Pallkragen är Sveriges mest använda odlingsbädd av en enkel anledning: den är billig, blir varm tidigt och du slipper bråka med lerjorden du redan har. Problemet kommer i mars när fröpåsarna ligger på köksbordet. Vad får egentligen plats, och hur många plantor?
Här är 20 grödor som fungerar i en pallkrage, var och en med sådjup, plantavstånd, antal plantor per krage, sådd- och skördetid och en ärlig svårighetsgrad. Längst ner finns en jämförelsetabell över alla tjugo, en zontabell och ett avsnitt om de grödor som bör stå någon annanstans. Allt om själva kragen – mått, material, jordfyllning, bevattning och vintervård – finns i guiden om pallkrage.
Snabbfakta: pallkragen som odlingsyta
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Odlingsyta per krage | Cirka 0,9 m² (innermått ungefär 115 × 75 cm) |
| Jorddjup, en krage | Cirka 20 cm, plus den jord som finns under |
| Jorddjup, dubbel krage | Cirka 40 cm – krävs för långa morötter, palsternacka och potatis |
| Jordvolym, en krage | Cirka 200 liter |
| Läge | Minst 6 soltimmar för fruktsättande grödor, 4 timmar räcker för bladgrönt |
| Jordtemperatur vid vårsådd | Bladgrönt och ärt från 6–8 °C, bönor och tomat från 12–15 °C |
| pH | 6,0–7,0 för de flesta köksväxter |
| Uppvärmning på våren | 2–3 veckor tidigare än friland tack vare upphöjd, fri sida |
| Vattenbehov | 20–30 mm i veckan, oftare än friland eftersom bädden torkar snabbare |
| Grödor per krage | 1–3 arter; fler blir svårt att sköta och skörda |
| Antal krager för en tvåpersonershushålls färskgrönt | 4–6 stycken |
| Skötselnivå | Låg till medel – vattning är den dominerande insatsen |
Vilka grödor är säkrast för en nybörjare?
Om du aldrig odlat förut och vill att första säsongen ska bli rolig i stället för lärorik, håll dig till fem grödor: rädisa, bladsallat, spenat, sockerärt och grönkål. De gror snabbt, kräver ingen förkultivering, sås direkt i kragen och tål att du glömmer bort dem en helg.
Tre saker gör en gröda nybörjarvänlig i krage: den gror på under två veckor, den klarar ojämn vattning, och den ger något ätbart inom två månader. Undvik samtidigt det som lockar mest i fröställen – paprika, aubergine, melon och pumpa kräver lång, varm säsong och mer plats än en krage ger.
Bladgrönt: fyra grödor som ger skörd hela säsongen
Bladgrönt utnyttjar pallkragen bäst. Rötterna är grunda, så de 20 centimetrarna räcker med marginal, och eftersom du skördar blad och inte frukt räcker fyra timmars sol. Så i omgångar var tredje vecka.
1. Sallat
Sådjup 1 cm · Avstånd 20–25 cm · 12–16 plantor per krage · Sådd april–början av augusti · Skörd 5–8 veckor efter sådd · Svårighetsgrad: mycket lätt
Sallat är pallkragens standardgröda och tål mer skugga än de flesta. Så glest och gallra hellre än att så tätt – sallat som står trångt får långa halsar och går i stock. Bladsallat av plocktyp ger mest per kvadratmeter: du klipper de yttre bladen och låter hjärtat stå, vilket ger tre till fyra skördar per planta.
Huvudsallat vill ha 25 cm och jämn fukt och går i stock i värmebölja – lägg därför högsommarsådden i kragens skuggigaste hörn. Sorter, förkultivering och stocklöpning tas upp i guiden om att odla sallad.
2. Spenat
Sådjup 2 cm · Avstånd 10–15 cm · 30–40 plantor per krage · Sådd mars–april och augusti · Skörd 6–8 veckor efter sådd · Svårighetsgrad: lätt
Spenat är en vår- och höstgröda, punkt. Sådd i maj eller juni går den i stock på tre veckor, eftersom långa dagar och värme är just den signal den väntar på. Så första omgången så snart jorden går att kratta, ofta i slutet av mars, och andra omgången i mitten av augusti. Spenat sådd i början av september övervintrar i kragen utan åtgärder och ger skörd i april.
