Odla i pallkrage – komplett guide

Snabbfakta om pallkrage

Vad är en pallkrage, och varför odla i den?

En pallkrage är från början inget trädgårdsredskap. Det är en hopfällbar träram som sitter ovanpå en lastpall och håller godset på plats under transport. Svenskt Trä daterar konstruktionen till 1950-talet. Att den blivit odlingslåda beror på tre egenskaper: den är standardiserad, så kragar från olika håll passar ihop, den är stapelbar i steg om 20 cm, och den är billig eftersom begagnade kragar finns i omlopp i stora mängder.

Vad du faktiskt vinner

Jorden blir din. Det tyngsta skälet. Har du styv lera, blockrik morän eller utsugen gräsmatta spelar det ingen roll – i kragen fyller du på med precis den jord du vill ha. Du börjar på noll i stället för på minus.

Jorden värms tidigare. Universitetsextensionerna i Clemson och Utah pekar båda på att upphöjda bäddar värms snabbare på våren. I svenskt klimat ger det en till två veckors försprång.

Du slipper trampa och böja. Med 80 cm bredd når du mitten från båda håll utan att ställa foten i jorden, så jorden förblir luftig och behöver ingen grävning. En krage tar dessutom bort 20 cm av böjningen, tre kragar 60 cm.

Det blir tydligt. En rektangel med kant är lättare att planera, rensa och täcka, och växtföljd blir enkelt när blocken är fysiskt avgränsade. Nackdelarna: jorden torkar snabbare, du måste köpa jord första året, rotdjupa grödor behöver två kragar och en obehandlad krage i markkontakt har inte evigt liv.

Mått, storlekar och hur många kragar du behöver

Standardkragen följer EUR-pallens format: 1200 × 800 mm med höjden 195 mm. Det finns även halvkragar på 600 × 800 mm och en större 1200 × 1000 mm för industripallen. Brädorna är furu eller gran i konstruktionsvirke G4-3 eller bättre.

Skillnaden mellan yttermått och invändig volym är värd att notera. Brädorna tar ungefär 2 cm på varje sida, så den invändiga ytan är snarare 116 × 76 cm, alltså 0,88 m². Den siffran räknar du med när du beställer jord.

Hur många kragar behöver du?

• En krage. Sallat, kryddor, rädisor och en tomatplanta. Lagom för att testa.
• Två till tre kragar. Sallat, örter, bönor och lite rotfrukter hela säsongen. Den vanligaste starten.
• Fyra till sex kragar. Nu märks det i matkassen, och växtföljd i fyra block ryms.
• Åtta kragar eller fler. En köksträdgård i egen rätt, med en till två timmars skötsel i veckan i högsäsong.

Börja hellre med två kragar och gör dem bra än med sex som halvfylls med billig jord. Planera gångarna först: Royal Horticultural Society rekommenderar minst 45 cm mellan upphöjda bäddar och en meter där en rullstol ska fram. I praktiken vill du ha 60–70 cm om skottkärran ska in, vilket den ska varje vår. Täck gångarna med flis eller grus.

Är tryckimpregnerad pallkrage farlig att odla i?

Den vanligaste frågan om pallkragar, och svaret är inte lika entydigt som båda lägren gör gällande. Fritidsodlingens riksorganisation avråder från impregnerat virke i odlingsbäddar: en viss urlakning sker alltid, även med moderna medel, och det är onödigt att tillföra något till en bädd man ska äta ur.

Svenska Träskyddsföreningen refererar å andra sidan till SLU och konstaterar att modernt träskyddsbehandlat virke inte påverkar växterna eller deras rotbildning. Dagens medel bygger på koppar, ett nödvändigt näringsämne i små mängder, och jorden innehåller ofta redan mer koppar än vad som lakas ur virket under hela dess livslängd.

Båda har rätt om olika saker. Risken är liten men inte noll, och fullt möjlig att slippa. Väljer du impregnerat, låt virket torka innan det fylls och ställ kragen på ett dränerande lager.

