Odla rabarber – plantering, skörd och delning steg för steg

Snabbsvar: Odla rabarber genom att plantera en rotdel på hösten eller tidigt på våren, med knopparna 2–5 cm under markytan och 90–100 cm mellan plantorna. Skörda ingenting första året, några stjälkar andra året och fullt ut från tredje. Dra och vrid loss stjälken – skär aldrig – och sluta skörda vid midsommar till början av…

Senast uppdaterad: 13 september 2026

Rabarber är den där plantan som står kvar när allt annat i landet byts ut. Du sätter en rotbit i ett hörn av tomten, glömmer bort den, och tjugo år senare kommer den fortfarande upp i april som en knytnäve röda knoppar.

Ändå finns det tre saker som avgör om plantan blir en gigant med armtjocka stjälkar eller en trött tuva med tunna skaft: tålamodet det första året, hur du tar stjälkarna, och att du slutar i tid. Här går vi igenom hela året – plantering av rotdelar, sorter för svenskt klimat, oxalsyran i blad och stjälkar, drivning under hink, delning av gamla plantor och övervintring – med zontabell för zon 1–8.

Snabbfakta om rabarber

EgenskapVärde
Botaniskt namnRheum rhabarbarum, slideväxter (Polygonaceae)
PlanteringstidSeptember–oktober eller tidig vår, så snart jorden går att arbeta
PlanteringsdjupKnopparna 2–5 cm under markytan, grundare på styv lera
Avstånd mellan plantor90–100 cm, radavstånd 100–120 cm
LägeSol till halvskugga, gärna svalt och öppet
JordtypDjup, mullrik och väldränerad, aldrig stående blöt vintertid
pH6,0–6,8
HärdighetZon 1–8; behöver köldperiod för att bryta vilan
Första skördÅr 2 sparsamt, år 3 fullt ut
SkördeperiodApril–början av juli, 8–10 veckor på etablerad planta
Avkastning2–4 kg per planta och år från år 3
DelningVart 5–6 år, sen höst eller tidig vår
SkötselnivåMycket låg – gödsel på våren, blomstjälkar bort, vatten vid torka

Vilka rabarbersorter passar i Sverige?

Vill du odla rabarber i Sverige spelar härdighet sällan någon roll – nästan alla sorter klarar vintern. Valet handlar därför inte om härdighet, utan om hur syrlig plantan är, hur gärna den går i blom och när på våren den kommer igång.

Grön, röd eller rosa?

Färgen säger ingenting om mognaden. En grön 'Victoria' kan vara helt färdig och en knallröd sort stenhård. Vill du ha rosa paj utan att fuska med saft får du välja en röd sort från början – färgen går inte att odla fram i efterhand.

Oxalsyrahalten skiljer mellan sorter

Det här förbises nästan alltid i sortlistorna. 'Elmblitz', 'Glaskins Perpetual', 'Rosenhagen' och 'Livingstone' anges genomgående som mildare, med lägre oxalsyrahalt, och går därför att skörda längre in på sommaren utan att bli sträva.

Tidiga och sena sorter

Skillnaden i skördestart mellan en tidig och en sen sort är två till tre veckor. Har du plats för två plantor, sätt en tidig och en senare – då sträcker du säsongen från april till juli utan att belasta någon av dem hårdare än den tål.

SortStjälk och smakOxalsyraHärdighetKommentar
'Victoria'Grönröd, klassiskt syrligNormalHela landetVanligast i handeln, hög avkastning, blommar gärna
'Elmblitz'Grönröd, mildLågZon 1–5Tysk sort, låg och bred, säljs som elitplanta
'Glaskins Perpetual'Mörkröd, mild med pepprig tonLågGodOvanligt lång skördeperiod
'Rosenhagen'Röd, mycket god smakLågZon 1–5Dansk sort, robust och pålitlig
'Barbro' ERödgrön, tidigLågZon 1–4Svensk sort, friskt bladverk
'Berit'Upprätt, kraftig rabarbersmakNormalZon 1–4Svensk sort som blommar sparsamt
'Livingstone'MildLågZon 1–5Tål skörd även på sensommaren

Köp helst en namngiven sort från plantskola i stället för en anonym rotbit från en granne. Rabarber förökas vegetativt, och virus följer med rotdelen.

När planterar du rabarber – vår eller höst?

