Tomatsäsongen i Sverige är kort. Mellan sista frostnatten i maj och första kylslagna septembernatten har du kanske hundra dygn, och en tredjedel av dem är gråa. Det räcker gott för en tomat som är byggd för det — och inte alls för en italiensk bifftomat som förväntar sig 28 grader i skuggan från maj till oktober. Sortvalet är därför den enskilt största faktorn för hur mycket du får skörda.
Det roliga är att urvalet av tidiga, kylhärdiga sorter aldrig har varit större. Svenska fröfirmor har byggt hela sortiment kring kanadensiska, sibiriska och tjeckiska sorter som mognar innan hösten hinner ikapp. Den här guiden går igenom vilka som faktiskt bär frukt i svensk mark, hur de skiljer sig åt, och vilken sort som passar just din odlingsplats.
| Nyckeltal | Rekommendation |
|---|---|
| Sådjup | 0,5–1 cm |
| Groningstemperatur | 22–25 °C |
| Planteringsavstånd | 50–60 cm mellan plantor, 70–80 cm mellan rader |
| Odlingszon | Friland zon 1–5, kallväxthus zon 1–7, uppvärmt växthus zon 1–8 |
| Läge | Full sol, minst 6 timmar, vindskyddat |
| Jordtyp | Mullrik, väldränerad, gärna kompostblandad |
| pH | 6,0–6,8 |
| Tid till skörd | 42–80 dagar från utplantering, 100–140 dagar från sådd |
| Skötselnivå | Medel — busktomat lätt, högväxande kräver uppbindning och tjuvning |
Innehåll
- Så väljer du rätt tomatsort
- Jämförelsetabell: 20 tomatsorter
- Vilka tomatsorter klarar friland i Sverige?
- Bästa tomatsorterna för kallväxthus
- Vilken tomatsort passar bäst i kruka och ampel?
- Vilka tomatsorter smakar bäst?
- Tomatsorter som står emot bladmögel
- Sortval och tidplan efter odlingszon
- Steg för steg: från frö till första skörd
- Vanliga misstag
- Vanliga frågor
Så väljer du rätt tomatsort
Tre uppgifter avgör om en sort passar dig: växtsättet, mognadstiden och fruktstorleken. Får du grepp om dem blir fröhyllan plötsligt begriplig.
Busktomat eller högväxande?
Busktomater kallas determinata. Plantan bestämmer själv när den ska sluta växa — den skjuter en viss mängd klasar, sätter frukt och mognar av allt inom några veckor. Höjden stannar oftast på 40–120 cm. Du behöver varken tjuva eller binda upp särskilt mycket. Nackdelen är att skörden kommer koncentrerat. Det är perfekt om du ska koka sås en helg i augusti, mindre roligt om du vill ha tomater till salladen hela hösten.
Högväxande tomater är indeterminata. De fortsätter växa uppåt tills kylan eller taket stoppar dem, och sätter nya klasar hela tiden. I ett växthus kan de bli tre meter. De ger jämn skörd över lång tid, men kräver uppbindning och att du regelbundet tar bort sidoskotten. Vill du veta exakt hur det går till finns en genomgång av hur du tjuvar tomater steg för steg.
Det finns också en mellangrupp, semideterminata, som 'Glacier'. De växer högre än en busktomat men slutar av sig själv runt 120–150 cm. De är ofta tacksammast på friland: höga nog för bra skörd, korta nog för att inte blåsa omkull.
Dagar till mognad — räknas från utplantering
Den här detaljen missas nästan alltid, och den ställer till mycket besvikelse. När en fröpåse säger "58 dagar" betyder det 58 dagar från att plantan sätts ut på sin slutplats — inte från sådd. Räkna på ytterligare 50–60 dagar innan dess för sådd, groning och uppdrivning inomhus. En "55-dagarssort" tar alltså omkring 110–115 dagar totalt.
Siffran gäller dessutom under goda förhållanden. En kall och regnig svensk juli kan lägga på två veckor. Därför är tumregeln: välj en sort som anges mogna minst tio dagar tidigare än vad din säsong egentligen kräver. Marginalen är det som skiljer en skörd från en hink gröna tomater.