3. Mangold
Sådjup 2 cm · Avstånd 30 cm · 6–8 plantor per krage · Sådd maj · Skörd juli–oktober · Svårighetsgrad: mycket lätt
Mangold ger flest skördeveckor per planta i hela listan. Sex plantor sådda i maj ger blad från juli till första hårdfrosten, och plantan går inte i stock som spenat. Skörda genom att bryta av de yttersta stjälkarna nedtill och lämna minst fem blad kvar i mitten. Mangold är samma art som rödbeta – räkna den till rödbetsfamiljen i växtföljden.
4. Ruccola
Sådjup 1 cm · Avstånd 10 cm i rader om 15 cm · 50–70 plantor per krage · Sådd april–september · Skörd 4–6 veckor efter sådd · Svårighetsgrad: mycket lätt
Snabbast av allt bladgrönt. Så en rad var fjortonde dag längs kragens kortsida, klipp av beståndet två centimeter ovanför jorden och låt det växa upp igen – två till tre klippningar per sådd är normalt. Ruccola är korsblommig, och jordloppor älskar den i maj; en fiberduk direkt efter sådd löser det. Starkt beska blad betyder att plantan börjat blomma.
Rotfrukter – pallkragens hemmaplan
Rotfrukter är det starkaste argumentet för en pallkrage över huvud taget: den lösa, stenfria jorden är precis vad en morot vill ha, och på styv lera är skillnaden mot friland inte procent utan storleksordningar. Jorddjupet avgör vad som går. En enkel krage räcker till rädisa, rödbeta och korta morötter, medan långa morotssorter och potatis vill ha dubbel krage.
5. Morot
Sådjup 1–2 cm · Avstånd 4–5 cm i rader om 15 cm · 100–150 morötter per krage · Sådd maj · Skörd augusti–oktober · Svårighetsgrad: medel
Morot i pallkrage blir rak och slät på ett sätt den sällan blir i vanlig trädgårdsjord. Två saker avgör resultatet: jorden får inte vara nygödslad, eftersom färsk gödsel ger grenade rötter, och jordytan måste hållas fuktig i två till tre veckor. Morotsfrö gror långsamt, och en enda uttorkad dag mitt i groningen halverar beståndet.
I en enkel krage väljer du sorter av Nantes- eller Chantenay-typ som blir 12–18 cm; långa lagringsmorötter kräver 30–40 cm jord och därmed dubbel krage. Kragens bonus är morotsflugan: den flyger lågt, så ett insektsnät fäst i kragkanten blir tätt utan konstruktion. Mer om gallring och sorter finns i guiden om att odla morötter.
6. Rädisa
Sådjup 1–2 cm · Avstånd 5 cm · 200–300 rädisor per krage · Sådd april–september · Skörd 25–35 dagar efter sådd · Svårighetsgrad: mycket lätt
Ingen gröda ger snabbare kvitto: rädisor sådda i mitten av april skördas i mitten av maj. Så dem som markörgröda mellan långsamma rader – en rad rädisa mellan två rader morot visar var raderna går och är skördad innan moroten behöver platsen. Två fällor: för tät sådd ger bara blast, uttorkning ger vedartade rädisor. Gallra till fem centimeter, och hoppa över juni och juli.
7. Rödbeta
Sådjup 2–3 cm · Avstånd 10 cm · 50–70 plantor per krage · Sådd maj · Skörd augusti–september · Svårighetsgrad: lätt
Rödbeta är förlåtande, lagrar bra och ger en andra skörd i form av blasten, som används som spenat. Varje rödbetsfrö är ett nystan med två till fyra frön i, så gallring är inte valfritt – låter du dem stå får du klungor av små deformerade betor. Skörda vid fem till sju centimeters diameter; tennisbollsstora betor blir träiga i mitten.
8. Potatis
Sättdjup 10–15 cm · Avstånd 30 cm · 6–8 knölar per krage · Sättning slutet av april–mitten av maj · Skörd färskpotatis efter 60–70 dagar · Svårighetsgrad: lätt
Potatis i pallkrage handlar om färskpotatis, inte vinterförråd. Sex till åtta sättpotatisar i en dubbel krage ger 8–15 kilo, vilket räcker till midsommarbordet och några veckor till. Jorden blir varm tidigt, och du kupar genom att fylla på mer jord i stället för att bygga vallar.
