Det finns få saker i köksträdgården som väcker så mycket tvivel som en liten grön skottspets i ett bladveck. Ska den bort? Ska den vara kvar? Är den där tjuven eller är det nästa blomklase? Många odlare står med fingrarna redo och vågar ändå inte knipsa, för risken att förstöra en planta som växt fint sedan mars känns för stor.
Den goda nyheten är att tjuvning inte är svårt när du väl vet vilken typ av tomat du har framför dig. Hela svaret hänger på ett enda ord: växtsätt. En stjälktomat och en busktomat sköts på rakt motsatt vis, och de flesta misstagen i svenska växthus handlar om att någon har behandlat den ena som den andra. Här går du igenom skillnaden, greppen, tidtabellen och vad forskningen faktiskt visar om skörden.
| Nyckeltal | Värde |
|---|---|
| Åtgärd | Borttagning av sidoskott i bladvecken |
| Gäller | Stjälktomater (indeterminata), delvis semideterminata |
| Gäller inte | Busktomater (determinata), ampeltomater |
| Skottets storlek vid borttagning | 3–8 cm |
| Intervall | Var 5–10:e dag under växtsäsongen |
| Verktyg | Tumme och pekfinger, alternativt ren och vass sax |
| Bästa väder | Torr förmiddag, aldrig i regn eller hög luftfuktighet |
| Antal stammar att spara | 1 i växthus, 1–2 på friland, 2–3 för körsbärstomat |
| Toppning | 6–8 veckor före första höstfrost |
| Tid per planta | 1–2 minuter |
| Skötselnivå | Låg, men kräver regelbundenhet |
Innehåll
- Vad betyder det att tjuva tomater?
- Busktomat eller stjälktomat – vilken typ har du?
- Så tjuvar du tomater steg för steg
- Hur ofta ska du tjuva tomater?
- En stam eller två – hur många ska du låta stå?
- Tjuvning zon för zon – tidtabell för Sverige
- Toppa tomaten – det sista snittet före skörd
- Vad säger forskningen om tjuvning och skörd?
- Bladplockning, sår och smittorisk
- Vad gör du med tjuvskotten?
- Vanliga misstag
- Vanliga frågor
Vad betyder det att tjuva tomater?
Att tjuva tomater är att ta bort de sidoskott som bildas i vinkeln mellan huvudstammen och ett blad. Vinkeln kallas bladveck, och skottet som sticker ut där kallas tjuv eller tjuvskott. Namnet kommer av att skottet "stjäl" energi från plantan – vilket är en sanning med modifikation, men mer om det längre ner.
Botaniskt är en tjuv ingen parasit och inget fel. Det är en helt vanlig sidogren. Får den växa blir den en ny stam med egna blad, egna blomklasar och egna tomater. Låter du alla tjuvar stå på en stjälktomat får du efter några veckor en buske i tre kubikmeter som väger femton kilo och som ingen uppbindning i världen håller uppe.
Så känner du igen en tjuv
Nybörjarens klassiska oro är att råka nypa bort en blomklase. Det behöver du inte vara rädd för, för de tre sakerna sitter på olika ställen och ser olika ut:
- Tjuven sitter i själva vinkeln mellan bladskaftet och stammen, som en liten V-formad ficka. Den har små blad från början och växer uppåt i 45 graders vinkel.
- Blomklasen sitter direkt på stammen, mellan två bladfästen, aldrig i en bladvinkel. Den har inga riktiga blad, bara små knoppar på en förgrenad stjälk.
- Tillväxtpunkten sitter allra högst upp på stammen och är det du absolut inte ska ta bort förrän det är dags att toppa.
Regeln är alltså enkel: sitter det i vinkeln och har blad – bort med det. Sitter det på stammen och har knoppar – låt stå.
Varför tjuvar man överhuvudtaget?
