Sallad är den grönsak som flest lyckas med i juni och misslyckas med i juli. Skälet är nästan alltid detsamma: hela fröpåsen gick i jorden samma helg i april. Sex veckor senare står trettio huvuden färdiga på en gång, du hinner äta fem, och resten skjuter blomstjälk i värmeböljan och blir beska.
Lösningen kostar ingenting: så lite, så ofta. En meter rad var fjortonde dag ger mer sallad på bordet än tio rader i maj. Här går vi igenom hur du håller skörden igång från de första bladen i maj till vintersalladen under duk i november – med zontabell för zon 1–8, salladstyperna och vad de duger till, varför fröna vägrar gro när det är som varmast, och hur du skördar så att samma planta ger tre skördar i stället för en.
Snabbfakta om sallad
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Botaniskt namn | Lactuca sativa, korgblommiga växter (Asteraceae) |
| Sådjup | 0,5–1 cm – fröet är ljusgroende och får aldrig grävas ner |
| Groningstemperatur | Bäst 15–20 °C; gror långsamt redan från 4–5 °C |
| Groningstid | 4–10 dagar beroende på temperatur |
| Övre gräns för groning | Omkring 25 °C – därefter går fröet i värmevila |
| Bästa växttemperatur | 15–18 °C dag, svalare natt |
| Plantavstånd | 15 cm plocksallat, 25–30 cm huvudsallat, 30–35 cm isbergssallat |
| Radavstånd | 25–30 cm |
| Läge | Sol på våren och hösten, halvskugga mitt i sommaren |
| Jordtyp | Mullrik, fukthållande och lucker – inte nygödslad, inte torr |
| pH | 6,0–7,0 |
| Vattenbehov | Jämnt fuktigt, 15–20 mm i veckan vid torka |
| Tid till skörd | 30–45 dagar baby leaf, 50–60 plocksallat, 70–80 huvudsallat |
| Sådd i omgångar | Var 2–3 vecka från mars/april till augusti |
| Avkastning | 10–16 plantor per kvadratmeter |
| Härdighet | Tål lätt frost; härdiga sorter övervintrar under duk i zon 1–4 |
| Skötselnivå | Låg, men kräver att du sår om regelbundet |
Vilken salladstyp ska du odla?
"Sallad" är inte en växt utan ett antal odlingsformer av samma art. De sås likadant men beter sig helt olika i värme, i skörd och i hur länge de står ute. Väljer du rätt typ till rätt del av säsongen är halva jobbet gjort.
Plocksallat
Plocksallat knyter aldrig huvud. Bladen sitter i en lös rosett som du plockar utifrån och in, eller klipper av två centimeter över jorden och låter växa upp igen. Det är den snabbaste typen – späda blad efter en dryg månad – och den mest förlåtande: den tål tätare sådd, mindre plats och slarvigare gallring än övriga. Klassiker i svenska fröutbud är 'Amerikanskt Brunt' med bronsröda bladkanter samt den knottriga 'Lollo Bionda' och dess röda syskon 'Lollo Rossa'.
Ekbladssallat
Ekbladssallat är en plocksallat med djupt flikiga blad. Den går påfallande långsamt i stock och är en av få typer som klarar övervintring i svenskt klimat – 'Red Salad Bowl' och 'Cerbiatta' står kvar under duk hela vintern i zon 3.
Huvudsallat och smörsallat
Huvudsallat bildar ett mjukt, löst knutet huvud med smöriga blad – butterhead på engelska. Det är den sallad som smakar mest sallad, men den vill ha plats, tid och jämn fukt och stockar lättare i värme än plocksallaten. 'Majkung' är trotjänaren för tidig vårsådd.
Bindsallat, romansallat och minicos
Bindsallat – romansallat, cos – bildar ett upprättstående avlångt huvud med styva mittnerver och krispiga blad. Den är den mest värmetåliga av huvudbildarna och står fin längre i juli än smörsallaten. 'Little Gem' är en minicos: ett tätt huvud på tolv till femton centimeter som blir klart snabbare och passar ovanligt bra i pallkrage.