Fyra sätt att slippa frågan helt: bränn insidan med gasbrännare tills ytan är svart, vilket FOR pekar ut som det mest miljövänliga alternativet; olja utsidan med rå eller kokt linolja en varm dag; klä insidan med byggplast mellan trä och jord, med botten öppen så vattnet rinner undan; eller välj hållbart virke som ek, tätvuxen lärk eller kärnfuru, som håller obehandlat i upp till femton år.

Hur länge håller en pallkrage?

En obehandlad furukrage i markkontakt håller fyra till åtta år innan de nedersta brädorna blir mjuka. Fukten avgör nästan allt: en krage på väldränerat grus lever dubbelt så länge som en på blöt lera. Lyfter du kragarna och förvarar dem torrt över vintern, som FOR föreslår, fördubblas livslängden mer än så. Ett billigt knep är att ställa kragen på fyra betongplattor – luftspalten i underkant avgör ofta saken.

Var ska pallkragen stå?

Placeringen går inte att rätta till i efterhand utan att tömma kragen, så den är värd en eftermiddags eftertanke.

Solen. Sex timmars direkt sol är golvet för köksväxter. Fruktsättande grödor som tomat, gurka, squash och bönor vill ha åtta eller mer. Bladgrönt och örter klarar sig på fem till sex. Kontrollera i verkligheten: titta på platsen klockan 9, 13 och 17 en klar dag. Ett lövträd som är kalt i april kastar tung skugga i juli.

Riktningen. Ställ långsidan i nord–sydlig riktning, som RHS rekommenderar. Då vandrar solen tvärs över bädden och alla plantor får ungefär lika mycket ljus. Ligger bädden öst–väst hamnar norra raden i skuggan av den södra så fort plantorna blir höga; placera i så fall det högsta längs norrsidan.

Vatten, vind och närhet. Dra en slang till platsen innan du fyller kragen. En pallkrage behöver vatten en till tre gånger i veckan i juli, och innebär det att bära två kannor femtio meter blir det inte av – det vanligaste skälet till att pallkrageodlingar läggs ner efter en säsong. Vindskydd höjer skörden, men ställ inte kragen tätt intill en söderfasad som strålar värme. Och en bädd du passerar varje dag blir skött; sniglar och torka upptäcks i tid bara om du råkar gå förbi.

Underlaget: gräs, markduk och nät mot sork

På gräsmatta, rotogräs eller hård yta

På gräsmatta behöver du inte gräva bort grässvålen. Klipp gräset kort och täck botten med wellpapp i minst tio lager, med 20 cm omlott i skarvarna. Vattna kartongen så att den ligger still. Gräset dör av ljusbrist och blir mat åt maskarna, och kartongen bryts ner på en säsong – då kan rötterna gå ner i den ursprungliga jorden.

Har du kvickrot, åkerfräken eller kirskål räcker inte kartong; de skjuter igenom ett papperslager utan att sakta ner. Här behövs riktig markduk, eller att du gräver bort rotogräset ordentligt först.

På asfalt, betong eller altan går det bra med två förbehåll. Dränering: lägg 5 cm grov singel eller lecakulor underst och en fiberduk ovanpå. Djup: eftersom rötterna inte kan gå vidare nedåt behöver du minst två kragar för allt utom sallat och örter. Tänk också på vikten – en dubbelkrage med fuktig jord väger 160–220 kg och ska stå över en bärlina.

Nät mot sork

Sork gör mest ont, för den kommer underifrån och syns inte förrän morötterna är ihåliga och en rad sallat försvunnit ner i jorden på en natt. Har du sork i området är stålnät i botten det enda som fungerar.

Lägg galvaniserat eller rostfritt nät med maskvidd högst 13 mm över hela bottenytan innan du fyller; mot möss ska maskvidden ner till 6 mm. Låt nätet gå upp minst 5 cm längs insidan och häfta fast det, annars kryper sorken in i springan. Plastnät gnags igenom och hönsnät med 25 mm maska släpper igenom en sork. Nätet håller tio år och går inte att lägga in i efterhand utan att tömma kragen. Är du osäker: lägg det ändå.

Hur mycket jord går det åt i en pallkrage?

Räkningen är enkel: invändig yta 1,16 × 0,76 meter är 0,88 kvadratmeter, gånger 0,195 meters höjd ger 0,172 kubikmeter, alltså cirka 172 liter per kragnivå. Fyller du en bit över kanten landar du på de 200 liter som brukar anges.