Sätt förgrodda knölar när jordtemperaturen nått 8 °C och håll en kragkant fri att kupa med. Potatis är en bra första gröda i en ny krage: den luckrar jorden och täcker ytan så att ogräset aldrig får fäste. Sortval och kupning tas upp i guiden om att odla potatis.
Kål: tre sorter som faktiskt får plats
Kål är ett plats- och näringsproblem i en pallkrage. Vitkål och blomkål behöver 50–60 cm mellan plantorna, vilket ger tre plantor per krage – för lite för att vara värt ytan. Tre kålväxter är däremot värda platsen, alla av samma skäl: de skördas successivt.
Kål är en storätare och vill ha rejält med kompost vid plantering. Insektsnät över hela kragen från planteringsdagen är i praktiken obligatoriskt – kålfjärilar hittar en pallkrage lika lätt som ett kålfält.
9. Grönkål
Sådjup 1–2 cm · Avstånd 35–40 cm · 4–6 plantor per krage · Förkultivering april, utplantering slutet av maj · Skörd september–december · Svårighetsgrad: lätt
Grönkål passar bäst av kålväxterna i krage: du skördar nedifrån och plantan fortsätter växa uppåt hela hösten. Fyra plantor räcker till en familj. Den tål ner mot −10 °C och blir sötare av frost, eftersom plantan omvandlar stärkelse till socker som frysskydd. Plantera ut djupt, ända upp till de första bladen – en toppig grönkålsplanta i november fungerar som ett segel.
10. Kålrabbi
Sådjup 1–2 cm · Avstånd 25 cm · 9–12 plantor per krage · Sådd eller utplantering maj–juli · Skörd 8–10 veckor efter sådd · Svårighetsgrad: lätt
Kålrabbi är kålsläktets mest underskattade gröda för små ytor. Knölen du äter är en förtjockad stjälk ovan jord, så den kräver inget jorddjup alls, och den är klar på under tre månader – du hinner med två omgångar. Skörda vid 6–8 cm diameter; större blir knölen träig. Jämn vattning är hemligheten, eftersom kålrabbi som torkar ut och sedan vattnas spricker.
11. Broccoli
Sådjup 1–2 cm · Avstånd 40–45 cm · 2–3 plantor per krage · Förkultivering april, utplantering slutet av maj · Skörd augusti–september · Svårighetsgrad: medel
Broccoli är gränsfallet i listan och tas med av ett skäl: stjälkbroccoli. En huvudbroccoli ger ett huvud per planta, alltså två till tre per krage, vilket är dålig avkastning på 0,9 kvadratmeter. Stjälkbroccoli, som säljs som broccolini eller sprouting broccoli, ger i stället skott i sex till åtta veckor. Ge plantorna utrymme, och skörda medan knopparna är hårda och mörkgröna.
Ärter och bönor – kväve på köpet
Baljväxter är pallkragens smartaste gröda av två skäl: de växer på höjden i stället för på bredden, och de fixerar kväve från luften genom knölbakterier på rötterna. Klipp av plantan vid markytan efter skörd och låt rötterna sitta kvar, så lämnar de kvävet till nästa gröda.
12. Sockerärt
Sådjup 3–4 cm · Avstånd 5–8 cm i dubbelrad · 30–40 plantor per krage · Sådd april–maj · Skörd juli · Svårighetsgrad: lätt
Så en dubbelrad längs kragens norra långsida och sätt ett nät eller några grenar som stöd – då skuggar ärtorna ingenting annat. Ärter gror från 6 °C och tål nattfrost som småplantor, så de kan sås tidigt i april när kragen värmts upp. Skörda ofta: en planta som får bilda mogna frön slutar sätta nya baljor inom en vecka, medan en som plockas varannan dag håller på i en månad.