Fruktstorlek styr risken
Ju större frukt, desto längre tid tar mognaden och desto större är risken att den spricker eller drabbas av pistillröta. Körsbärstomater på 10–20 gram mognar snabbt och tillförlitligt även ett dåligt år. Bifftomater på 300 gram är en växthusfråga i större delen av landet. Salladstomater på 80–150 gram är den praktiska medelvägen på friland.
Fruktformen säger också något om användningen. Runda salladstomater är allätare. Plommonformade sorter har fastare fruktkött, färre frökamrar och mindre vätska, vilket gör dem självskrivna till sås och torkning. Åsiga, plattrunda bifftomater har tunt skal och mycket saft — de är gjorda för att skäras i skivor och ätas samma dag.
F1-hybrid eller fröfast sort?
F1 betyder att sorten är en förstagenerationskorsning mellan två inavlade föräldralinjer. Sådana plantor är påfallande jämna, ofta kraftigare än föräldrarna och har oftare inbyggd sjukdomsresistens. 'Sungold', 'Harzfeuer' och 'Supersweet 100' är exempel. Nackdelen är att fröet måste köpas nytt varje år, eftersom nästa generation klyver sig och ger plantor med slumpmässiga egenskaper.
Fröfasta sorter, ibland kallade kulturarvssorter eller open pollinated, ger avkommor som liknar moderplantan. 'Stupice', 'Glacier', 'Brandywine' och 'Sub-Arctic Plenty' hör dit. De är något ojämnare i växtsätt men kostar ingenting år två, och de anpassar sig långsamt till din egen jord och ditt eget mikroklimat om du sparar frö från de bästa plantorna varje säsong.
Det finns ingen smakvinnare mellan grupperna. 'Sungold' är en F1 och slår det mesta, medan 'Brandywine' är fröfast och gör detsamma. Välj efter om du vill spara frö eller inte.
Jämförelsetabell: 20 tomatsorter
Tabellen samlar sorter som säljs av svenska fröfirmor och som är beprövade i nordiskt klimat. Dagarna räknas från utplantering. "Friland" betyder att sorten regelbundet hinner mogna utomhus i södra och mellersta Sverige.
Läs tabellen i två steg. Titta först på kolumnen växthus/friland och stryk allt som inte passar din plats. Titta sedan på dagar till mognad och stryk allt som ligger över din zons gräns i zontabellen längre ner. Det som återstår väljer du efter smakprofil och fruktstorlek — och där finns inget rätt svar, bara vad du vill äta.
| Sort | Växtsätt | Dagar till mognad | Fruktstorlek | Växthus/friland | Smakprofil |
|---|---|---|---|---|---|
| 'Sub-Arctic Plenty' | Busktomat | 42–58 | 40–60 g | Friland | Mild, syrlig, enkel |
| 'Glacier' | Semideterminat | 55–58 | 40–50 g | Friland | Fyllig för att vara så tidig |
| 'Ida Gold' | Busktomat | 60 | 20–40 g | Friland | Mildsöt, låg syra |
| 'Sibirjak' | Semideterminat | 62 | ca 100 g | Friland | Rund, balanserad |
| 'Stupice' | Högväxande | 55–65 | 90–120 g | Båda | Sötsyrlig, aromatisk |
| 'Matina' | Högväxande | 60–65 | 60–90 g | Båda | Frisk, tydlig syra |
| 'Katja' | Högväxande | 65 | 100–140 g | Båda | Klassisk salladstomat |
| 'Dansk Export' | Högväxande | 65 | 80–120 g | Friland | Mild, mjuk syra |
| 'Bärnsten' | Högväxande | 60 | 40–60 g | Friland | Fruktig, orange sötma |
| 'Nadja' | Högväxande | 65 | 80–100 g | Båda | Frisk och saftig |
| 'Koralik' | Busktomat | 58 | 15–20 g | Friland | Söt, tunt skal |
| 'Cheerio' | Busktomat | 58 | ca 15 g (3 cm) | Friland | Söt och kraftig |
| 'Taxi' | Busktomat | 62 | 80–100 g | Friland | Mild, nästan syrafri |
| 'Bellstar' | Busktomat | 70 | 80–120 g | Båda | Köttig, sådtomat |
| 'Maskotka' | Busktomat/ampel | 65 | 15–25 g | Friland, kruka | Söt, hög brix |
| 'Tiny Tim' | Dvärgbusk | 60 | 10–15 g | Kruka, friland | Enkel, syrlig |
| 'Sungold' F1 | Högväxande | 57 | 8–15 g | Växthus, friland | Mycket söt, citrusaktig |
| 'Gardener's Delight' | Högväxande | 65 | 15–25 g | Båda | Söt med tydlig syra |
| 'Black Cherry' | Högväxande | 65 | 15–20 g | Växthus | Mörk, rökig, komplex |
| 'Brandywine' | Högväxande | 80 | 250–450 g | Växthus | Fyllig, klassisk bifftomat |
Vilka tomatsorter klarar friland i Sverige?