Fyra skäl, i ungefär den ordning de spelar roll i ett svenskt växthus:
- Luft. En otjuvad stjälktomat blir en tät bladmassa där luften står still. Det är precis vad bladmögel och gråmögel vill ha. I ett litet växthus i augusti är detta det viktigaste skälet av alla.
- Mognad. Färre frukter som får mer ljus mognar tidigare. I ett klimat där säsongen tar slut i september är tidig mognad värd mer än stor totalskörd.
- Plats. En stam går att binda upp längs ett snöre. Sju stammar går inte.
- Storlek. Färre frukter per planta ger tyngre enskilda frukter. Det märks tydligast på bifftomater.
Det som däremot inte är ett skäl: tron att tjuvarna suger näring från frukterna utan att ge något tillbaka. Ett tjuvskott med utvecklade blad är nettoproducent av socker inom ett par veckor. Att ta bort det är ett val, inte en räddningsaktion.
Busktomat eller stjälktomat – vilken typ har du?
Här ligger nyckeln till hela artikeln, och här slarvar de flesta guider. Tomater delas in efter växtsätt, och växtsättet avgör om du ska tjuva, hur mycket och var du ska sluta.
Stjälktomater (indeterminata)
Dessa växer på höjden så länge de får ljus, värme och näring. Tillväxtpunkten fortsätter producera nya bladpar och nya blomklasar hela säsongen. I ett svenskt växthus når de lätt två och en halv meter. Hit hör de flesta bifftomater, de flesta körsbärstomater och nästan allt som säljs som "hängande på snöre".
Dessa ska tjuvas. Ta bort alla sidoskott, hela säsongen, hela vägen upp – med undantag för de stammar du medvetet väljer att spara.
Busktomater (determinata)
Dessa har en inbyggd bromsklots. Varje stam avslutas efter ett bestämt antal blomklasar med en blomklase i toppen, och sedan är det slut. Hela plantan blommar ungefär samtidigt och mognar samlat under två till tre veckor. Höjden stannar oftast vid 60–120 cm.
Dessa ska i princip inte tjuvas. Varje sidoskott du tar bort är en hel gren med blomklasar som aldrig kommer tillbaka. Tjuvar du en busktomat som en stjälktomat halverar du skörden – ibland värre.
Men – och detta är det de flesta svenska sidor hoppar över – det finns ett undantag som är värt att kunna. Amerikansk odlingsforskning rekommenderar att du tar bort sidoskotten under första blomklasen även på busktomater. Skotten längst ner sitter nära jorden, får dåligt ljus, bidrar lite och är den vanligaste vägen in för jordburna svampsjukdomar som stänker upp vid vattning. Skottet som sitter närmast under första blomklasen är däremot ovanligt kraftigt och bär mycket frukt – det ska stå kvar. Tumregeln blir: rensa rent under första blomklasen med undantag för det översta skottet, och rör sedan ingenting mer.
Semideterminata – kategorin ingen nämner
En växande grupp sorter ligger mittemellan. De stoppar sin tillväxt som busktomater men blir 130–180 cm höga och drar ut skörden över fyra till sex veckor. Många moderna växthussorter och en del plommontomater hör hit. Etiketten säger sällan något.
Praktisk hantering: behandla dem som en försiktig stjälktomat. Spara två till tre stammar, ta bort resten, och sluta tjuva helt när du ser att topparna avslutas med blomklasar i stället för nya blad. Då har plantan bestämt sig och du ska inte ta bort mer bladmassa.
Hur du avgör typen när etiketten är borta
Titta på toppen när plantan är 50–60 cm hög. Avslutas huvudstammen med en blomklase och skjuter tillväxten vidare från sidoskott under den? Då är det en determinat eller semideterminat sort. Fortsätter huvudstammen rakt upp med bladpar och blomklasar omväxlande på stammen? Då är det en indeterminat stjälktomat. Ett andra tecken: stjälktomater sätter blomklase ungefär vart tredje bladpar, mycket regelbundet. Busktomater sätter dem tätare och oregelbundet.