13. Buskböna
Sådjup 3–4 cm · Avstånd 15–20 cm · 20–25 plantor per krage · Sådd slutet av maj–mitten av juni · Skörd juli–september · Svårighetsgrad: lätt
Buskbönor, alltså haricots verts och vaxbönor, blir 40–50 cm höga och behöver inget stöd. De är känsliga för kyla: i kall jord ruttnar fröet i stället för att gro. Vänta tills jorden är 12 °C, i praktiken runt månadsskiftet maj–juni i zon 3. De passar perfekt efter en tidig gröda – rädisor och spenat är skördade precis när bönorna ska sås.
14. Bondböna
Sådjup 5 cm · Avstånd 20 cm i rader om 30 cm · 10–12 plantor per krage · Sådd april · Skörd juli–augusti · Svårighetsgrad: lätt
Bondbönan är listans härdigaste baljväxt och kan sås så snart jorden går att bearbeta – den tål frost ner mot −5 °C som ung. Det gör den till en av få grödor som fyller kragen redan i april. Plantorna blir 80–120 cm höga och behöver en snörgång runt raden i blåsigt läge. Nyp av toppskottet när de nedersta baljorna satt sig: det snabbar på mognaden och tar bort svartbönbladlusens favoritställe.
Lök och vitlök i pallkrage
Lökväxter har grunda rötter, tål trängsel och vill ha väldränerad jord – precis vad en upphöjd bädd ger. På styv lera är en pallkrage ofta skillnaden mellan lyckad och misslyckad lökodling.
15. Vitlök
Sättdjup 5 cm · Avstånd 15 cm i rutmönster · 30–35 klyftor per krage · Sättning oktober · Skörd juli–augusti · Svårighetsgrad: lätt
Vitlök sätts på hösten och står till högsommaren – årets längsta beläggning av en yta, men också en gröda som inte kräver något av dig mellan november och april. I krage sätter du i rutmönster med 15 cm åt alla håll i stället för i rader, vilket ger 30–35 klyftor.
Dräneringen är det stora argumentet: vitlökens värsta fiende är stående smältvatten i mars, och en upphöjd bädd rinner av. Sättdjup, sorter och skördesignal tas upp i guiden om att odla vitlök.
16. Salladslök
Sådjup 1–2 cm · Avstånd 3–5 cm i rader om 15 cm · 100–150 stjälkar per krage · Sådd april–juli · Skörd 8–10 veckor efter sådd · Svårighetsgrad: lätt
Salladslök, även kallad knippelök eller piplök, ger mest per yta och kortast väntan av lökväxterna. Så i rader eller i klungor om fem till åtta frön med tio centimeters mellanrum – klungmetoden är enklare att rensa i. Så en ny rad var tredje vecka från april till början av juli; sista sådden tål frost och kan skördas in i oktober.
Kryddor som trivs i kragen
De flesta kryddor i fröställen är medelhavsväxter som vill ha torrt, magert och varmt – rosmarin, timjan och oregano hör hemma i kruka, inte i en näringsrik och jämnfuktig pallkrage. Tre örter är däremot självklara i kragen, eftersom de vill ha samma förhållanden som grönsakerna omkring dem.
17. Dill
Sådjup 1–2 cm · Avstånd 10 cm · 30–40 plantor per krage · Sådd maj–juli · Skörd hela sommaren · Svårighetsgrad: mycket lätt
Dill sås direkt på plats och tål inte omplantering – pallrotade plantor från butik ger sällan mer än en skörd. Så en fjärdedels krage i maj och en ny fjärdedel i juni, så har du späd dill i stället för blommande krondill i augusti. Dill självsår sig villigt, vilket gör att den bör ha en fast plats snarare än att ingå i växtföljden.
18. Persilja
Sådjup 1 cm · Avstånd 20 cm · 6–10 plantor per krage · Sådd maj · Skörd juli–oktober · Svårighetsgrad: medel
Persilja är listans enda riktiga tålamodsprov: fröet tar tre till fyra veckor på sig att gro och behöver fuktig jord hela tiden. Blötlägg fröet ett dygn och håll ytan fuktig med en fiberduk, så halveras väntan. Persilja är tvåårig och skjuter blomstjälk andra året, så så nytt varje vår. Sex plantor ger blad långt in i oktober.