Båda fungerar. Skillnaden ligger i vad plantan hinner göra innan den ska prestera.

Höstplantering

September till oktober är den tid flest odlare föredrar: jorden är varm, luften sval och rötterna arbetar i flera veckor innan tjälen. Plantan vaknar tidigt nästa vår och är redan förankrad. Sista rimliga datum är tre till fyra veckor innan tjälen väntas – september i norr, början av november i söder.

Vårplantering

Planterar du på våren gör du det så snart jorden går att arbeta utan att klabba sig, normalt mars i zon 1 och maj i zon 6–8. Fördelen i norr är att rotdelen slipper stå en hel vinter utan etablerade rötter; nackdelen är att hela första säsongen går åt till att komma igång.

Läge och jord

Rabarber klarar halvskugga bättre än nästan alla andra köksväxter – fyra till sex timmars sol ger fullt användbar skörd. Utnyttja det: nordvästsidan av ett uthus eller hörnet bakom komposten duger.

Jorden är viktigare än ljuset. Gräv 40 cm djupt, rensa bort all kvickrot och blanda ner 20–30 liter välbrunnen kompost eller kogödsel per planta. Sitter det ett hårt lager 25 cm ner, luckra det – rötter som möter en plogsula ger en planta som aldrig blir stor.

Det plantan absolut inte tål är stående vatten vintertid. Jordstammen ruttnar inifrån och kommer inte upp på våren. På tung jord är en upphöjd bädd på 20–30 cm ofta hela skillnaden, av samma skäl som gäller för odling i pallkrage.

Plats i trädgården på lång sikt

Rabarber står kvar i tio till tjugo år och hör därför inte hemma bland de ettåriga grönsakerna. Planerar du bäddarna enligt växtföljd är den en av få växter som får stå utanför systemet. Räkna med storleken: en etablerad planta är över en meter bred och skuggar allt norr om sig.

Så planterar du en rotdel steg för steg

  1. Kontrollera rotdelen. Den ska vara fast och ha två till tre synliga knoppar med en köttig rotbit under – en bit stor som en knytnäve räcker. Mjuka partier skärs bort med ren kniv.
  2. Blötlägg om den är torr. Två timmar i vatten, gärna över natten, särskilt för barrotade delar från postorder.
  3. Gräv en grop på 40 × 40 cm. Lucka botten ytterligare en spadlängd om jorden är kompakt.
  4. Blanda i näring. Två till tre spadar välbrunnen kompost eller kogödsel i gropen och i den uppgrävda jorden, men aldrig färsk gödsel mot knopparna.
  5. Sätt rotdelen med knopparna uppåt. Knopparna ska hamna 2–5 cm under den färdiga markytan. På styv lera lägger du dem nätt och jämnt i nivå med ytan – för djupt planterad rabarber startar sent och skjuter tunna skott.
  6. Fyll igen och trampa lätt. Ingen luftficka under rotdelen.
  7. Vattna rejält. Tio liter per planta direkt efter planteringen, även om det regnat.
  8. Lägg på 5–7 cm täckmaterial. Kompost, gräsklipp eller löv runt plantan men inte direkt ovanpå knopparna.
  9. Märk upp platsen. En rotdel planterad i oktober syns inte förrän i april, och en spade i fel läge i mars är ett vanligt slut på en ny planta.

Rabarber från frö

Det går, men fröplantor blir inte sortäkta – avkomman efter 'Victoria' kan bli vad som helst i fråga om färg och syra. Och du väntar tre säsonger i stället för två.

Varför ska du inte skörda rabarber första året?

Rabarberns skörd är bladskaft. Varje stjälk du drar bort tar med sig bladet, och bladet är plantans enda energifabrik. En nyplanterad rotdel har inget eget förråd att tala om – den lever på det bladen producerar just den säsongen och lagrar överskottet i jordstammen. Det överskottet är nästa års skörd.

Tar du stjälkar första året minskar du alltså produktionen och tömmer samtidigt det lilla som hunnit sparas. Plantan överlever, men kommer igång ett år senare och blir aldrig riktigt lika kraftig. University of Minnesota Extension är rakt på sak: vänta till andra säsongen för plantor från rotdelning, tredje säsongen för plantor från frö.