Isbergssallat och batavia
Isbergssallat bildar ett hårt, klotrunt huvud, tar längst tid av alla (75–85 dagar), kräver mest plats och knyter sig inte alls om den torkar vid fel tidpunkt. Batavia ligger mittemellan – krispiga blad som isberg, löst huvud som plocksallat – och är en av de bästa typerna att sommarodla.
| Typ | Dagar till skörd | Plantavstånd | Klipp och låt växa | Värmetålighet | Bäst i |
|---|---|---|---|---|---|
| Plocksallat | 30–55 | 15 cm | Ja, 2–4 skördar | God | Hela säsongen |
| Ekbladssallat | 45–60 | 20 cm | Ja | Mycket god | Sommar och övervintring |
| Huvudsallat | 65–80 | 25–30 cm | Nej | Svag | Vår och höst |
| Bindsallat | 65–80 | 25–30 cm | Delvis | God | Försommar och sensommar |
| Minicos | 55–65 | 20 cm | Delvis | God | Pallkrage, övervintring |
| Batavia | 55–70 | 25 cm | Nej | Mycket god | Högsommar |
| Isbergssallat | 75–85 | 30–35 cm | Nej | Svag | Försommar |
Successionssådd – så håller du skörden igång hela säsongen
Det här är det som skiljer en salladssäsong på tre veckor från en på sju månader. Successionssådd betyder att du sår en liten mängd i taget med jämna mellanrum och alltid har tre generationer på gång: en som skördas, en halvvuxen och en nysådd.
Hur ofta ska du så?
Var tredje vecka räcker på våren och hösten, när plantorna växer långsamt och står färdiga länge. Mitt i sommaren går du ner till varannan vecka: allt växer dubbelt så fort, och en färdig sallad har bara några dagars marginal innan den blir bitter. En regel som är lättare att komma ihåg än ett datum: så nästa omgång den dag du ser de första riktiga bladen på den förra.
Hur mycket ska du så per gång?
Räkna baklänges från vad ni äter. Ett hushåll som äter en skål sallad om dagen förbrukar fyra till sex plocksallatsplantor i veckan. Med tre veckors intervall blir det tolv till arton plantor per sådd – knappt två meter rad. En fröpåse räcker hela säsongen.
Såschema i praktiken
| Period | Intervall | Typ att välja | Var |
|---|---|---|---|
| Februari–mars | Var 3:e vecka | Plocksallat, minicos | Förodling inne eller i växthus |
| April–maj | Var 3:e vecka | Alla typer | Friland, med fiberduk tidigt |
| Juni–juli | Varannan vecka | Batavia, ekblad, bindsallat | Halvskugga, sådd på kvällen |
| Augusti | Var 2:a–3:e vecka | Plocksallat, huvudsallat | Friland, friskt läge |
| September | En eller två sådder | Härdiga sorter, vintersallat | Under duk, i tunnel eller växthus |
Lägg påminnelser i telefonen. Successionssådd faller nästan aldrig på kunskap – den faller på att mitten av juni är en full vecka i trädgården. Ett knep som gör schemat självgående: dela salladsbädden i fyra rutor och så en ruta i taget i tur och ordning. När du kommer till ruta 1 igen är den skördad och tom – samma logik som en ordentlig växtföljd, fast i miniformat över en enda säsong.
Så sår du sallad steg för steg
- Välj mellan direktsådd och förodling. Plocksallat direktsås enklast. Huvudsallat, bindsallat och isbergssallat blir jämnare förodlade i pluggbrätte – då slipper du gallra, och sniglarna får mindre att jobba med.
- Kratta till en fin såbädd. Salladsfröet är litet och orkar inte igenom jordkokor. Ta bort sten och grovt växtmaterial i de översta fem centimetrarna.