Är du osäker på vilken sort du köpt nästa år, kolla växtsättet redan i katalogen. Vår genomgång av bästa tomatsorter anger växtsätt för varje sort, just för att slippa den här gissningsleken.
Så tjuvar du tomater steg för steg
Hela momentet tar en till två minuter per planta när du har rutin. Gör så här:
- Välj en torr förmiddag. Snittytan ska hinna torka innan kvällen. Vid tjuvning i regn eller hög luftfuktighet står såret öppet och fuktigt i timmar, och det är precis den situation gråmögel behöver för att etablera sig i stammen.
- Tvätta händerna. Tobaksmosaikvirus överlever i torkad tobak och sprids via fingrar till tomatplantor. Röker du, tvätta med tvål och vatten före arbetet. Detsamma gäller om du precis hanterat en planta med misstänkt sjukdom.
- Identifiera växtsättet. Stjälktomat: fortsätt med hela listan. Busktomat: gör bara steg 4–6 på de skott som sitter under första blomklasen, spara det översta av dem, och hoppa sedan till steg 9.
- Börja underifrån och arbeta uppåt. De nedersta skotten är alltid störst och viktigast att få bort. Att arbeta nedifrån och upp gör också att du ser hela plantan systematiskt och inte missar skott på baksidan.
- Sök i bladvecken. Följ huvudstammen med blicken. Vid varje bladfäste, titta in i vinkeln mellan bladskaft och stam. Där sitter tjuven, ofta dold av bladet ovanför – böj undan bladet med andra handen.
- Nyp av skott under 8 cm med fingrarna. Ta skottet mellan tummen och pekfingret så nära stammen du kommer. Böj det i sidled, fram och tillbaka en gång, tills det knäcks av. Dra inte rakt utåt – då följer en flisa bark med och du får ett långt sår längs stammen i stället för ett litet runt.
- Klipp skott över 8 cm med sax. Är skottet grovt och vedartat blir fingergreppet ett slitsår. Använd en vass, ren sax eller sekatör och lämna 3–5 mm stump. Torka av bladet med sprit mellan varje planta om du misstänker sjukdom.
- Ta högst en tredjedel av bladmassan vid ett tillfälle. Har plantan blivit ett djungelträd medan du var bortrest, gör jobbet i två omgångar med en veckas mellanrum. En planta som förlorar halva bladverket på en gång tappar tillväxt i två veckor och riskerar solskållade frukter.
- Rensa nedersta bladen samtidigt. Klipp bort blad från marken upp till 20–30 cm, och löpande alla blad under den lägsta klase där frukterna börjat färga sig. De bladen bidrar knappt längre och är sjukdomens landningsbana.
- Bind upp den nya tillväxten. Efter tjuvningen är stammen lättare att snurra runt sitt snöre eller att fästa mot käppen. Gör det direkt, medan toppen fortfarande är mjuk och böjlig.
- Ta med avfallet ut. Lämna aldrig avklippta skott och blad på jorden i växthuset. De möglar och blir en smittkälla. Kompostera utomhus, eller sätt de finaste skotten i vatten om du vill förökа dem.
- Sätt en påminnelse. Nästa runda om sju till tio dagar. Regelbundenheten är hela hemligheten – små skott går att nypa på tre sekunder, stora kräver sax och lämnar sår.
Hur ofta ska du tjuva tomater?
Var sjunde till tionde dag under hela den period plantan växer aktivt. I ett varmt växthus i juli kan ett tjuvskott gå från osynligt till femton centimeter på en vecka, så då ligger du i den snabbare änden. I maj, när plantorna nyss flyttat ut och nätterna är svala, räcker det med varannan vecka.
Det enklaste är att koppla tjuvningen till något du ändå gör. Vattnar du för hand tre gånger i veckan, gör tjuvningen till en del av samma runda: en snabb blick i bladvecken medan kannan fylls. Då blir det aldrig en uppgift du skjuter upp.
När börjar du?