ÅrVad du skördarVad du gör i stället
År 1IngentingVattna, håll rent från ogräs, bryt bort blomstjälkar
År 22–4 stjälkar, en till två gångerGödsla på våren, sluta skörda i början av juni
År 3Full skörd, cirka fyra veckorAldrig mer än en tredjedel av stjälkarna åt gången
År 4 och framåtFull skörd, 8–10 veckorAvsluta vid midsommar–början av juli

Undantaget är en stor, väletablerad planta du flyttat i full storlek. Där kan du ta några stjälkar redan andra året.

Hur skördar du rabarber rätt?

Skär inte. Det är hela poängen, och den sitter förvånansvärt löst hos många.

Stjälken sitter i en bladbas som omsluter tillväxtpunkten. Skär du av den lämnar du en stump som ruttnar mitt i plantans känsligaste vävnad, och rötan kan gå vidare in i jordstammen. En knivklinga sprider dessutom virus mellan plantor. Både amerikanska universitetsextensioner och RHS beskriver samma metod: dra och vrid.

  1. Välj stjälken. Ta de yttre, fullvuxna stjälkarna först – 30–45 cm långa med bladet helt utslaget. Låt de inre, unga skotten stå.
  2. Greppa långt ner. Håll stjälken så nära marken du kommer åt, med hela handen.
  3. Dra uppåt och vrid samtidigt. En jämn dragning uppåt och lite åt sidan, med en kvarts vridning. Stjälken lossnar med ett litet knäpp och tar med sig hela bladbasen ren från jordstammen.
  4. Kapa av bladet direkt. Bladet fortsätter dra vatten ur stjälken om det sitter kvar, och stjälken blir slak på en timme.
  5. Räkna det du tagit. Stanna vid en tredjedel av plantans stjälkar. Lämnar du färre än sex till åtta fullvuxna blad kvar går plantan back på affären.

Ofta och lite slår sällan och mycket

En etablerad planta klarar en skörd i veckan hela säsongen om du tar några stjälkar varje gång, men sämre att bli helt avplockad två gånger. Kontinuerlig skörd stimulerar dessutom nya skott.

Skörda på morgonen, när stjälkarna är spända av nattens vatten. I kylen håller de en vecka; skurna i bitar och lagda direkt i fryspåse utan förvällning håller de ett år och behöver inte tinas innan de går i grytan.

När ska du sluta skörda rabarber?

Den gängse regeln i Sverige är midsommar. Den håller, men den är en tumregel om plantans energibalans snarare än ett datum i almanackan.

Från juli och framåt bygger rabarbern upp det förråd i jordstammen som blir nästa vårs skörd. Nästa års stjälkar bestäms alltså av hur mycket bladmassa plantan får behålla i juli, augusti och september. Fortsätter du plocka in i augusti får du färre och tunnare stjälkar nästa år, och efter några sådana säsonger bara skaft tunna som blyertspennor.

Tre signaler på att det är dags att sluta

  • Stjälkarna blir smalare. Den tydligaste signalen och den du ska lita mest på. Tunna nya stjälkar betyder att förrådet är på väg ner.
  • Kalendern passerar midsommar. I zon 1–3 ligger stoppet kring 25 juni–5 juli. Längre norrut, där skörden startade senare, skjuter du fram slutdatumet i motsvarande grad.
  • Åtta till tio veckors skörd är avverkade. Räknat från första stjälken. Det är den period Iowa State University Extension anger för en fullvuxen planta.

Går det att skörda på sensommaren?

Sorter med låg oxalsyrahalt och lång skördeperiod – 'Glaskins Perpetual' och 'Livingstone' – tål försiktig plockning även i augusti, förutsatt att plantan är stor, välgödslad och vattnad. Systematisk skörd hela sommaren är något annat och kräver att du gödslar därefter.

Den gamla föreställningen att rabarber blir giftig efter midsommar stämmer inte. Halten oxalsyra i stjälkarna stiger något under säsongen, men inte i närheten av farliga nivåer. Anledningen att sluta handlar om plantan, inte om dig.

Zontabell: plantering, skörd och drivning i zon 1–8

Rabarber är härdig i hela landet, så zonen säger ingenting om överlevnad – den styr bara tidpunkterna. En planta i söderläge mot en husvägg ligger ofta en till två veckor före sin zon, en planta i en kall svacka lika mycket efter.