- Så grunt. 0,5–1 cm, aldrig djupare. Salladsfrö är ljusgroende. Strö fröna glest i en grund fåra och täck med ett lager fin jord som knappt döljer dem.
- Vattna med finstråle före och efter. Vattna fåran innan du sår, så att fukten finns underifrån. Kraftig stråle sköljer upp fröna och lägger dem i en klump.
- Håll ytan fuktig i en vecka. Det är det som avgör om sådden lyckas. Fiberduk eller en bräda över fåran de första dagarna håller kvar fukten – men bort med brädan så fort skotten syns.
- Gallra i två steg. Först till 5 cm vid två hjärtblad, sedan till slutavståndet vid tre till fyra riktiga blad. Andra gallringen är din första skörd: färdig baby leaf.
- Plantera ut förodlade plantor på kvällen. Med hjärtat precis i markytan – plantor som hamnar för djupt får jord i hjärtat och ruttnar. Vattna direkt.
- Märk upp raden med sort och datum. I juli, när fyra sådder står i samma bädd, är det enda sättet att veta vad som är klart när.
Ska du förodla eller direktså?
Förodling ger fyra till sex veckors försprång på våren, jämnare stånd och mycket bättre odds mot sniglar – en femcentimetersplanta klarar ett angrepp som dödar en groddplanta. Plantera ut senast när fyra riktiga blad bildats, annars tar rötterna stryk. Direktsådd är däremot självklar för plocksallat och baby leaf, och den enda rimliga metoden när du sår en meter rad var fjortonde dag.
Vårsådd: den första salladen i mars–maj
Sallad är en av mycket få grönsaker som faktiskt vill ha det kyligt. Groning från 4–5 °C och bästa tillväxt vid 15–18 °C gör den till en utpräglad vår- och höstgröda. Vårfönstret är inte bara tidigt möjligt – det är den bästa delen av hela säsongen.
Förodling inne
Så i pluggbrätte fyra till sex veckor före utplantering. Håll svalt och mycket ljust; 15–18 °C räcker gott, varmare ger långa, sladdriga plantor. Ett ouppvärmt växthus eller en kall farstu är bättre än en varm köksfönsterbänk.
Första frilandssådden
Så så snart jorden går att kratta och håller omkring 5 °C, och lägg fiberduk direkt över raden. Duken lyfter jordtemperaturen några grader, skyddar mot nattfrost och håller ute fåglar och jordflylarver – under duk kan du så två till tre veckor tidigare. Härdade plantor klarar normalt ner mot −4 °C, medan mjuka plantor från ett varmt fönster skadas redan vid lätt frost. Härda av dem en vecka i skydd innan de får stå kvar över natten.
Vad du kan så tillsammans med salladen
Sallad är en tacksam mellankultur – den är klar innan de långsamma grannarna behöver platsen. Så den som markeringsgröda i en morotsrad: salladen kommer upp på fem dagar och visar var raden går medan morotsfröna fortfarande ligger och funderar. Mer om det i guiden om att odla morötter och i genomgången av samplantering.
Varför gror inte salladsfrön i sommarvärmen?
Det här förklaras nästan aldrig, och det är orsaken till att julisådderna misslyckas trots att du gjorde precis som i maj.
Salladsfrö har en inbyggd spärr som kallas värmevila eller termoinhibering. Ligger fröet i jord varmare än ungefär 25 °C stängs groningen av – inte för att fröet är dött, utan för att det är programmerat att vänta ut hettan. Därför kan frön som legat stilla i tre veckor gro på en gång efter ett svalt regn i augusti.
Jordytan blir dessutom mycket varmare än luften. En mörk, bar jordyta i solsken kan ligga femton grader över lufttemperaturen: 22 grader i skuggan kan vara 35 grader i såfåran – och fröet ligger i den översta centimetern där det är varmast.