Friland fungerar upp till ungefär zon 5, ibland zon 6 vid kusten, om du väljer rätt. Kraven är hårda: sorten ska sätta frukt även när nätterna kryper under 12 grader, mogna snabbt och helst inte kräva mer uppbindning än en enkel käpp.
De tre säkraste frilandssorterna
'Sub-Arctic Plenty' är kanadensisk och kommer från 1940-talet. Den är en kompakt, upprätt busktomat på omkring en meter som sätter frukt i svalt väder när andra sorter blommar förgäves. Frukterna är runda, klarröda och väger 40–60 gram, samlade i täta klasar. Smaken är enkel — men den finns där i mitten av augusti när grannens plantor fortfarande är gröna.
'Glacier' togs fram 1985 och är en semideterminat planta med potatisliknande, helbräddat bladverk. Frukterna är enhetliga, 4–5 centimeter, djupröda och något plattrunda. Den har betydligt mer smak än de flesta extremt tidiga sorter, vilket gjort den till en favorit hos nordiska fröfirmor.
'Stupice' är en tjeckisk kulturarvssort från 1940-talet, högväxande men kortledad, med samma potatisbladiga utseende som 'Glacier'. Frukterna är runda, 90–120 gram, och smaken är sötsyrlig på ett sätt som gör att sorten dyker upp i smaktester långt utanför sin viktklass. Den fungerar lika bra i kallväxthus.
Fler frilandssorter värda plats
- 'Ida Gold' — lågväxande busktomat från University of Idaho med gulorange, runda frukter på 20–40 gram. Mildsöt och låg i syra, uppskattad av barn.
- 'Sibirjak' — rysk sort från Krasnojarsk, cirka en meter hög, med runda röda frukter kring 100 gram. Tål temperatursvängningar ovanligt bra.
- 'Koralik' — polsk busktomat som ger knallröda körsbärstomater längre in på hösten än de flesta på friland.
- 'Dansk Export' — tidig och tålig, framtagen just för nordiskt friland.
- 'Bärnsten' — mycket snabb orange sort med frukter något mindre än en normal salladstomat.
Så förlänger du frilandssäsongen
Ett enkelt regnskydd av växthusplast över en båge kostar några hundralappar och gör tre saker samtidigt: håller bladverket torrt, höjer dygnsmedeltemperaturen med ett par grader och skyddar mot höstens första lätta frost. I praktiken flyttar det odlingen en zon söderut och ger två till tre extra skördeveckor.
Svart marktäckplast under plantorna värmer jorden med tre till fem grader under försommaren, vilket är när tomatens rötter behöver det mest. Ett alternativ är ett tjockt lager gräsklipp, som håller jämn markfukt men värmer mindre. Väljer du täckplast: vattna alltid under plasten, aldrig ovanpå.
Mot slutet av säsongen är toppning det som avgör om frukterna hinner. Kring 10–20 augusti klipper du bort toppskottet och alla nya blommor. Plantan har då ingenting att lägga kraft på utom att mogna det som redan sitter. Samma vecka kan du ta bort större delen av bladverket kring de mognande klasarna så att solen når fram.