ZonTypiska områdenPlantering och delning, vårSkörden startarSkörden avslutasDrivning startar
1Skåne, kustnära Blekinge, Halland, Öland, GotlandMitten av mars–mitten av april15–25 aprilOmkring 5 juliMitten av januari
2Sydsvenska slätter, Bohuskusten, Östergötland, kustnära MälardalenSlutet av mars–slutet av april20 april–1 majOmkring 1 juliSlutet av januari
3Inre Götaland, Mälardalen, Uppland, VätterbygdenApril1–10 majOmkring 1 juliBörjan av februari
4Bergslagen, Värmlands inland, södra NorrlandskustenMitten av april–början av maj10–20 majOmkring 5 juliMitten av februari
5Norrlandskusten till Umeå, höglänta delar av SvealandSlutet av april–mitten av maj20–31 majOmkring 10 juliSlutet av februari
6Norrlands inland, Jämtlands dalgångarMaj1–10 juniOmkring 15 juliBörjan av mars
7Norra Norrlands inland, förfjällsområdenMitten av maj–början av juni10–20 juniOmkring 20 juliMitten av mars
8Fjällnära lägenSlutet av maj–juni15–25 juniOmkring 25 juliSlutet av mars

Höstplantering och höstdelning ligger spegelvänt: zon 1–2 hela oktober och en bit in i november, zon 3–4 slutet av september till mitten av oktober, zon 5–6 september, zon 7–8 slutet av augusti. Notera också hur skördeperioden krymper norrut – elva veckor i zon 1, knappt fem i zon 8. Skördedisciplinen betyder alltså mer ju längre norrut du bor.

Oxalsyra i blad och stjälkar

Rabarberblad är giftiga. Det är sant, det är väl belagt, och det är också det enda som faktiskt är farligt med växten.

Vad oxalsyra gör

Oxalsyra binder kalcium och bildar olösliga kristaller som i höga doser skadar njurarna. Bladen innehåller omkring 0,5 gram oxalsyra per 100 gram. Den dos som brukar anges som potentiellt dödlig ligger kring 15–30 gram, alltså flera kilo blad i ett sammanhang. Allvarlig förgiftning är därför sällsynt, men magbesvär kommer långt tidigare – blad ska helt enkelt inte ätas.

Och stjälkarna?

Stjälkarna innehåller betydligt mindre. RHS konstaterar att mängden i skaften är för låg för att ge toxisk effekt vid normal konsumtion, och den syrliga smaken i en rabarberpaj kommer till största delen från äppelsyra. Halten är högre i grova, gamla stjälkar än i unga. Har du njursten, gikt eller reumatoid artrit kan det finnas skäl att hålla igen på rabarber och andra oxalatrika livsmedel – ett råd som University of Minnesota Extension också ger.

Frostskadade stjälkar ska kastas

Den här detaljen saknas nästan alltid. Efter en hård vårfrost kan bladen bli svarta och slokiga och stjälkarna mjuka och geggiga. Sådana stjälkar ska inte ätas – vid kraftig frostskada kan oxalatkristaller koncentreras i skaftet. Bryt bort allt skadat och släng det. Plantan tar ingen varaktig skada; nya skott kommer inom ett par veckor.

Bladen i komposten

Blad går utmärkt att kompostera – oxalsyran bryts ner av mikroorganismerna – och fungerar bra som marktäckning direkt på bädden. Låt dem bara inte ligga där husdjur eller små barn plockar i dem.

Blomstjälkar som ska brytas bort

Någon gång i maj eller juni skickar många rabarberplantor upp en tjock, knölig stjälk mitt i tuvan. Den ser ut som en jättelik sparrisknopp och öppnar sig till en gräddvit blomvippa på över en meter. Den är vacker. Den ska ändå bort.

Blomning och fröbildning kostar mycket energi som annars gått till jordstammen och nästa års stjälkar. Alla större odlingsvägledningar säger samma sak: ta bort blomstjälken så fort du ser den.

Så tar du den

Följ stjälken ner med handen och bryt eller vrid av den så långt ner du kommer, precis som vid skörd. Är den grov och förvedad går det bra att skära av den vid basen med ren kniv. Gör det medan knoppen fortfarande är en kompakt kula – en öppnad blomvippa har redan kostat plantan det den skulle kosta.

Varför blommar plantan?