Fem sätt att få sommarsådden att gro
- Så på kvällen. Fröet suger åt sig vatten under de första timmarna, och den processen är avgörande. Sker den under natten sätter värmevilan aldrig in.
- Vattna fåran med kallt vatten. Det sänker jordtemperaturen flera grader i några timmar – precis den tid som behövs.
- Skugga sådden. En bräda, skuggväv eller dubbelvikt fiberduk över raden tills skotten syns.
- Förgro svalt. Lägg fröna på fuktigt hushållspapper i en burk och ställ i kylskåpet tre till fem dygn. Så dem när de precis börjat spricka. Tekniken är vanlig bland svenska odlare för just julisådder.
- Förodla i skugga. Ett pluggbrätte på husets norrsida är enkelt att hålla svalt och fuktigt. Plantera ut vid fyra blad.
Gammalt frö är extra känsligt. Salladsfrö gror bra i tre till fyra år vid sval och torr förvaring, men förmågan att gro i värme försvinner först. Använd det färskaste fröet till sommarsådderna och spara det gamla till svalare perioder.
Vad är stocklöpning och hur undviker du den?
Stocklöpning – bolting på engelska – är när salladen slutar bilda blad och i stället skjuter en blomstjälk rakt upp ur mitten. Plantan blir hög, bladen smala och styva, och smaken går från mild till påtagligt besk.
Beskan är kemi, inte inbillning. Salladen innehåller en vit mjölksaft med bitterämnen – sesquiterpenlaktoner, framför allt lactucin och lactucopikrin. Halten är låg i en ung planta och stiger kraftigt när blomningen sätter igång. Därför går en stockad sallad inte att rädda: bitterheten sitter i bladen, och ingen tillagning tar bort den.
Vad utlöser stocklöpningen?
Två signaler samverkar. Den första är dagslängden – sallad är en långdagsväxt och får sin blomsignal när dagarna blir riktigt långa, i Sverige veckorna kring midsommar. Den andra är värme, särskilt varma nätter över 20 °C.
Till det kommer stress, och torka är den vanligaste utlösaren i hemträdgården. En planta som torkar ut en dag tolkar det som att säsongen är slut och prioriterar om till fortplantning. Samma effekt får rotstörning vid för sen utplantering och för tät sådd.
Så håller du salladen från att gå i stock
- Vattna jämnt. Den enskilt viktigaste åtgärden. Hellre ordentligt två gånger i veckan än lite varje dag.
- Ge halvskugga i juli. Fyra till sex timmars sol räcker mitt i sommaren. Skuggan från en rad bönor eller en gurkspaljé sänker både luft- och jordtemperatur.
- Täck jorden. Fem centimeter gräsklipp eller halm mellan plantorna håller jorden svalare och fuktigare.
- Välj rätt typ. Batavia, ekblad och bindsallat står betydligt längre än huvudsallat och isbergssallat.
- Skörda tidigare. Några dagar för tidigt är alltid bättre än en dag för sent.
- Hoppa över de värsta veckorna. Många sår ingen huvudsallat alls från mitten av juni till mitten av juli, utan låter plocksallat och batavia täcka den perioden.
Kan man använda en sallad som gått i stock?
Bladen, nej. Men låt gärna en planta stå kvar och blomma ut. Blommorna är små och gula som maskrosor, uppskattas av humlor, och fröna samlas in i augusti – sallad är självpollinerande, så avkomman blir sortäkta så länge bara en sort blommar åt gången. En stockad planta blir alltså gratis utsäde.
Höstsådd och sallad under fiberduk
Sensommaren är salladens näst bästa period, och den som utnyttjas minst. Från början av augusti faller nätterna, dagslängden minskar och blomsignalen försvinner – samma sorter som stockade på tio dagar i juli står nu fina i veckor.
Så de sista frilandssådderna i början till mitten av augusti i södra Sverige, tidigare längre norrut. Räkna baklänges från första normala höstfrost: plocksallat behöver sex till åtta veckor, huvudsallat tio till tolv.