Första tjuvningen görs när plantan har fyra till fem bladpar och de första sidoskotten är tydligt urskiljbara. Det är oftast två till tre veckor efter utplantering. Tidigare än så är skotten svåra att skilja från blomanlag, och du riskerar att nypa fel.
Har du sått själv och plantorna står ljust och svalt före utplantering, dyker sällan några tjuvar upp inomhus. Bildas de ändå på en planta som väntar för länge i sin kruka är det ett tecken på att den behöver ut eller ompottas. Mer om det i guiden om att så tomatfrön.
När slutar du?
Två till tre veckor efter toppningen. Plantan svarar nämligen på toppningen med att försöka skjuta nya skott från bladvecken närmast snittet – det är dess sätt att ersätta den förlorade tillväxtpunkten. Låter du dem växa hamnar energin där i stället för i frukterna. Efter någon månad har plantan gett upp och då kan du sluta gå ronden.
En stam eller två – hur många ska du låta stå?
Standardsvaret "en stam" är rätt i ett svenskt växthus med snöreuppbindning och begränsad takhöjd. Men det är inte det enda rätta svaret, och valet får konsekvenser du bör känna till.
| Antal stammar | Passar | Ger | Kräver |
|---|---|---|---|
| 1 stam | Växthus, bifftomat, snöreuppbindning | Störst enskilda frukter, tidigast mognad | Tjuvning var 7:e dag, 40–50 cm plantavstånd |
| 2 stammar | Friland, semideterminat, kruka med spaljé | Fler frukter totalt, något mindre storlek | 60 cm plantavstånd, dubbel uppbindning |
| 3 stammar | Körsbärstomat, buskig tomatbur | Mängder av små frukter, lång skördeperiod | 70 cm plantavstånd, kraftigt stöd, god luftväxling |
| Fri växt | Busktomat, ampeltomat | Samlad skörd på 2–3 veckor | Bur eller ram, inget beskärningsarbete |
Så här väljer du din andra stam om du vill ha två: låt det kraftiga sidoskottet strax under den första blomklasen växa vidare och binda upp det i egen riktning. Det skottet är alltid det livskraftigaste på hela plantan. Alla andra tjuvar tar du bort som vanligt, både på huvudstammen och på den nya stammen.
Odlar du i kruka på balkong är en stam nästan alltid rätt. Jordvolymen sätter gränsen, inte ljuset, och två stammar i en tolvliterskruka slåss om samma vatten. Detaljerna kring krukstorlek och vattning tas upp i guiden om tomater i kruka.
Tjuvning zon för zon – tidtabell för Sverige
Tjuvningens rytm styrs av när plantan kommer ut och när säsongen tar slut. Tabellen utgår från normal första höstfrost i respektive odlingszon och principen att toppning sker sex till åtta veckor innan dess. Justera med en vecka åt endera hållet efter årets väder.
| Zon | Utplantering växthus | Utplantering friland | Första tjuvning (växthus) | Toppning växthus | Toppning friland |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 15–30 april | 25 maj–5 juni | 5–15 maj | 25 aug–5 sep | 15–25 aug |
| 2 | 20 april–5 maj | 28 maj–7 juni | 10–20 maj | 20–31 aug | 10–20 aug |
| 3 | 25 april–10 maj | 1–10 juni | 15–25 maj | 15–25 aug | 5–15 aug |
| 4 | 1–15 maj | 5–12 juni | 20 maj–1 juni | 10–20 aug | 1–10 aug |
| 5 | 5–20 maj | 8–15 juni | 25 maj–5 juni | 5–15 aug | 25 juli–5 aug |
| 6 | 10–25 maj | 10–18 juni | 1–10 juni | 1–10 aug | 20–31 juli |
| 7 | 15–31 maj | Endast i väderskydd | 5–15 juni | 25 juli–5 aug | – |
| 8 | 20 maj–5 juni | Avrådes | 10–20 juni | 20–31 juli | – |
Två saker att lägga märke till. För det första: i zon 6–8 är fönstret så kort att valet av sort betyder mer än beskärningstekniken. En tidig körsbärstomat med 60 dagar till mognad hinner, en sen bifftomat med 85 dagar gör det inte. För det andra: växthuset flyttar dig ungefär två zoner söderut i praktiken, både i start och i slut. Det är därför toppningsdatumen skiljer sig så mycket mellan de två kolumnerna.