På friland betyder platsen nästan lika mycket som sorten. En södervägg som lagrar värme under dagen och släpper ut den på natten kan flytta din odling en hel zon söderut. Läs mer om placering och jordförberedelse i guiden om att odla tomater.
Bästa tomatsorterna för kallväxthus
Ett ouppvärmt växthus förlänger säsongen med tre till fem veckor i varje ände och höjer dagstemperaturen med 5–10 grader. Då öppnar sig hela sortimentet av högväxande sorter, och du kan börja prioritera smak framför ren snabbhet.
Vad ett kallväxthus faktiskt förändrar
Skillnaden ligger inte bara i värmen. Bladverket hålls torrt, vilket kraftigt minskar risken för bladmögel. Frukterna spricker mindre eftersom vattentillgången blir jämnare. Och du slipper de blåsiga dygn som annars sliter sönder klasarna på högväxande plantor.
Baksidan är att luften blir stillastående och fuktig. Utan vädring får du gråmögel och dålig pollinering. Öppna dörr och lucka så snart temperaturen passerar 22 grader, och skaka klasarna lätt varje förmiddag under blomningen.
Sorter som lönar sig under glas
- 'Sungold' F1 — högväxande körsbärstomat, 57 dagar, med små aprikosfärgade frukter kring 8–15 gram i långa greniga klasar. Smaken är djupt söt med en citrusaktig syrlighet och är den mest sålda växthustomaten i Norden av en anledning.
- 'Gardener's Delight' — brittisk klassiker, högväxande, med runda röda frukter på 15–25 gram i klasar om åtta till tolv. Balansen mellan sötma och syra är ovanligt bra.
- 'Black Cherry' — högväxande med runda, mörkt mahognybruna körsbärstomater. Smaken är rökig och komplex, mer vinlik än fruktig.
- 'Matina' — tysk, mycket tidig, cirka 120 cm, med släta röda frukter på 60–90 gram. Fungerar både under glas och ute.
- 'Brandywine' — potatisbladig bifftomat med rosaröda, oregelbundna frukter på 250–450 gram. Kräver hela säsongen och ett växthus, men smaken är referenspunkten många jämför mot.
- 'San Marzano 2' — avlång plommontomat med fast, torrt fruktkött. Den bästa sortgruppen om du vill koka och konservera.
Vad kan du räkna med i skörd?
En välskött högväxande sort i kallväxthus ger normalt 3–5 kilo per planta över säsongen, fördelat på sex till åtta klasar. Körsbärstomater som 'Sungold' ligger i övre delen av spannet räknat i antal frukter men lägre i vikt. En busktomat på friland landar oftast på 1–2 kilo. Går det sämre än så beror det nästan alltid på för lite ljus, för trång kruka eller för mycket kväve.
Planera efter det. Två personer som äter tomat till lunch och middag hela augusti klarar sig på fyra till sex plantor. Ska du dessutom koka och frysa in sås fördubblar du siffran och lägger till en plommonsort.
Sorter för sås, torkning och konservering
Vill du göra något av skörden utöver att äta den färsk behöver du en plommontomat. De har fastare fruktkött, färre frökamrar och lägre vattenhalt, vilket betyder mindre inkokningstid och tjockare resultat. 'San Marzano 2' är standarden: avlånga, spetsiga frukter på 70–100 gram med nästan torrt kött. 'Bellstar' är en kanadensisk busktomat med stora plommonformade frukter som mognar samlat, vilket är precis vad du vill ha när hela satsen ska kokas samma dag.
För torkning fungerar små, fasta sorter bäst. 'Principe Borghese' är den italienska torktomaten framför andra, och ger klasar av små runda frukter som torkar utan att bli sega. Räkna med att tio kilo färska tomater ger ungefär ett kilo torkade.
Odlar du både tomat och gurka under samma tak: tänk på att gurkan vill ha högre luftfuktighet. Guiden om att odla gurka går igenom hur du kompromissar mellan grödorna.
Vilken tomatsort passar bäst i kruka och ampel?
På balkong och altan är rotvolymen begränsad, och en högväxande sort torkar ut på några timmar en varm dag. Välj sorter som är förädlade för kompakt växtsätt.