19. Gräslök
Planteringsdjup som krukklumpen · Avstånd 25 cm · 4–6 tuvor per krage · Plantering vår eller höst · Skörd maj–september · Svårighetsgrad: mycket lätt
Gräslök är flerårig och listans lataste gröda – en tuva som planteras i år ger skörd i femton år framåt. Den passar därför inte i en krage som ingår i växtföljden; ge den ett hörn eller en egen halv krage. Klipp hela tuvan till fem centimeter i stället för att plocka strån, så kommer den tillbaka späd inom två veckor.
Fungerar tomater i pallkrage?
Ja, med två förbehåll: sorten måste vara rätt och antalet lågt.
20. Busktomat
Planteringsdjup 5–10 cm djupare än krukklumpen · Avstånd 45–50 cm · 3–4 plantor per krage · Förkultivering mars, utplantering efter frostrisken · Skörd augusti–september · Svårighetsgrad: medel
Busktomat, alltså bestämt växande sorter som slutar växa av sig själva, är den tomat som passar i krage utanför växthus. Den blir 60–90 cm hög, behöver ingen tjuvning och mognar koncentrerat. Tre till fyra plantor per krage är taket – tätare blir bladverket så kompakt att bladmögel tar över i augustiregnet.
Utomhustomat står och faller med sortvalet: tidiga sorter som mognar på 55–65 dagar efter utplantering är enda realistiska alternativet norr om zon 3. Sätt plantan djupt, eftersom hela den nedgrävda stambiten bildar nya rötter, och ställ kragen mot en söderfasad om du har en. Räkna med att mogna de sista klasarna inomhus.
Fleråriga grödor: jordgubbar, rabarber och sparris
Fleråriga grödor låser ytan i flera år och står därmed utanför all växtföljd. Svaret skiljer sig kraftigt mellan de tre vanligaste.
Jordgubbar: ja, och gärna. Grunda rötter som klarar 20 cm jord, och 12–15 plantor med 25–30 cm mellanrum fyller en krage. Kanten håller bären ur jorden och gör det enkelt att spänna nät mot fåglar. Byt plantor vart tredje till fjärde år.
Rabarber: bara i egen krage. En vuxen planta behöver en kvadratmeter helt själv och rötter på 40–50 cm djup, alltså dubbel krage. I en delad krage har den tagit över hela ytan inom två år. Se guiden om att odla rabarber.
Sparris: nej. Sparris vill ha 60–100 cm lös jord och tar tre år till första riktiga skörden. Även en dubbel krage ger för lite rotutrymme, och du binder ytan i tio år för en skörd som varar sex veckor per år.
Vad ska du inte odla i pallkrage?
Det här är listan som saknas hos nästan alla, och den sparar mer besvikelse än någon rekommendation. Grödorna nedan går att odla – de är bara fel användning av 0,9 kvadratmeter.
Grödor som tar över ytan
Pumpa och vintersquash. En enda planta breder ut revor på tre till fyra meter, täcker allt annat du sått och ger två eller tre pumpor på en hel kragsäsong. Squash och zucchini är gränsfall: en enda planta i en krage för sig fungerar, två gör det inte.
Melon och kronärtskocka. Melonen har samma platsproblem som pumpan plus ett värmekrav som sällan uppfylls utan växthus. Kronärtskockan blir 150 cm hög och lika bred – vacker, men tar en hel krage för fyra ätbara knoppar.
Grödor som blir för höga eller vindkänsliga
Majs. Två skäl. Majs blir 180–250 cm och står högt uppe i en upphöjd krage med hela vindfånget fritt – en sommarstorm lägger beståndet. Dessutom är majs vindpollinerad och kräver 15–20 plantor i block för att kolvarna ska fyllas. Det får inte plats, och enstaka plantor ger halvtomma kolvar.
Jordärtskocka. Blir två till tre meter hög, skuggar allt omkring sig och blåser omkull. Värst är att varje kvarglömd knöl blir en ny planta nästa år, och du hittar aldrig alla. En krage med jordärtskocka är en krage med jordärtskocka för alltid.
Grödor som blir ogräs
Pepparrot. Förökar sig från minsta rotbit och tar sig ut genom springorna mellan brädorna. Att få bort den kräver i praktiken att du tömmer kragen på jord. Odla den i en nedgrävd hink eller inte alls.
