Tomat är den grönsak flest svenskar börjar med. Det finns en anledning till det. Ett frö som är mindre än en knappnål blir på ett halvår till en planta som ger tio kilo frukt, och skillnaden i smak mellan en soltvarm tomat från den egna balkongen och en butiksvara i november är så stor att den nästan inte går att beskriva. Tomaten är också förlåtande. Den överlever slarv, den kommer tillbaka efter torka, och den ger något även när sommaren är kall.
Samtidigt är tomat en av de växter där små beslut får stora konsekvenser. Sår du för tidigt får du långa, sladdriga plantor i april. Vattnar du ojämnt får du pistillröta i juli. Glömmer du tjuva i tre veckor får du en grön buske utan frukt i augusti. Den här guiden går igenom hela kedjan – sortval, sådd, uppdrivning, utplantering, vattning, näring, tjuvning, sjukdomar, skörd och frösparande – med svenska datum, svenska zoner och siffror du kan använda direkt.
Välj rätt tomatsort för din odling
Sortvalet avgör mer än något annat du gör under säsongen. En sort som behöver 90 dagar från utplantering till mogen frukt hinner aldrig bli klar på friland i Jämtland, hur bra du än sköter den. Börja därför i andra änden: bestäm var plantan ska stå, och välj sedan sort efter platsen.
Högväxande eller busktomat?
Högväxande sorter, som också kallas indeterminata eller stavtomater, växer tills du stoppar dem. De sätter klase efter klase på en enda stam och kan bli tre meter i ett växthus. De ger mest frukt per kvadratmeter, men de kräver uppbindning och regelbunden tjuvning. Busktomater, determinata sorter, växer till en bestämd storlek, sätter alla klasar ungefär samtidigt och slutar sedan. De passar krukor, pallkragar och odlare som inte vill pyssla varje vecka.
En tredje grupp har blivit populär de senaste åren: halvbuskiga och hängande sorter för amplar och balkonglådor. De ger små frukter, tål att glömmas bort en dag och behöver ingen käpp alls.
Tidiga sorter för kallt klimat
Nyckeltalet på fröpåsen heter dagar till skörd och räknas från utplantering, inte från sådd. Under 65 dagar räknas som mycket tidigt, 65–75 dagar som tidigt, 76–85 som medeltidigt och över 85 dagar som sent. På friland norr om Mälardalen bör du hålla dig under 75 dagar. I ett uppvärmt växthus i södra Sverige kan du kosta på dig en sen bifftomat.
| Typ | Dagar till skörd | Växtsätt | Bäst i | Fruktvikt |
|---|---|---|---|---|
| Körsbärstomat | 55–70 | Hög eller hängande | Friland, kruka, balkong | 10–25 g |
| Cocktailtomat | 65–75 | Hög | Växthus och friland | 25–50 g |
| Rund standardtomat | 70–85 | Hög | Växthus | 80–150 g |
| Plommon- och pastatomat | 75–85 | Busk eller hög | Växthus, varm friland | 60–120 g |
| Bifftomat | 85–100 | Hög | Uppvärmt växthus, zon 1–2 | 200–500 g |
| Busktomat för kruka | 60–75 | Determinat | Kruka, pallkrage, balkong | 20–80 g |
F1-hybrid eller fröäkta sort?
F1-hybrider är korsningar mellan två föräldralinjer. De är ofta jämnare, mer motståndskraftiga mot vissnesjuka och ger högre avkastning. Nackdelen är att du inte kan spara frön från dem – nästa generation blir ett lotteri. Fröäkta sorter, ofta kallade heirloom eller lantsorter, går att fröförökas år efter år och har i regel mer smak, men de är känsligare och ger ojämnare frukt. Många odlare kör båda: en hybrid som säkerhetsplanta och två gamla sorter för smakens skull. Om du vill gräva djupare i sortdjungeln finns en genomgång av bästa tomatsorter för svenska förhållanden.
När ska du så tomatfrön?
Rätt sådatum är det datum som ger dig en planta som är precis lagom stor när det är dags att plantera ut. Räkna baklänges: en tomatplanta behöver 6–8 veckor från sådd till utplanteringsklar. Bestäm först när du kan plantera ut, dra bort åtta veckor, och där har du din tidigaste sådag.
För ett ouppvärmt växthus i mellersta Sverige betyder det utplantering runt den 15–20 maj och sådd runt den 20–25 mars. Ska plantorna ut på friland i samma område flyttas utplanteringen till första veckan i juni och sådden till mitten av april. I ett uppvärmt växthus i Skåne går det att så redan i februari.
Faran med att så för tidigt
Den vanligaste nybörjarmissen är februarisådd utan växtbelysning. I februari ger ett svenskt fönster ungefär en tiondel av det ljus plantan vill ha. Resultatet blir plantor med långa, tunna internoder som lägger sig platt när de får vind. En planta som sås tre veckor senare men växer i rätt ljus kör om den tidiga plantan redan i juni. Har du ingen växtbelysning: vänta till mars.
Sådd i omgångar
Så inte allt samma dag. Dela upp sådden i två omgångar med tio dagars mellanrum. Blir den första omgången utsatt för svampangrepp, kall dragluft eller en glömd vattning har du en reserv. Det kostar en kvarts timme och räddar hela säsongen förvånansvärt ofta. Detaljerna kring timing, groningsknep och plantskolning finns i den fördjupande guiden om att så tomatfrön.
Så tomatfrön steg för steg
- Fyll ett såtråg eller små krukor med fuktig såjord. Såjord är mager med flit – näringsrik jord ger snabb men vek tillväxt. Tryck till lätt så ytan blir jämn.