  • Sorten. 'Victoria' är känd för att blomma gärna, 'Berit' sällan.
  • Åldern. En planta som passerat fem, sex år blommar allt oftare. Det är en tydlig signal att det är dags att dela.
  • Torka och värme. En torr försommar utlöser blomning som en stressreaktion.
  • Näringsbrist. Undernärd rabarber prioriterar fortplantning framför tillväxt.

Drivning under kruka eller hink

Drivning är det roligaste du kan göra med en rabarber. Du sätter en hink över knopparna och får skörd fyra till åtta veckor tidigare – bleka, rosa, ovanligt möra stjälkar som behöver mindre socker i grytan. I mörker sträcker sig skotten efter ljus och bildar nästan inget klorofyll, och kärlet håller luften några grader varmare.

  1. Välj rätt planta. Bara en frisk planta som stått minst tre år klarar drivning. En ung planta tar allvarlig skada.
  2. Rensa runt knopparna. Bort med fjolårets bladrester och allt täckmaterial.
  3. Sätt på kärlet. En stor hink, en balja, en tunna eller en terrakottadrivkruka. Kravet är att den är helt ljustät och minst 45–50 cm hög – annars trycker stjälkarna upp locket.
  4. Lägg en tyngd på toppen. En sten, så att inte vårvinden tar hinken. Täpp igen eventuella hål.
  5. Isolera för ännu tidigare skörd. Halm eller löv runt hinkens utsida höjer temperaturen några grader.
  6. Titta efter efter fyra veckor. Skörda när stjälkarna är 30–45 cm långa, vanligen efter fyra till åtta veckor beroende på temperatur.
  7. Ta bort kärlet efter skörden. Låt plantan bilda normala gröna blad resten av säsongen.

Regeln som gör att plantan överlever

Drivning tär hårt på jordstammen. Skörda ingenting mer från den drivna plantan resten av året, och driv inte om samma planta förrän den vilat minst två till tre år – RHS anger tre år. Har du tre plantor kan du rotera dem och få tidig rabarber varje år utan att någon blir utsliten. Ge den drivna plantan ett extra lager kompost när hinken tas av.

Delning av gamla plantor

En rabarber som fått stå i fred blir till slut en tät klump av knoppar som konkurrerar med varandra. Stjälkarna blir tunnare, mitten dör ut och plantan blommar allt oftare. Delning återställer hela plantan på en säsong – och ger gratis nya plantor.

När

Vart femte till sjätte år är ett bra intervall. En välskött planta kan gå åtta till tio år, men de flesta visar tecken kring år fem. Dela när plantan vilar: sen höst efter att bladen vissnat, eller tidig vår innan knopparna sträckt sig. Vår är säkrast i zon 5–8, höst i zon 1–3.

Så delar du

  1. Gräv brett. Sätt spaden minst 30 cm ut från tuvan och gå hela vägen runt. En vuxen planta kan väga 15–20 kg med jord.
  2. Lyft upp hela klumpen. Spola eller skaka bort jorden så att du ser knopparna.
  3. Dela med spade eller kraftig kniv. Skär rakt ner mellan knopparna. Varje bit ska ha minst två till tre knoppar och en ordentlig köttig rotbit under, ungefär en knytnäve stor.
  4. Kasta mitten. Den gamla mittdelen är ofta förvedad, ihålig eller rutten och ska inte planteras om.
  5. Putsa snittytorna. Skär bort allt mjukt eller missfärgat och låt snitten torka någon timme i luften.
  6. Plantera direkt på ny plats. Ny, väl gödslad jord, knopparna 2–5 cm under ytan.
  7. Vila ett år. Behandla varje delad bit som nyplanterad: ingen skörd året efter delningen, sparsam skörd året därpå.

En stor gammal planta ger fyra till åtta användbara delar – fler än du behöver, och ett bra byte mot något annat i grannskapet.

Gödsling, vattning och övervintring

Gödsling

Att odla rabarber kostar jorden näring. Plantan är en storätare med tyngdpunkt på kväve – den bygger kilovis med blad varje säsong och måste få tillbaka motsvarande. Ge 10–20 liter välbrunnen kogödsel eller kompost som en ring runt tuvan så snart tjälen gått, men inte ovanpå knopparna. En andra giva när skörden avslutats i juli ger material att bygga förråd av. Fosforrik gödsel behövs sällan; utspädd urin, hönsgödsel och gräsklipp duger som kvävekälla.