Lägg märke till vad tabellen visar: en trippelkrage kostar inte tre gånger så mycket jord som en enkel, om du fyller botten med grenar och löv. Du får arbetshöjd och rotdjup för nästan samma pengar.

Planteringsjord säljs oftast i 50-literssäckar; fyra säckar fyller en krage. Fyller du fler än tre kragar blir storsäck billigare – en kubikmeter är 1000 liter och räcker till fem kragnivåer. Räkna också med vikten: fuktig jord väger 400–600 kg per kubikmeter, så en fylld kragnivå väger 80–110 kg.

Staplade kragar och rätt odlingshöjd

Två kragar är den bästa kompromissen för de flesta. RHS anger 30 cm som minimum för sallat och jordgubbar och 45 cm eller mer för det mesta andra, vilket stämmer väl med den svenska dubbelkragen.

Tre eller fyra kragar på varandra behöver stagas, för jordtrycket utåt får långsidorna att bågna. Skruva ihop hörnen med vinkeljärn, slå ner armeringsjärn på insidan av varje långsida, eller dra en gängstång tvärs över bädden. Gör det innan bädden fylls – fem minuters arbete då, en halv dag efteråt.

Gödsling och påfyllning av jord varje år

En pallkrage är ett slutet system. Det som odlas bort måste tillbaka, annars sjunker skörden år för år.

Innan säsongen startar, lägg 5–10 cm välbrunnen kompost eller kogödsel på ytan och myllna ner i de översta centimetrarna. Det motsvarar 50–90 liter per krage och ersätter både näring och den volym som försvunnit genom sättning. Gräv inte om hela bädden. Kompletterande organisk gödsel läggs på samtidigt: pelleterad hönsgödsel, benmjöl eller NPK-gödsel, doserad för en kvadratmeter per krage.

Storätare som tomat, gurka, squash och kål behöver mer än grundgivan. Ge flytande näring varannan vecka från midsommar. Bladgrönsaker vill ha kväve, fruktsättande grödor kalium när blomningen börjat. Bönor och ärtor ska inte kvävegödslas alls – de fixerar sitt eget kväve och lägger annars all energi på blad.

Att fylla på jord varje år

Jorden i en pallkrage sjunker. Den bryts ner, den packas och den följer med skörden ut. Räkna med 3–7 cm sättning det första året, mest om du byggt på grovt material, och sedan 2–4 cm per år.

Här är omräkningen som gör det hanterbart: varje centimeter sättning motsvarar knappt 9 liter i en pallkrage. Fem centimeter är alltså 44 liter, ungefär en säck. I praktiken hamnar du på 30–60 liter påfyllning per krage och år, och det ska vara kompost eller en kompost-jordblandning, inte ren planteringsjord.

Ett bra alternativ till säck är att fylla på med organiskt material på hösten. Löv, gräsklipp och halvfärdig kompost läggs i kragen i oktober–november, fylls över kanten och har brutits ner till jord lagom till maj. Byt däremot inte ut jorden som rutin – en pallkragejord som får kompost varje år blir bättre med tiden, inte sämre.

Täckning, bågar och förlängd säsong

Kragens raka kanter är en gåva när det gäller att täcka: allt går att fästa och måtten är standard, så tillbehör passar.

Fiberduk är den mest mångsidiga täckningen. Den släpper igenom ljus, luft och vatten men höjer temperaturen två till fyra grader och stoppar frost ner mot minus två till fyra. Lägg den löst över bädden och fäst kanterna med tyngder – plantorna lyfter duken själva. Den andra funktionen är ofta viktigare: den stänger ute morotsfluga, kålfjäril och jordloppor, som i guiden om att odla morötter. Behöver du bara insektsskydd i sommarvärmen är insektsnät bättre: maskvidd 1,3 mm stoppar kålfjäril, 0,8 mm även jordloppor.

Bågar av plast eller galvaniserad ståltråd sticks ner längs långsidorna med 50–60 cm mellanrum; fyra till fem per krage ger en stabil konstruktion. Över dem lägger du fiberduk på våren, insektsnät på sommaren och plast på hösten. Ett drivhuslock av kanalplast över en enkelkrage fungerar som drivbänk och ger fyra till sex graders höjning en solig vårdag. Viktigt: vädra. Ett stängt lock i aprilsol kan nå trettio grader på en timme och koka småplantorna.