Mynta och citronmeliss. Sprider sig med utlöpare och fyller en hel krage på två säsonger. Samma lösning: en kruka som ställs ner i kragen, inte planterad i jorden.
Grödor som helt enkelt trivs bättre någon annanstans
Chili, paprika och aubergine. De vill ha 25–30 °C och skyddat läge. I en öppen krage mognar de sent eller inte alls, medan samma planta i kruka mot en söderfasad eller i växthus ger full skörd.
Basilika. Kräver mer värme och mindre fukt än kragens övriga invånare och blir en snigelmagnet på markplan.
Långa lagringsmorötter och palsternacka. Bra grödor, men de vill ha 35–40 cm jorddjup. I en enkel krage får du korta, stubbiga rötter – dubbel krage löser det.
Jämförelsetabell: alla 20 grödor
Riktvärden för en standardkrage på cirka 0,9 kvadratmeter i zon 3. Antalet plantor förutsätter att grödan får hela kragen; delar du kragen i fjärdedelar delar du talen på fyra.
| # | Gröda | Sådjup | Avstånd | Antal per krage | Sådd/plantering | Skörd | Svårighet |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Sallat | 1 cm | 20–25 cm | 12–16 | April–början av augusti | 5–8 veckor efter sådd | Mycket lätt |
| 2 | Spenat | 2 cm | 10–15 cm | 30–40 | Mars–april, augusti | 6–8 veckor efter sådd | Lätt |
| 3 | Mangold | 2 cm | 30 cm | 6–8 | Maj | Juli–oktober | Mycket lätt |
| 4 | Ruccola | 1 cm | 10 cm | 50–70 | April–september | 4–6 veckor efter sådd | Mycket lätt |
| 5 | Morot | 1–2 cm | 4–5 cm | 100–150 | Maj | Augusti–oktober | Medel |
| 6 | Rädisa | 1–2 cm | 5 cm | 200–300 | April–september | 25–35 dagar efter sådd | Mycket lätt |
| 7 | Rödbeta | 2–3 cm | 10 cm | 50–70 | Maj | Augusti–september | Lätt |
| 8 | Potatis | 10–15 cm | 30 cm | 6–8 | Slutet av april–mitten av maj | 60–70 dagar efter sättning | Lätt |
| 9 | Grönkål | 1–2 cm | 35–40 cm | 4–6 | Utplantering slutet av maj | September–december | Lätt |
| 10 | Kålrabbi | 1–2 cm | 25 cm | 9–12 | Maj–juli | 8–10 veckor efter sådd | Lätt |
| 11 | Broccoli | 1–2 cm | 40–45 cm | 2–3 | Utplantering slutet av maj | Augusti–september | Medel |
| 12 | Sockerärt | 3–4 cm | 5–8 cm i dubbelrad | 30–40 | April–maj | Juli | Lätt |
| 13 | Buskböna | 3–4 cm | 15–20 cm | 20–25 | Slutet av maj–mitten av juni | Juli–september | Lätt |
| 14 | Bondböna | 5 cm | 20 cm | 10–12 | April | Juli–augusti | Lätt |
| 15 | Vitlök | 5 cm | 15 cm i rutmönster | 30–35 | Oktober | Juli–augusti | Lätt |
| 16 | Salladslök | 1–2 cm | 3–5 cm | 100–150 | April–juli | 8–10 veckor efter sådd | Lätt |
| 17 | Dill | 1–2 cm | 10 cm | 30–40 | Maj–juli | Hela sommaren | Mycket lätt |
| 18 | Persilja | 1 cm | 20 cm | 6–10 | Maj | Juli–oktober | Medel |
| 19 | Gräslök | Krukdjup | 25 cm | 4–6 tuvor | Vår eller höst | Maj–september | Mycket lätt |
| 20 | Busktomat | Djupt satt planta | 45–50 cm | 3–4 | Utplantering efter frostrisken | Augusti–september | Medel |
Zontabell: sådd och skörd i zon 1–8
En pallkrage värms upp två till tre veckor tidigare än frilandsjord, eftersom bädden är upphöjd, dränerad och solexponerad på alla sidor. Datumen nedan gäller därför odling i krage och ligger ungefär två veckor före en frilandstabell.