Toppa tomaten – det sista snittet före skörd
Toppning är att klippa av huvudstammens tillväxtpunkt. Det är samma logik som tjuvning, fast en gång och på riktigt: du säger till plantan att sluta bygga nytt och börja mogna det som redan sitter där.
Räkna baklänges från första höstfrost. En tomatfrukt behöver ungefär sex veckor från befruktad blomma till mogen frukt vid svenska augustitemperaturer. Blommar plantan sex veckor före frosten är den blomman lönlös – energin gör mer nytta i klasarna längre ner.
Så toppar du
Klipp av stammen två bladpar ovanför den översta blomklase du vill behålla. De två bladen behövs för att förse just den klasen med socker. Klipper du precis ovanför klasen mognar den sämre.
Antal klasar att sikta på i svenskt klimat: fem till sju i växthus, tre till fem på friland. Brittiska RHS anger sju respektive fyra som riktmärke, och det stämmer väl med hur långt en svensk säsong räcker i zon 1–3. I zon 4 och norrut, dra bort en klase.
Efter toppningen
Fortsätt ta bort nya sidoskott i två till tre veckor. Plocka löpande bort blad under mognande klasar så att ljuset når frukterna – men lämna åtminstone fem till sex fullstora blad kvar på plantan, annars saknas sockerfabriken. Nya blommor som slår ut efter toppning kan du nypa bort direkt.
Ett vanligt tips som du kan strunta i: att bryta av rötterna eller vrida stammen för att "stressa" fram mognad. Det finns inget stöd för att det fungerar, och det ökar risken för att frukterna spricker när plantan sedan får vatten.
Vad säger forskningen om tjuvning och skörd?
Här går de flesta guider förbi ganska tyst, och det är synd, för fältförsöken ger ett tydligare och mer nyanserat svar än "tjuvning ger bättre skörd".
Ett klassiskt försök vid Oregon State University jämförde tomater beskurna till en stam och uppbundna mot käpp med plantor som fick växa fritt längs marken. Resultatet var inte entydigt bra för beskärningen:
| Mått | Beskuren till en stam | Obeskuren, fri växt |
|---|---|---|
| Total skörd | Ungefär hälften så stor | Högst totalskörd |
| Andel mogen frukt 31 augusti | 53 % | 35 % |
| Genomsnittlig fruktvikt | 141 g | 109 g |
| Sprickbildning | 3–4 gånger vanligare | Låg |
| Pistillröta | Klart vanligare | Låg |
Slutsatsen är inte att du ska sluta tjuva. Slutsatsen är att du ska veta vad du köper. Tjuvning byter total mängd mot tidig mognad, större frukter och hanterbara plantor. I ett svenskt klimat är den bytesaffären nästan alltid värd att göra – säsongen är kort och en planta som mognar tre veckor tidigare ger mer ätbar tomat än en som bär dubbelt så mycket grönt i oktober.
Men om du odlar utomhus i zon 1–2 med gott om plats, gott om sol och en sort som klarar sig utan uppbindning, då är fri växt ett fullt rimligt val. Räkna bara med att behöva marktäcka ordentligt, för det som ligger mot jorden ruttnar.
Det andra som försöken visar är att sprickbildning och pistillröta ökar med beskärning. Orsaken är att en hårt beskuren planta har mindre bladmassa att buffra vattenupptaget med, så varje torrperiod och varje kraftig vattning slår igenom direkt i frukten. Motmedlet är jämn vattning, inte mindre beskärning.