Sammanlagt blir effekten större än man tror: den upphöjda bädden ger en veckas försprång på våren, fiberduk en till två veckor till och lock eller plastbågar ytterligare två till tre. På hösten fungerar samma sak baklänges – totalt fyra till sex extra odlingsveckor.

Zontabell: pallkragens säsong i zon 1–8

Tabellen visar riktvärden. Pallkragejord tinar och torkar upp ungefär två veckor tidigare än frilandsjord på samma plats. Lokala förhållanden väger tyngre än zonen – en krage mot en sydvägg beter sig som en zon längre söderut.

Skillnaden mellan zon 1 och zon 8 är ungefär tio veckor på våren men bara sju på hösten – ljuset i norr tar igen en del av tiden. Och fördelen med en pallkrage växer norrut: i zon 1 är de två extra veckorna trevliga, i zon 6–8 kan de vara skillnaden mellan en skörd och ingen alls.

Vintervård från oktober till mars

Pallkragen klarar sig utan dig över vintern, men några timmars arbete i oktober ger en märkbart bättre start i april.

Lämna inte jorden bar. Regn slammar igen ytstrukturen, näring lakas ur och ogräsfrön etablerar sig tidigt. Löv är enklast och gratis: lägg 10 cm över hela bädden och några grenar ovanpå så att det inte blåser bort. Halm och grov kompost fungerar likadant. Ett alternativ är gröngödsling – så råg eller honungsört i augusti–september och låt växtresterna ligga kvar som täcke.

Röj ut det som ska bort. Blast från grödor som haft sjukdomsproblem hör hemma i soppåsen, inte i bädden; friska växtrester kan ligga kvar. Notera också vad som stått var – växtföljden är lättast att planera i november, och med kragar är den enkel: flytta hela blocket ett steg. Läs mer i guiden om samplantering.

Tänk på tjälen. Jorden i en pallkrage fryser djupare och snabbare än frilandsjord, eftersom kylan kommer från fyra håll. För ettåriga grönsaker spelar det ingen roll, men fleråriga växter i kragen – jordgubbar, gräslök, rabarber – får hårdare förhållanden än i friland. Täck de kragarna med 15 cm löv eller granris, särskilt i zon 4 och norrut. Att odla rabarber i krage kräver dessutom minst två kragars djup.

Vad kan du odla i pallkragen?

Kortversionen: nästan allt, med djupet som enda verkliga begränsning. En enkelkrage på 20 cm räcker för sallat, spenat, rädisor, örter och jordgubbar. En dubbelkrage på 39 cm öppnar för morötter, rödbetor, lök, bönor, kål och tomat. Tre kragar behövs bara för potatis, palsternacka och andra djuprotade grödor. Undvik det som blir orimligt stort för ytan, som pumpa och majs.

Den fullständiga listan med avstånd, antal plantor per krage och planteringsscheman finns i den separata guiden om att odla i pallkrage. Vill du börja med den allra enklaste grödan finns också en guide om att odla sallad.

Sättning, uttorkning, sniglar och sork

Bädden torkar ut trots att du vattnar. Antingen rinner vattnet längs kanterna utan att blöta mitten, vilket händer när jorden torkat ihop och dragit sig från träet – vattna då i omgångar tills jorden svällt tillbaka. Eller så är andelen torv och kompost för hög, vilket gör jorden vattenavvisande när den torkar helt; blanda in mer mineraljord nästa vår.

Jorden sjunker ojämnt. Nästan alla nya kragar sjunker påtagligt första året, vilket är nedbrytning som fungerar. Men fyll aldrig botten med material som fortsätter sjunka i åratal, som hela stockar – då blir bädden puckelryggig och plantorna står olika högt.

Sniglar. Kragens kant är en perfekt snigelbostad – fuktigt, mörkt och skyddat, och mördarsnigeln trivs i springan mellan jord och trä. Gå snigelrunda på kvällen efter regn. Ett brett självhäftande kopparband längs ovankanten fungerar som barriär. Håll gräset kort runt kragarna och lägg inte marktäckning ända in mot träet.