Fiberduk förlänger säsongen med en månad
Lägg fiberduk över raderna när nätterna kryper mot nollan, normalt i slutet av september i zon 3. Duken ger två till fyra graders skydd och flyttar i praktiken skörden från mitten av oktober till mitten av november. Fäst kanterna ordentligt – hösten är blåsig.
Sallad tål mer kyla än de flesta tror. Plantor som vuxit långsamt i svalt väder härdar av sig själva och klarar upprepade nätter ner mot −5 °C, ofta med glasiga blad på morgonen som repar sig helt när solen värmt dem. Skörda däremot aldrig en frusen planta – bladen blir mosiga när de tinar. Vänta till eftermiddagen.
Sallad i växthuset efter sommargrödorna
Växthuset står oftast tomt från oktober, precis när det är som mest användbart för sallad. Plantera in sallad så snart tomaterna och plantorna från guiden om att odla gurka rensats ut. Ett ouppvärmt växthus ger fyra till sex veckors extra säsong, med fiberduk inomhus ännu mer.
Kan du odla sallad på vintern?
Ja, med rätt förväntningar. Under ungefär tio timmars dagsljus står plantorna stilla, så vinterodling handlar inte om att odla på vintern utan om att ha färdigvuxna plantor på plats innan ljuset tar slut och sedan skörda av dem.
Övervintring för tidig vårskörd
Så härdiga sorter i september. Plantorna ska hinna bli handstora men inte mer innan tillväxten stannar – större plantor tar mer skada av kyla och stockar ofta direkt på våren. Täck med fiberduk eller odla i tunnel, och vattna sparsamt så att gråmögel inte får fäste.
I februari, när dagarna passerar tio timmar, sätter plantorna igång igen och du har skördbar sallad i mars – två månader före den första vårsådden. Sorter som återkommer för det här är 'Little Gem', ekbladstyperna 'Red Salad Bowl' och 'Cerbiatta', samt vintersorter som 'Winter Density', 'Valdor' och 'Arctic King'.
Vintersallat är inte sallad
En förväxling värd att räta ut: vintersallat, mâche eller vårklynne (Valerianella locusta) är inte samma art som sallad utan hör till vänderotsväxterna. Den är betydligt härdigare, sås i augusti–september, tål flera minusgrader utan täckning och skördas hela vintern där jorden inte är hårt frusen. Vill du ha gröna blad i december är den ett säkrare kort – liksom vintersorter av spenat och asiatiska blad som mizuna.
Zontabell: sådd och skörd i zon 1–8
Sallad odlas i hela landet, så zonen säger inget om härdighet. Den styr hur långt fönstret är i båda ändar – och i norr kompenseras den korta säsongen av långa ljusa dygn, som får salladen att växa snabbt men också stocka tidigare. Tabellen ger riktvärden; ett varmt söderläge mot en husvägg beter sig som en zon längre söderut.