'Maskotka' är den mest tacksamma. Den är polsk, blir 30–50 cm, har ett naturligt hängande växtsätt och behöver varken tjuvas eller bindas upp. Frukterna är små, klarröda körsbärstomater i rikliga klasar längs de nedhängande skotten, med hög sockerhalt och ett skal som sällan spricker. Cirka 65 dagar.
'Tiny Tim' är en dvärgbusktomat på 30–40 cm med små röda frukter. Den fungerar i en kruka på fem liter och passar även i köksfönstret.
'Tumbling Tom Red' och 'Tumbling Tom Yellow' är renodlade ampelsorter med kraftigt hängande skott, röda respektive gyllengula körsbärstomater och cirka 65 dagars utvecklingstid.
'Bajaja' ger runda röda frukter kring tio gram på en planta som blir 40–50 cm. Den är extremt produktiv, men grenarna kan knäckas av fruktvikten i en ampel — den trivs bättre i en vid kruka.
Kruka på minst tio liter per planta, femton om du kan. Mindre än så och du vattnar två gånger om dagen i juli. Hela sortlistan och krukstorlekar finns i guiden om tomater i kruka.
Vilka tomatsorter smakar bäst?
Smak i tomat handlar om tre saker: sockerhalt, syra och flyktiga aromämnen. En bra tomat har hög halt av alla tre. Vattniga butikstomater har låg halt av alla tre, eftersom de förädlats för transporttålighet och enhetlig färg.
Sötast
'Sungold' F1 ligger i särklass — kombinationen av hög brix och citrussyra gör den svår att slå. 'Maskotka' och 'Koralik' ligger nära bland de röda körsbärstomaterna. 'Chilega' beskrivs av Runåbergs som en av de absolut sötaste sorterna de smakat.
Mest komplex
De mörka sorterna har djupast smak. 'Black Cherry' är rökig och nästan vinlik. 'Nyagous' är en svart rysk sort med samma karaktär i salladstomatstorlek. 'Cherokee Purple' är en dovt rödlila bifftomat på 300–450 gram med tung, sältaktig eftersmak.
Bäst balans
'Gardener's Delight' och 'Stupice' hamnar oftast högt i blindtester just för att varken sötma eller syra dominerar. Vill du ha en enda sort som fungerar till allt är någon av dem ett tryggt val.
Så påverkar odlingen smaken
Sorten sätter taket, odlingen avgör hur nära taket du kommer. Tre saker gör mest skillnad. Vattna sparsamt sista veckorna före mognad — för mycket vatten späder ut sockret. Ge kalium, inte kväve, från första klasen; kväve ger blast på bekostnad av smak. Och låt frukten mogna färdigt på plantan. En tomat som skördas rosa och eftermognar i fönstret får aldrig full aromprofil.
Tomatsorter som står emot bladmögel
Bladmögel, Phytophthora infestans, är det som avslutar frilandssäsongen i förtid de flesta år. Det börjar som gråbruna, vattniga fläckar på bladen efter en period med regn och nätter runt 15 grader, och kan slå ut en planta på en vecka.
Angreppet börjar nästan alltid nedtill på plantan, där luftfuktigheten är högst och stänk från marken når bladen. Fläckarna får en gråvit, mjölig kant på undersidan i fuktigt väder, och på frukten syns bruna, hårda och något upphöjda partier som inte mjuknar. Ser du det på en enda frukt är hela ledet redan smittat.
Motståndskraft byggs på två resistensgener, Ph-2 och Ph-3. Sorter som bär båda klarar sig påtagligt bättre än sorter med bara en. Bland de tillgängliga sorterna i Norden är 'Irishka' den som svenska fröfirmor lyfter fram som märkbart motståndskraftigare än de flesta. Internationellt finns 'Defiant PhR', 'Mountain Magic' och 'Iron Lady' som är förädlade för just detta.
Fyra åtgärder som hjälper oavsett sort:
- Odla under tak. Ett enkelt regnskydd över raden är effektivare än någon sort.
- Vattna vid roten, aldrig över bladen, och helst på morgonen.
- Ta bort de nedersta bladen upp till första klasen så att luften cirkulerar.