Vattning

De stora bladen förlorar mycket vatten. Under en torr försommar behöver plantan motsvarande 20–25 mm i veckan för att ge grova stjälkar. Ojämn fukt – torka följd av kraftigt regn – spräcker stjälkarna på längden. Nyplanterade plantor behöver vatten en gång i veckan hela första sommaren om det inte regnar.

Övervintring

Rabarber är bland det härdigaste du kan ha i en köksträdgård och klarar sig utan åtgärder i hela zon 1–8. Den behöver faktiskt kylan: utan en ordentlig köldperiod bryts inte vilan och plantan kommer igång dåligt på våren. Det du gör på hösten är kort:

  • Låt bladen vissna ner naturligt. De arbetar ända till första hårda frosten.
  • Ta bort bladresterna när de blivit sladdriga. Gamla blad är övervintringsplats för bladfläcksvampar.
  • Lägg 5–10 cm kompost eller löv runt tuvan. Inte direkt ovanpå knopparna om läget är fuktigt.
  • Kontrollera dräneringen. Blir det en vattenspegel över plantan i töväder är det jorden som ska åtgärdas, inte plantan som ska täckas mer.

På våren drar du undan täcket från knopparna så snart de börjar svälla, så att marken värms upp.

Kan du odla rabarber i pallkrage eller kruka?

Ja, men skalan måste stämma. Rotvolymen sätter taket för hur grova stjälkarna blir.

Pallkrage

En hel pallkrage på 120 × 80 cm rymmer en planta med god marginal. Fördelen är dräneringen på tung jord, nackdelen att kragen är upptagen i ett decennium. Har du flera kragar, vik en enda till fleråriga växter och låt de övriga rotera mellan de ettåriga grödorna – se genomgången av vad som fungerar när du ska odla i pallkrage.

Kruka

Kruka går, men kräver storlek: minst 50 cm i diameter och 50 cm djup, alltså 60–80 liter jord, med ordentliga dräneringshål. Räkna med tätare vattning och att stjälkarna ändå blir smalare än i friland. Krukan står ute hela vintern så att plantan får sin köldperiod, men helst mot en vägg. Plantera om vartannat till vart tredje år – det är en delning i miniatyr.

Vad du kan odla intill

Rabarberns skugga är tät från maj, och marken närmast tuvan är både torr och urlakad. Det som fungerar i kanten är skuggtåliga bladgrönsaker – att odla sallad i den svala remsan norr om en rabarber fungerar oväntat bra mitt i sommaren, när sallad på öppen bädd går i blom. Fler sådana kombinationer finns i guiden om samplantering.

Tunna stjälkar, röta och andra problem

Att odla rabarber är nästan problemfritt. De problem som finns går nästan alltid tillbaka på för lite näring, för mycket vatten eller för hård skörd.

Tunna stjälkar

Det vanligaste klagomålet av alla. Orsakerna i turordning: plantan är överårig och behöver delas, den har skördats för länge in på sommaren, den står för torrt, eller den har fått för lite kväve. En planta som delats, gödslats och fått vara i fred en säsong är oftast tillbaka i form året därpå.

Krongröta och rotröta

Rötsvampar, bland annat Phytophthora, angriper jordstammen i blöta lägen. Symtomen är knoppar som aldrig kommer upp, eller skott som kollapsar vid basen och luktar illa. Det finns ingen behandling: gräv upp plantan, rädda friska ytterdelar med ren kniv och plantera om på en ny, väldränerad plats.

Bladfläcksjuka

Runda bruna eller rödbruna fläckar på bladen, ibland med ljus mitt som faller ur. Ser illa ut, skadar sällan skörden. Ta bort de värsta bladen, städa bort bladresterna på hösten och vattna vid roten.

Sniglar och bladlöss

Sniglar äter hål i de späda vårskotten och gömmer sig under täckmaterialet närmast tuvan – håll en handsbredd bar jord runt knopparna. Bladlöss samlas ibland tätt på blomstjälken, ännu ett skäl att bryta bort den tidigt.

Plantan kommer inte upp på våren

Vänta innan du gräver. Rabarber kan starta sent efter en kall vår, särskilt i zon 5–8 och efter delning. Skrapa undan jorden och leta efter knoppar: fasta och ljusa betyder att plantan lever, bruna och mjuka betyder röta.