| Zon | Typiska områden | Sådd under duk | Frilandssådd från | Sista sådd för höstskörd | Sådd för övervintring | Skördeperiod friland |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Skåne, kustnära Blekinge, Halland, Öland, Gotland | Mitten av mars | Början av april | 20 augusti | 1–20 september | Mitten av maj–slutet av november |
| 2 | Sydsvenska slätter, Bohuskusten, Östergötland, kustnära Mälardalen | Slutet av mars | Mitten av april | 15 augusti | 25 augusti–15 september | Slutet av maj–mitten av november |
| 3 | Inre Götaland, Mälardalen, Uppland, Vätterbygden | Början av april | Slutet av april | 10 augusti | 20 augusti–10 september | Början av juni–början av november |
| 4 | Bergslagen, Värmlands inland, södra Norrlandskusten | Mitten av april | Början av maj | 1 augusti | 15 augusti–1 september | Mitten av juni–mitten av oktober |
| 5 | Norrlandskusten till Umeå, höglänta delar av Svealand | Slutet av april | Mitten av maj | 25 juli | 10–25 augusti | Slutet av juni–början av oktober |
| 6 | Norrlands inland, Jämtlands dalgångar | Början av maj | Slutet av maj | 15 juli | 1–20 augusti, i växthus | Början av juli–mitten av september |
| 7 | Norra Norrlands inland, förfjällsområden | Mitten av maj | Början av juni | 5 juli | Endast i växthus | Mitten av juli–början av september |
| 8 | Fjällnära lägen | Slutet av maj | Mitten av juni | 25 juni | Endast i växthus | Slutet av juli–slutet av augusti |
Notera två saker. Skillnaden mellan zon 1 och zon 8 är ungefär tio veckor i sådd men bara sex i skörd – salladen tar igen tid i norr. Och stocklöpningsrisken flyttar sig inte med datumen: midsommarveckan är kritisk i hela landet, eftersom dagslängdssignalen är densamma överallt.
Blad för blad eller hela huvuden – hur ska du skörda?
Skördemetoden avgör hur mycket sallad en bädd ger, och skillnaden är större än de flesta tror: samma rad kan ge en skörd eller fyra.
Blad för blad
Plocka de yttersta, största bladen och lämna hjärtat orört, aldrig mer än en tredjedel åt gången. Metoden fungerar på all plocksallat, ekblad och de flesta bindsallater och ger den överlägset längsta skördeperioden per planta – sex till åtta veckor är fullt normalt.
Klipp och låt växa
Klipp av hela rosetten med sax två till tre centimeter över jorden, ovanför tillväxtpunkten. Plantan skjuter nya blad från stubben och är klar igen efter två till tre veckor – räkna med två till fyra omgångar. Det här är metoden för baby leaf och salladsmixer som sås tätt i band, och den som ger mest sallad per kvadratmeter. Klipp på morgonen medan bladen är spända av nattens vatten.
Hela huvuden
Huvudsallat, isbergssallat och fullvuxen bindsallat skördas som hela huvuden. Skär av vid stammen strax under de nedersta bladen när huvudet känns fast vid ett lätt tryck – känns det hårt som en boll är du några dagar för sent. Lämnar du fem centimeter stam kvar skjuter många sorter en andra, mindre omgång lösa blad.
Förvaring
Skölj, skaka av och lägg bladen i en påse med en bit hushållspapper i kylens grönsakslåda. Plocksallat håller fyra till sex dagar, ett helt huvud upp till två veckor. Slokande blad blir spända igen efter en halvtimme i kallt vatten.
Vatten, näring och ogräs
Vatten
Sallad har ett grunt rotsystem, mestadels i de översta femton centimetrarna, och kommer inte åt djupare fukt. Räkna med 15–20 mm i veckan när det inte regnar, i ett par ordentliga givor snarare än dagliga skvättar. Vattna vid roten på morgonen – blöta blad över natten är precis vad bladmögel behöver. Blir salladen besk utan att ha skjutit stjälk är torkstress nästan alltid orsaken.
Näring
Sallad vill ha lättillgängligt kväve, men inte mycket av det. En bädd som fått två till tre liter kompost per kvadratmeter på våren klarar sig hela säsongen. Går tillväxten trögt och bladen är blekgröna, ge en svag giva flytande näring. Överdriv inte: för mycket kväve ger stora, mjuka blad med tunna cellväggar – en magnet för bladlöss och sniglar.
Ogräs och växtföljd
Salladsplantor är korta och konkurrerar dåligt. Håll rent de första fyra veckorna, sedan skuggar bladen ut det mesta själva. Hacka grunt – djup hackning skadar de ytliga rötterna.
Sallad hör till korgblommiga växter tillsammans med endiv, cikoria och jordärtskocka och bör inte odlas på samma plats år efter år. Två till tre år räcker, kortare än för lök- och kålväxter. Eftersom salladen är klar på en till två månader passar den som för- eller efterkultur nästan var som helst.