- Håll minst 60 cm mellan plantorna. Tätt stånd är den vanligaste orsaken till spridning.
Sortval och tidplan efter odlingszon
Tabellen utgår från typiska sista frostnätter. Ditt eget läge kan skilja en till två veckor åt båda håll — en sluttning mot söder är varmare än en svacka, och kusten är mildare än inlandet.
| Zon | Typisk sista frostnatt | Sådd inomhus | Utplantering växthus | Utplantering friland | Rekommenderat sortval |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Slutet av april | 1–20 mars | 1–15 maj | 20–31 maj | Fritt val, även bifftomat |
| 2 | Början av maj | 5–25 mars | 5–20 maj | 25 maj–5 juni | Fritt val under glas, 65 dagar ute |
| 3 | Mitten av maj | 10–25 mars | 10–25 maj | 1–10 juni | Max 65 dagar på friland |
| 4 | Mitten till slutet av maj | 15 mars–1 april | 15–25 maj | 5–15 juni | Max 60 dagar på friland |
| 5 | Slutet av maj | 20 mars–1 april | 20 maj–1 juni | 10–20 juni | Max 58 dagar, busktomat |
| 6 | Början av juni | 25 mars–5 april | 25 maj–5 juni | 15–25 juni, kustnära | Kallväxthus rekommenderas |
| 7 | Mitten av juni | 1–10 april | 1–10 juni | Osäkert | Växthus, extra tidiga sorter |
| 8 | Slutet av juni | 1–10 april | 5–15 juni | Nej | Uppvärmt växthus, körsbärstomat |
Så sent som möjligt är sällan rätt, men för tidigt är sämre. En tomatplanta som står i 8-gradig jord i två veckor blir aldrig lika stark som en som planterats en vecka senare i varm jord. Detaljerna kring såtidpunkt finns i guiden om att så tomatfrön.
Steg för steg: från frö till första skörd
- Välj sort efter plats. Bestäm först var plantan ska stå — friland, kallväxthus eller kruka — och läs sedan dagar till mognad mot din zon i tabellen ovan.
- Så 8–9 veckor före utplantering. Sådjup 0,5–1 cm i fuktig såjord, 22–25 grader. Grobarheten är hög och fröna gror på fem till tio dagar.
- Ge ljus direkt. Så snart hjärtbladen syns behöver plantan starkaste möjliga ljus. Ett sydfönster räcker i mars, men växtbelysning ger kortare och kraftigare plantor.
- Skola om vid första örtbladen. Flytta till egen kruka på 8–10 cm och sätt plantan djupare än den stod — stammen bildar nya rötter längs hela den nedgrävda delen.
- Härda av i en vecka. Ställ ut plantorna några timmar om dagen, skuggigt och vindskyddat först, och öka gradvis.
- Plantera ut när jorden håller 14 grader. Sätt busktomater med 50 cm mellanrum och högväxande med 60 cm, och sätt stödet på plats samtidigt.
- Tjuva och bind upp högväxande sorter varje vecka. Busktomater lämnas i stort sett ifred.
- Toppa i mitten av augusti. Klipp toppen två blad ovanför den översta klase du tror hinner mogna. Resten av växtkraften går då till frukterna.
Vanliga misstag
- Att välja sort efter bild i katalogen. En vackert marmorerad bifftomat på 400 gram behöver 80–90 dagar och ett växthus. Läs mognadstiden först, bilden sedan.
- Att räkna dagar till mognad från sådd. Siffran gäller från utplantering. Lägg på 50–60 dagar för uppdrivningen, annars blir kalkylen fel med nästan två månader.
- Att odla bara en sort. Två eller tre sorter med olika mognadstid ger jämnare skörd och försäkring mot ett kallt år. Kombinera en extremt tidig busktomat med en högväxande smaksort.
- Att så för tidigt. Sådd i februari ger långa, sladdriga plantor som står och tynar i fönstret till juni. Åtta till nio veckor före utplantering räcker.
- Att tjuva en busktomat. Determinata sorter sätter sin frukt på sidoskotten. Tar du bort dem tar du bort skörden.