Sork och möss. Kommer underifrån, och stålnät i botten är den enda tillförlitliga lösningen. Har du redan en fylld krage utan nät finns tre alternativ: fällor i gångarna, tömma och lägga nät nästa vår, eller odla ovanjordiskt i den kragen. Sorkgångar syns som runda hål i jordytan och lösa plantor som lyfter när du drar i dem.

Rötter från häck och träd. En krage nära en häck blir inom två till tre år genomvävd av rötter som kommer upp underifrån och tar vatten och näring; det märks som plantor som vissnar trots vattning. Håll minst två meter till häck och fyra till träd.

Vanliga frågor

Hur mycket jord går det åt i en pallkrage?
En pallkrage på 120 × 80 cm rymmer cirka 170 liter invändigt, och med påfyllning över kanten landar du på 190–200 liter per nivå. Det motsvarar fyra säckar à 50 liter. Bygger du botten av grenar, löv och grov kompost räcker det med två till tre säckar köpt jord per krage.

Är det farligt att odla grönsaker i tryckimpregnerad pallkrage?
Åsikterna går isär. Fritidsodlingens riksorganisation avråder eftersom en viss urlakning alltid sker. Svenska Träskyddsföreningen refererar till SLU och menar att modernt kopparbaserat träskydd inte påverkar växterna. Risken är liten men inte noll. Vill du slippa frågan: bränn insidan med gasbrännare, klä insidan med plast eller välj obehandlat virke av lärk eller ek.

Måste man ha markduk under pallkragen?
Nej, oftast inte. På gräsmatta räcker tio lager wellpapp med 20 cm omlott – gräset dör och maskarna kommer upp i din nya jord. Markduk behövs vid rotogräs som kvickrot och kirskål, och på hård yta. Nackdelen är att duken stänger ute maskarna och att rötterna inte når ner i underliggande jord.

Hur många pallkragar behöver man?
Två till tre kragar räcker för ett hushåll som vill ha sallat, örter, bönor och lite rotfrukter hela säsongen. Fyra till sex kragar märks i matkassen och ger plats för växtföljd i fyra block. Börja hellre med två välfyllda kragar än sex halvfyllda – du kan alltid lägga till nästa vår.

Hur ofta ska man vattna en pallkrage?
Räkna med cirka 24 liter per krage och vecka vid normal sommarväderlek, vilket blir två rejäla vattningar. Under en värmebölja kan behovet fördubblas, och en dubbelkrage med tomater kan dra 10 liter om dagen. Vattna sällan och rejält, och kontrollera fukten med fingret 5 cm ner i stället för på ytan.

Behöver man byta jord i pallkragen varje år?
Nej. En pallkragejord blir bättre med tiden om du fyller på med 30–60 liter kompost varje vår. Byt bara ut jorden om du haft en jordburen sjukdom som klumprotsjuka, om jorden blivit saltanrikad av mineralgödsel eller om bädden vävts igen av häckrötter. Annars bygger du på i stället för att börja om.

Kan man ha pallkragar på asfalt, altan eller betong?
Ja, med två villkor. Dränering: lägg 5 cm grov singel eller lecakulor underst med fiberduk över, annars blir botten sur. Djup: rötterna kan inte gå nedåt, så du behöver minst två kragar, alltså 39 cm, för allt utom sallat och örter. Kontrollera också bärigheten – en dubbelkrage väger 160–220 kg.

Hur länge håller en pallkrage?
En obehandlad furukrage i markkontakt håller fyra till åtta år innan de nedersta brädorna blir mjuka, och fukten avgör nästan allt. Ställ kragen på betongplattor med några centimeters luftspalt, så förlängs livet påtagligt. Bränd insida, linolja eller virke av lärk och ek ger ytterligare år. Tömda och torrt förvarade över vintern håller kragar mer än dubbelt så länge.

Vill du ha fler guider som den här om pallkrage och köksträdgård direkt i inkorgen – anmäl dig till GardenLovers nyhetsbrev och få påminnelserna om sådd, påfyllning och täckning när de faktiskt behövs.