Sniglar, bladlöss och bladmögel
Sniglar
Sniglar är salladens största fiende med bred marginal. Späda plantor kan försvinna över en natt, och i ett fuktigt år räcker inte en enda åtgärd. Kombinera flera: plantera ut förodlade plantor som är för stora att äta upp på en natt; håll bädden fri från gömställen som brädor och högt gräs; vattna på morgonen så att ytan är torr till kvällen; plocka för hand i skymningen efter regn; och lägg järnfosfatbaserade snigelmedel, godkända i ekologisk odling, runt nysatta plantor. Sallad i upphöjd bädd drabbas märkbart mindre – ett av de starkare argumenten för odling i pallkrage.
Bladlöss
Både gröna bladlöss på bladen och sallatsrotlus (Pemphigus bursarius) på rötterna förekommer. Rotlusen är värst: plantan vissnar mitt på dagen utan att jorden är torr, och drar du upp den sitter rötterna täckta av ett vitt, vaxigt puder. Det finns ingen behandling – håll växtföljd och välj sorter märkta som resistenta. Bladlöss ovan jord spolas av med vatten, eller får sköta sig själva om nyckelpigor och blomflugelarver jobbar. Insektsnät över raden är det enklaste skyddet i en liten odling.
Sallatsbladmögel
Sallatsbladmögel (Bremia lactucae) ger ljusgula, kantiga fläckar på bladens ovansida och en gråvit, luddig beläggning på undersidan. Det gynnas av fuktig väderlek, tät sådd och vattning över bladen. Åtgärderna är luftiga avstånd, vattning vid roten, borttagna blad och resistenta sorter. Det sprider sig snabbt i tät baby leaf-sådd, så klipp hellre en omgång för tidigt i regnväder. Gråmögel och bomullsmögel (Sclerotinia) angriper plantor som står tätt och fuktigt, särskilt under duk på hösten, och motverkas av samma sak: luft, längre växtföljd och att angripna plantor slängs i stället för komposteras.
Odla sallad i kruka, pallkrage och på balkong
Få grönsaker passar lika bra i begränsad volym. Sallad är grund, snabb och kräver ingen uppbindning – en balkonglåda kan ge blad varje vecka i flera månader. Kraven är blygsamma: minst 15 cm jorddjup för plocksallat, 20–25 cm för huvudsallat, ordentliga dräneringshål och en plantjord med god fukthållning. En låda på 60 × 20 cm rymmer sex till åtta plocksallatsplantor eller tre huvudsallater.
Det som fäller krukodlad sallad är alltid vattnet. En kruka i sol torkar ut på en halv dag i juli, och en enda uttorkning räcker för att utlösa stocklöpning. Ställ krukorna i morgonsol och eftermiddagsskugga, ta hellre en stor kruka än två små, och täck jordytan med ett tunt lager gräsklipp.
I pallkrage odlas sallad bäst i rutmönster i stället för rader – 15 × 15 cm för plocksallat, 25 × 25 cm för huvudsallat. Ytan utnyttjas bättre och bladen skuggar jorden fortare, vilket håller den fuktig. Mer om uppbyggnad och jordblandning i guiden om pallkrage.
Vanliga misstag
- Att så hela fröpåsen på en gång. Resultatet är trettio huvuden samma vecka och ingenting i augusti. Så en meter rad var 2–3 vecka i stället.
- Att så för djupt. Salladsfrö är ljusgroende. Täckt av två centimeter jord gror en bråkdel. Högst en centimeter, gärna mindre.
- Att låta jorden torka under groningen. De första fem till åtta dagarna måste ytan hållas fuktig. En uttorkning där dödar hela sådden.
- Att så mitt på dagen i högsommarvärme. Över 25 °C i jorden går fröet i värmevila. Så på kvällen, vattna kallt och skugga raden.