Vanliga misstag

  • Att skörda första året. Plantan har inget förråd att ta av och kommer igång ett år senare.
  • Att skära stjälkarna med kniv. Stumpen som blir kvar ruttnar in mot tillväxtpunkten. Dra och vrid i stället, så följer hela bladbasen med.
  • Att plantera för djupt. Knoppar som hamnar 10 cm ner startar sent och ger tunna skott. 2–5 cm är rätt, ytligare på styv lera.
  • Att fortsätta skörda hela sommaren. Nästa års skörd byggs av bladen i juli, augusti och september. Sluta vid midsommar till början av juli.
  • Att låta blomstjälken stå. En blomvippa kostar plantan mer energi än flera veckors skörd. Bryt bort den medan den är en kompakt knopp.
  • Att aldrig dela plantan. Efter fem, sex år konkurrerar knopparna och stjälkarna blir smala.
  • Att plantera i en svacka. Rabarber tål allt utom stående vatten vintertid. Jordstammen ruttnar och kommer aldrig upp.
  • Att äta frostskadade stjälkar. Mjuka, geggiga skaft efter hård vårfrost ska brytas bort och kastas, inte räddas till paj.

Vanliga frågor

När ska man plantera rabarber?
Plantera en rotdel på hösten, i september–oktober, eller tidigt på våren så snart jorden går att arbeta. Höstplantering ger plantan flera veckor att rota sig innan tjälen och gör att den startar tidigare nästa vår. I zon 5–8 är vårplantering säkrare. Sätt knopparna 2–5 cm under markytan.

Varför ska man inte skörda rabarber första året?
Skörden är bladskaft, och bladen är plantans enda energikälla. En nyplanterad rotdel har inget lagrat förråd utan bygger upp det under första säsongen. Tar du stjälkar då minskar du både produktionen och förrådet, och plantan blir aldrig riktigt kraftig. Vänta till år två, ta några få stjälkar, och skörda fullt ut först år tre.

Ska man dra eller skära rabarber?
Dra, aldrig skära. Greppa stjälken så nära marken du kommer, dra uppåt och vrid samtidigt en kvarts varv. Hela bladbasen lossnar då rent från jordstammen. Skär du av stjälken blir en stump kvar som ruttnar in mot tillväxtpunkten, och kniven kan sprida virus och bakterier mellan plantor.

När ska man sluta skörda rabarber?
Vid midsommar till början av juli i zon 1–4, något senare längre norrut där skörden startade senare. Räkna med åtta till tio veckors skörd från första stjälken. Från juli bygger plantan upp det förråd som blir nästa års skörd, och det kräver att bladen får sitta kvar. Smalnande stjälkar är signalen att sluta.

Är rabarber giftig efter midsommar?
Nej. Halten oxalsyra i stjälkarna stiger något under säsongen men når aldrig farliga nivåer. Rådet att sluta vid midsommar handlar om plantans energibalans, inte om hälsa. Bladen är däremot alltid giftiga och ska aldrig ätas, och stjälkar som blivit mjuka efter hård vårfrost ska kastas.

Hur ofta ska man dela rabarber?
Vart femte till sjätte år i hemträdgården. Signalerna är tunnare stjälkar, en mitt som dött ut och en planta som blommar varje år. Dela när plantan vilar, sen höst eller tidig vår. Varje ny bit ska ha två till tre knoppar och en rejäl rotbit. Skörda ingenting året efter delningen.

Hur driver man fram tidig rabarber?
Sätt en ljustät hink, balja eller drivkruka på minst 45 cm höjd över knopparna i januari–mars beroende på zon. Skotten sträcker sig i mörkret och blir bleka, möra och sötare. Skörda när stjälkarna är 30–45 cm, vanligen efter fyra till åtta veckor. Driv bara plantor som stått minst tre år, skörda inget mer från dem det året och låt dem vila tre år.

Vad gör man med rabarberns blomstjälk?
Bryt bort den så snart du ser den. Följ stjälken ner med handen och vrid loss den vid basen, precis som vid skörd. Blomning och fröbildning tömmer jordstammen på energi som annars blivit nästa års stjälkar. Blommar plantan år efter år trots vatten och gödsel är det ett tecken på att den behöver delas.

Vill du ha fler guider som den här om att odla rabarber och andra fleråriga köksväxter direkt i inkorgen – anmäl dig till GardenLovers nyhetsbrev och få påminnelsen om drivning, skördestopp och delning i rätt vecka.