| Zon | Typiska områden | Första sådd i krage (härdigt) | Utplantering efter frost | Sista sådd för höstskörd | Första hårdfrost (riktvärde) |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Skåne, kustnära Blekinge, Halland, Öland, Gotland | 20 mars–1 april | 15–25 maj | 1 september | Mitten av november |
| 2 | Sydsvenska slätter, Bohuskusten, Östergötland, kustnära Mälardalen | 1–10 april | 20–30 maj | 25 augusti | Början av november |
| 3 | Inre Götaland, Mälardalen, Uppland, Vätterbygden | 10–20 april | 25 maj–5 juni | 15 augusti | Mitten av oktober |
| 4 | Bergslagen, Värmlands inland, södra Norrlandskusten | 20–30 april | 1–10 juni | 5 augusti | Början av oktober |
| 5 | Norrlandskusten till Umeå, höglänta delar av Svealand | 1–10 maj | 5–15 juni | 25 juli | Slutet av september |
| 6 | Norrlands inland, Jämtlands dalgångar | 10–20 maj | 10–20 juni | 15 juli | Mitten av september |
| 7 | Norra Norrlands inland, förfjällsområden | 20–31 maj | 15–25 juni | 5 juli | Början av september |
| 8 | Fjällnära lägen | Början av juni | 20 juni–1 juli | Sista juni | Slutet av augusti |
Praktisk konsekvens: från zon 5 och uppåt faller busktomat, broccoli och långsamma lagringsmorötter bort som säkra kort i öppen krage. Kvar står bladgrönt, rädisa, rödbeta, potatis, ärter, bondböna, grönkål och örter – gott om grödor, och grönkålen blir bättre ju kallare hösten är. En fiberduk i april och september flyttar dig i praktiken en zon söderut.
Hur planerar du pallkragen så ytan räcker?
Det vanligaste felet i en pallkrage är inte fel gröda utan för många grödor. Fyra rader av fyra olika saker låter effektivt och blir ett rensningsproblem, eftersom de har olika vattenbehov och skördas vid olika tid.
Håll dig till en till tre grödor per krage
Ett fungerande upplägg för fyra kragar: en bladgrönt som sås om i omgångar, en rotfrukter, en baljväxter med stöd längs norrsidan och en för det som står hela säsongen.
Räkna i fjärdedelar
Dela kragen mentalt i fyra rutor om cirka 55 × 38 cm. Varje ruta rymmer fyra sallatshuvuden, femtio rädisor, tjugofem morötter eller en busktomat. Det gör det enkelt att så om en ruta i taget i stället för hela kragen.
Så efter varandra i samma ruta
Kragens yta räcker längre om varje ruta hinner med två grödor. Tre kombinationer som fungerar i zon 1–4: rädisa i april följt av buskböna i juni, spenat i mars följt av grönkål i slutet av maj, sockerärt i april följt av höstsallat i augusti. Den andra grödan måste vara sådd senast i mitten av juli i zon 3.
Låt inte samma familj stå två år i rad
Växtföljd är viktigare i pallkrage än i friland, just för att ytan är liten och du frestas att lägga favoritgrödan på samma ställe varje år. Kålväxter efter kålväxter bygger upp klumprotsjuka, lökväxter efter lökväxter vitröta – båda sitter kvar i jorden i många år. Med fyra kragar är regeln enkel: flytta varje grödgrupp ett steg medsols varje vår.
Vanliga misstag
- Att så allt på en gång i maj. Då skördas allt under tre veckor i augusti och kragen står tom resten av säsongen. Så en fjärdedel i taget.
- Att hoppa över gallringen. Morötter som står tio per decimeter blir aldrig morötter. Gallring känns som slöseri och är den viktigaste åtgärden för rotfrukter.
- Att sätta pumpa eller squash i en delad krage. Revorna täcker hela ytan i juli och det du sådde under dem ger ingenting.
- Att odla chili, paprika och basilika i öppen krage. De behöver 25–30 °C. Samma plantor i kruka mot en söderfasad ger flera gånger mer skörd.