- Att hoppa över gallringen. Tätt stående sallad bildar aldrig huvuden, torkar snabbare och drar till sig bladmögel. Gallra i två steg och ät det du gallrar bort.
- Att skörda för sent. Några dagar för sent i juli räcker för beska blad.
- Att ta hela plantan när bladskörd hade räckt. Blad för blad eller klipp och låt växa ger tre till fyra gånger mer från samma plantor.
- Att glömma höstsådden. Augusti och september är salladens näst bästa period: svala nätter, ingen blomsignal och skörd långt in i november under duk.
Vanliga frågor
När ska man så sallad i Sverige?
Så första omgången under fiberduk så snart jorden går att kratta, i zon 3 kring början av april, och på friland från slutet av april. Så sedan en kort rad var 2–3 vecka fram till mitten av augusti. En sista sådd i september kan övervintras under duk och ge skörd redan i mars.
Hur ofta ska man så sallad för att ha skörd hela sommaren?
Var tredje vecka på våren och hösten, varannan vecka i juni och juli när allt växer dubbelt så fort. En bra minnesregel är att så nästa omgång den dag den förra fått sina första riktiga blad – då anpassar sig intervallet till temperaturen av sig självt. Så hellre en meter rad ofta än tio meter en gång.
Varför går min sallad i blom och blir bitter?
Det kallas stocklöpning och utlöses av långa dagar kring midsommar i kombination med värme – och nästan alltid av torkstress. Plantan byter från bladbildning till blomning, och bitterämnena i mjölksaften ökar kraftigt. Bladen går inte att rädda. Vattna jämnt, ge halvskugga i juli, välj batavia eller ekblad och skörda tidigare.
Hur djupt ska man så salladsfrö?
0,5–1 cm, aldrig djupare. Salladsfrö är ljusgroende, så ett tunt lager fin jord som knappt döljer fröna är precis rätt. Sås det djupare gror bara en liten del. Håll ytan jämnt fuktig de första fem till åtta dagarna – den enskilt viktigaste faktorn för att sådden ska lyckas.
Varför gror inte mina salladsfrön på sommaren?
Salladsfrö går i värmevila när jorden är varmare än ungefär 25 °C, och jordytan i sol blir betydligt varmare än luften. Så därför på kvällen, vattna fåran med kallt vatten och skugga raden tills skotten syns. Säkrast är att förgro fröna svalt i tre till fem dygn och så dem när de börjat spricka.
Kan man skörda samma salladsplanta flera gånger?
Ja, på plocksallat, ekbladssallat och de flesta bindsallater. Plocka de yttre bladen och lämna hjärtat, eller klipp hela rosetten två till tre centimeter över jorden, ovanför tillväxtpunkten. Plantan skjuter nya blad på två till tre veckor och ger två till fyra omgångar. Huvudsallat och isbergssallat skördas som hela huvuden, en gång.
Hur mycket frost tål sallad?
Plantor som vuxit långsamt i svalt väder härdar av sig själva och klarar upprepade nätter ner mot −5 °C, ofta med glasiga blad på morgonen som är helt återhämtade på eftermiddagen. Plantor från ett varmt fönster skadas däremot redan vid lätt frost. Skörda aldrig en frusen planta – vänta tills bladen tinat.
Vilken sallad är bäst att odla på sommaren?
Batavia, ekbladssallat och bindsallat står betydligt längre i värme än huvudsallat och isbergssallat. Plocksallat fungerar också bra, eftersom du skördar bladen innan plantan hinner stocka. Kombinera med halvskugga, jordtäckning och jämn vattning, så klarar du de värsta veckorna kring midsommar utan avbrott.
Vill du ha fler guider som den här om att odla sallad och andra köksväxter direkt i inkorgen – anmäl dig till GardenLovers nyhetsbrev och få påminnelsen om nästa sådd innan fönstret hunnit stänga.