Bladplockning, sår och smittorisk
Tjuvning och bladplockning hör ihop, men det är två olika saker och de har olika tidtabell. Tjuvning styr plantans form. Bladplockning styr ljus och luft kring frukterna.
Vilka blad tar du bort?
- Alla blad från marken upp till 20–30 cm, direkt efter utplantering. Dessa stänker ner av jord vid varje vattning och är den vanligaste ingången för svampsjukdomar.
- Blad under en klase där frukterna börjat gulna eller rodna. Klasen är då färdigförsörjd och bladen gör mer nytta borta.
- Gula, fläckiga eller vissnade blad, alltid och genast, oavsett var de sitter.
Vad du inte ska ta bort: friska, gröna blad ovanför den översta färgande klasen. Det är de som producerar sockret. En avlövad tomatplanta med tio klasar mognar långsammare, inte snabbare, och frukterna blir smaklösa.
Såren
Varje tjuv du tar bort lämnar ett litet sår. Ett rent, litet, snabbt torkande sår läker på ett dygn och syns knappt. Ett stort slitsår från ett grovt skott som drogs rakt ut kan stå öppet i en vecka. Därför gäller: små skott, torrt väder, sidledsknäck.
Sprita inte såren och måla dem inte med något. Tomater läker bäst själva i torr luft. Vill du hjälpa till, vädra växthuset ordentligt resten av dagen.
Smitta mellan plantor
Sköter du tio plantor och en av dem har bladmögel eller mosaikvirus, bär dina händer och din sax smittan vidare. Tumregler: tjuva de friska plantorna först och de misstänkta sist, torka av saxen med 70-procentig sprit mellan plantorna, och tvätta händerna efteråt. Samma disciplin lönar sig i hela växthuset – gurkorna står ofta granne med tomaterna och delar en del problem, vilket tas upp i guiden om att odla gurka.
Vad gör du med tjuvskotten?
Kasta dem inte automatiskt. Ett tjuvskott är en färdig stickling och slår rot villigt, eftersom tomatstammar bildar rötter längs hela sin längd.
Rota i vatten
Ta ett skott som är 10–15 cm, plocka bort de nedersta bladen och ställ det i ett glas ljummet vatten på en ljus plats utan direkt middagssol. Byt vatten varannan dag. Efter sju till tio dagar sitter det vita rötter längs den nedsänkta delen. Plantera i kruka, håll fuktigt en vecka, klart.
Rota direkt i jord
Snabbare men kräver mer uppsikt. Stick skottet 5 cm ner i fuktig såjord, ställ svalt och skuggigt i tre dagar, sedan ljust. Håll jämnt fuktigt. Rötter på tio till fjorton dagar.
När är det för sent?
En rotad stickling behöver ungefär tio till tolv veckor från rotning till första mogna frukt. I zon 1–3 med växthus betyder det att sista vettiga rotningsdatum ligger runt 20 juni. Senare än så hinner plantan aldrig ge skörd utomhus. Däremot fungerar en juliskickling utmärkt som vinterplanta i ett ljust fönster eller under växtlampa, och som gratis reservplanta om en huvudplanta går förlorad.
Ett tredje bruk: rotade tjuvskott är perfekta att ge bort. En planta som togs i juni blommar i augusti och är en trevlig sak att lämna över grannen. Vill du se hela odlingskedjan från frö till skörd finns den samlad i guiden om att odla tomater.
Vanliga misstag
- Att tjuva en busktomat. Det allra dyraste misstaget. Varje bortnypt sidoskott på en determinat sort är en gren med tre till fyra blomklasar som aldrig kommer igen. Kontrollera växtsättet innan du börjar.
- Att vänta tills skotten är stora. Ett skott på 25 cm lämnar ett sår stort som en tumnagel och har redan förbrukat plantans resurser i tre veckor. Sju till tio dagars intervall löser hela problemet.
- Att dra skottet rakt ut. Då följer en remsa bark med nedför stammen. Knäck i sidled i stället, med ett fram-och-tillbaka.