- Att glömma att kragen torkar snabbare än marken. En upphöjd bädd förlorar vatten från fyra håll. Kontrollera fukten på fem centimeters djup, inte på ytan.
- Att placera höga grödor på södra sidan. Ärtnät, bondböna och grönkål hör hemma längs kragens norra kant, annars skuggar de allt annat från juli och framåt.
- Att köra kål eller lök i samma krage år efter år. Klumprotsjuka och vitröta överlever många år i jorden, och en krage är för liten för att du ska kunna undvika smittade fläckar.
- Att plantera pepparrot eller mynta direkt i jorden. Båda tar över kragen inom två säsonger och går bara att få bort genom att tömma den.
Vanliga frågor
Vad kan man odla i pallkrage?
Nästan alla köksväxter som inte kräver djup jord eller stor yta. Säkrast är bladgrönt som sallat, spenat, mangold och ruccola, rotfrukter som rädisa, rödbeta och kort morot, baljväxter som sockerärt och buskböna, samt grönkål, kålrabbi, vitlök, salladslök, dill, persilja och gräslök. Potatis och busktomat fungerar också, men vill ha dubbel krage eller extra varmt läge.
Hur många plantor får plats i en pallkrage?
En standardkrage ger cirka 0,9 kvadratmeter, alltså ungefär 115 × 75 cm. Det räcker till 12–16 sallatshuvuden, 200–300 rädisor, 100–150 morötter, 30–35 vitlöksklyftor, 6–8 potatisplantor, 4–6 grönkålsplantor eller 3–4 busktomater. Delar du kragen i fyra rutor delar du talen på fyra.
Vad ska man inte odla i pallkrage?
Undvik pumpa, vintersquash, melon och kronärtskocka, som breder ut sig över hela ytan, samt majs och jordärtskocka som blir för höga och vindkänsliga. Pepparrot och mynta ska aldrig planteras direkt i jorden – de tar över kragen och går bara att få bort genom att tömma den. Chili, paprika och basilika ger mer skörd i kruka eller växthus.
Hur djup ska en pallkrage vara för morötter?
En enkel krage ger cirka 20 cm jord, vilket räcker till korta sorter av Nantes- eller Chantenay-typ som blir 12–18 cm. Långa lagringsmorötter och palsternacka behöver 35–40 cm, alltså dubbel krage. Står kragen på genomsläpplig mark växer rötterna vidare nedåt, men på asfalt eller packad grus är kragdjupet allt du har.
Kan man odla potatis i pallkrage?
Ja, och bäst som färskpotatisodling. Sätt 6–8 förgrodda knölar med 30 cm mellanrum i en dubbel krage och håll kanten fri så att du kan kupa genom att fylla på jord. Räkna med 8–15 kilo – tillräckligt för några veckors färskpotatis, men inte för lagring. Jorden blir varm tidigt och ger skörd två veckor före friland.
Hur många pallkragar behöver jag?
För färskgrönt till två personer räcker fyra till sex kragar: en bladgrönt, en rotfrukter, en baljväxter och en för grödor som står hela säsongen. Vill du täcka en större del av hushållets grönsaksbehov krävs snarare tio till femton kragar, och då blir vattningen den begränsande faktorn.
Kan man odla flera grödor i samma pallkrage?
Ja, men håll dig till en till tre arter per krage. Fler blir svårt att vattna och skörda, eftersom grödorna mognar vid olika tid. Ett enkelt system är att dela kragen i fyra rutor om 55 × 38 cm och odla en gröda per ruta, med höga grödor som ärt och grönkål längs norra kanten.
När kan man börja så i pallkrage på våren?
En krage värms upp två till tre veckor före frilandsjord. I zon 1–2 går härdiga grödor som spenat, rädisa och ärt ofta att så i slutet av mars, i zon 3–4 i mitten till slutet av april och i zon 5–6 under maj. Mät jordtemperaturen: 6–8 °C räcker för bladgrönt och ärt, bönor och tomat vill ha 12–15 °C.
Vill du ha fler guider som den här om att odla i pallkrage och andra köksväxter direkt i inkorgen – anmäl dig till GardenLovers nyhetsbrev och få såpåminnelser för varje gröda innan fönstret hinner stänga.