- Att spara frö från F1-sorter. 'Sungold' och andra F1-hybrider ger inte likadana plantor nästa år. Vill du spara frö, välj fröfasta sorter som 'Stupice', 'Glacier' eller 'Brandywine'.
- Att gödsla med kväve hela säsongen. Efter första klasen ska tyngdpunkten ligga på kalium. Annars får du en meterhög planta med tre tomater.
Vanliga frågor
Vilken tomatsort är lättast att odla för nybörjare?
'Maskotka' eller 'Tiny Tim'. Båda är busktomater som varken behöver tjuvas eller bindas upp, de mognar på omkring 60–65 dagar och de fungerar i kruka på balkongen lika bra som i landet. Går det bra kan du utöka med en högväxande sort året därpå. Börja med två plantor, inte tio — då hinner du lära dig hur de beter sig.
Vilka tomatsorter hinner mogna på friland i Sverige?
Sorter med 42–65 dagar till mognad. 'Sub-Arctic Plenty', 'Glacier', 'Ida Gold', 'Koralik' och 'Sibirjak' hinner regelbundet i zon 1–5. I zon 4–5 bör du hålla dig under 60 dagar och välja busktomat, eftersom en högväxande planta lägger för mycket tid på blast. Ett enkelt regnskydd förlänger säsongen med två till tre veckor.
Vad är skillnaden mellan busktomat och högväxande tomat?
Busktomater är determinata: de växer till en bestämd höjd, sätter alla klasar ungefär samtidigt och mognar av på några veckor. Högväxande, indeterminata sorter fortsätter växa och sätta nya klasar tills kylan stoppar dem. Busktomater kräver minimal skötsel men ger koncentrerad skörd. Högväxande ger mer totalt, men måste bindas upp och tjuvas.
Vilken tomat är godast?
'Sungold' F1 vinner de flesta smaktester bland körsbärstomater tack vare kombinationen av hög sockerhalt och citrusaktig syra. Bland salladstomater ligger 'Stupice' och 'Gardener's Delight' högt. Vill du ha maximal fyllighet är 'Brandywine' eller 'Cherokee Purple' referenserna, men de kräver växthus och en full säsong för att komma till sin rätt.
Hur många tomatplantor behöver ett hushåll?
Räkna med två till fyra plantor per person. En välskött högväxande planta i växthus ger 3–5 kg under en säsong, en busktomat på friland 1–2 kg. Fyra plantor räcker för färskkonsumtion åt två personer. Ska du koka sås och konservera behöver du åtta till tolv plantor av en plommonsort som 'San Marzano 2' eller 'Bellstar'.
Kan jag odla tomat utan växthus i norra Sverige?
I zon 6 går det kustnära med extremt tidiga busktomater, regnskydd och en varm södervägg. I zon 7–8 är ett växthus eller en tunnel i praktiken nödvändigt. Alternativet är krukodling på en solig altan, där du kan flytta in plantorna under kalla nätter. Välj då 'Sub-Arctic Plenty', 'Polar Baby' eller en körsbärstomat.
Vilka tomatsorter tål bladmögel bäst?
Motståndskraft bygger på resistensgenerna Ph-2 och Ph-3. 'Irishka' lyfts fram av svenska fröfirmor som märkbart tåligare än genomsnittet. Internationellt finns 'Defiant PhR', 'Mountain Magic' och 'Iron Lady'. Ingen sort är helt immun. Regnskydd, vattning vid roten och 60 cm mellan plantorna gör större skillnad än sortvalet ensamt.
Kan jag spara frö från mina tomater?
Ja, från fröfasta sorter som 'Stupice', 'Glacier', 'Brandywine', 'Black Cherry' och 'Gardener's Delight'. Skrapa ur fröna med geléhinnan, låt jäsa i vatten två till tre dygn, skölj och torka på papper. F1-hybrider som 'Sungold' och 'Harzfeuer' klyver sig i nästa generation och ger oförutsägbara plantor.
Vill du ha en påminnelse när det är dags att så nästa vår? Prenumerera på nyhetsbrevet så kommer sortlistan och såkalendern direkt i inkorgen.