- Att tjuva i regnväder eller sen kväll. Fuktiga sår är gråmöglets bästa vän. Torr förmiddag gäller.
- Att förväxla blomklase med tjuv. Blomklasen sitter på stammen mellan bladfästen och har inga blad. Tjuven sitter i bladvinkeln och har blad. Titta två sekunder extra.
- Att avlöva för hårt. Mer än en tredjedel av bladmassan på en gång stannar tillväxten och exponerar frukterna för solskållning. Dela upp arbetet.
- Att glömma toppa. En otoppad stjälktomat lägger hela augusti och september på blommor som aldrig blir mogna tomater. Toppning är det enskilt mest lönsamma snittet på hela säsongen.
- Att lämna avfallet i växthuset. Avklippta skott och blad möglar på jorden och blir en smittkälla på tre dagar. Bär ut allt.
Vanliga frågor
Måste man tjuva tomater?
Nej, ingen tomatplanta dör av att slippa. Men en otjuvad stjälktomat blir en tät, tung buske där luften står still och frukterna mognar sent. I ett svenskt växthus, där säsongen tar slut i september, är tjuvning skillnaden mellan mogna tomater och gröna. Busktomater klarar sig däremot utmärkt utan.
Hur vet jag om jag har busktomat eller stjälktomat?
Titta på toppen när plantan är 50–60 cm. Avslutas huvudstammen med en blomklase och tar sidoskott över tillväxten är det en busktomat. Fortsätter stammen rakt upp med bladpar och blomklasar omväxlande är det en stjälktomat. Sortnamnet går också att slå upp – etiketten anger ofta determinat eller indeterminat.
Hur stort ska tjuvskottet vara när jag tar bort det?
Mellan 3 och 8 cm. Då syns det tydligt, går att nypa av med fingrarna och lämnar ett sår som torkar på några timmar. Under 3 cm är det svårt att skilja från blomanlag. Över 8 cm blir stammen vedartad, saxen behövs och såret blir onödigt stort.
Kan jag tjuva bort en blomklase av misstag?
Det händer, men det är sällan en katastrof – plantan sätter nya klasar högre upp. Undvik det genom att kontrollera var skottet sitter. Blomklasar utgår direkt från stammen mellan två bladfästen och saknar blad. Tjuvar sitter i vinkeln mellan bladskaft och stam och har alltid små blad.
Är det för sent att tjuva i augusti?
Nej. Fortsätt ta bort sidoskott ända fram till två till tre veckor efter toppningen. Däremot ska du vara försiktigare med bladen så här sent – ta bara bort blad under klasar som redan börjat färga sig, och lämna minst fem till sex fullstora blad kvar högre upp så att frukterna får socker.
Kan man plantera tjuvskotten?
Ja. Ett skott på 10–15 cm rotar sig i ett glas vatten på sju till tio dagar, eller direkt i fuktig såjord på tio till fjorton dagar. För att hinna ge skörd samma säsong bör rotningen ske senast omkring 20 juni i zon 1–3. Senare skott fungerar bra som vinterplantor under växtlampa.
Ska man tjuva körsbärstomater?
De flesta körsbärstomater är indeterminata och ska tjuvas, men gärna lite mildare. Spara två till tre stammar i stället för en. Sorten ger många små frukter som mognar snabbt, så du förlorar mindre på att låta extra bladmassa stå – och du får en betydligt längre skördeperiod.
Varför blir tomatplantan gles och tunn efter tjuvningen?
Antagligen har du tagit för mycket på en gång eller avlövat för högt upp. En planta som förlorar mer än en tredjedel av bladverket bromsar tillväxten i ett par veckor. Låt den vila, vattna jämnt, ge en omgång kaliumrik näring och ta inget mer förrän ny tillväxt syns i toppen.
Vill du ha fler konkreta odlingsguider direkt i inkorgen? Prenumerera på nyhetsbrevet så kommer säsongens tips när de är aktuella.