- Lägg fröna med två centimeters mellanrum. Täck med 0,5–1 cm sållad jord eller vermikulit. Djupare än en centimeter försenar uppkomsten och ökar risken för rötangrepp.
- Vattna underifrån genom att ställa krukorna i ett fat med ljummet vatten tills ytan mörknar. Bevattning ovanifrån spolar upp fröna.
- Täck med plastkupa eller en genomskinlig påse och ställ varmt, 20–25 °C. Ovanpå kylskåpet eller på en golvvärmd yta fungerar bra. Ljus behövs inte förrän fröna gror.
- Kontrollera dagligen. De första hjärtbladen bryter jorden efter 5–10 dygn. Ta bort kupan direkt när majoriteten grott – kvarglömd plast ger svampangrepp inom ett dygn.
- Flytta genast till ljus och sänk temperaturen till 18–20 °C. Detta är det enda momentet i hela odlingen där en dag för sent syns hela sommaren.
- Skola om till egna 8–10 cm krukor när plantan har två riktiga örtblad utöver hjärtbladen, oftast 12–18 dagar efter sådd. Håll i ett blad, aldrig i stjälken, och sätt plantan djupare än den stod.
- Vänd krukorna ett halvt varv varannan dag om de står i fönster. Plantan sträcker sig mot ljuset och blir sned annars.
Från grodd till färdig planta
Ljus är den begränsande faktorn
Tomat vill ha 14–16 timmars ljus per dygn under uppdrivningen. Ett söderfönster i mars ger kanske 3 000–8 000 lux mitt på dagen, mot de 15 000–20 000 lux plantan egentligen efterfrågar. En enkel LED-växtlampa på 20–30 watt över ett såtråg löser problemet. Häng lampan 15–25 cm över plantorna och kör den 16 timmar per dygn med timer.
Tecknet på ljusbrist är tydligt: avståndet mellan bladen växer, stjälken blir blek och plantan lutar. Tecknet på lagom ljus är lika tydligt – korta internoder, mörkgröna blad och en stam som är tjock som en blyertspenna vid utplantering.
Temperatur och luftrörelse
Efter groningen är 18–20 °C på dagen och 15–17 °C på natten idealiskt. Nattsänkningen gör plantan kompakt. Låt en fläkt gå på lägsta hastighet några timmar om dagen, eller stryk handen över plantorna en gång dagligen. Den mekaniska påverkan får stammarna att förtjockas och gör avhärdningen mycket lättare.
Omskolning och krukstorlek
Plantan ska skolas om två gånger innan den flyttar ut. Första gången från såtråg till 8–10 cm kruka vid två örtblad. Andra gången till 1–2 liters kruka ungefär tre veckor senare, när rötterna syns i dräneringshålen. Vid varje omskolning sätter du plantan djupare. Tomat bildar rötter direkt ur stammen, så en planta som satts fem centimeter djupare får ett rotsystem som är dubbelt så stort.
Avhärdning
Avhärdning är den vecka som avgör om plantan klarar flytten. Ställ ut plantorna i skugga två timmar första dagen, fyra timmar den andra, och öka gradvis till hela dagar. Undvik direkt middagssol de tre första dagarna – bladen bränns på en kvart. Efter sju till tio dagar kan plantorna stå ute även på natten om temperaturen håller sig över 10 °C. En oavhärdad planta tappar två till tre veckors växt på transplanteringschocken.
Plantera ut tomaterna
Växthus, tunnel eller friland?
Ett växthus förlänger säsongen med fyra till sex veckor i båda ändar och höjer skörden med 50–100 procent jämfört med friland i samma zon. Har du inte växthus fungerar en enkel plastbåge eller en vägg i söderläge nästan lika bra i zon 1–3. Norr om zon 5 är någon form av skydd i praktiken ett krav om du vill ha mogna tomater och inte bara gröna.
Jord, avstånd och planteringsdjup
Tomat vill ha mullrik, väldränerad jord med pH 6,0–6,8. Blanda ner två till tre liter väl brunnen kogödsel eller kompost per planta, plus en näve algkalk om jorden är sur. Undvik färsk gödsel – för mycket kväve ger frodiga blad och få frukter.
Sätt högväxande sorter med 40–50 cm mellanrum i växthus och 50–60 cm på friland. Busktomater klarar 40–50 cm. Trängre än så och luften står stilla mellan plantorna, vilket är den enskilt största riskfaktorn för gråmögel och bladmögel.
Plantera djupt. Gräv en grop, plocka bort de nedersta bladen och sätt ner plantan så att bara de översta 15–20 centimetrarna sticker upp. Är plantan lång och sladdrig kan du i stället lägga den nästan liggande i en grund fåra och böja upp toppen. Hela den nedgrävda stammen bildar rötter inom två veckor.
Samodling och grannväxter
Basilika, persilja och ringblomma är klassiska grannar till tomat. Basilikan trivs i samma värme och fukt och lockar dessutom pollinatörer. Ringblomma och tagetes drar till sig blomflugor och parasitsteklar som håller bladlöss i schack. Vitlök och gräslök längs kanten av bädden stör vita flygare med sin doft.
Undvik däremot att sätta tomat intill potatis. Båda tillhör potatisväxterna och delar bladmögel, så ett angrepp i potatislandet flyttar till tomaterna inom några dagar. Håll också avstånd till fänkål, som hämmar tillväxten hos det mesta i närheten. Majs är också en dålig granne eftersom den skuggar och lockar samma fjärilslarver.
Uppbindning från dag ett
Sätt stödet innan du planterar, inte efter. En käpp som körs ner bredvid en etablerad planta skadar rötterna. Högväxande sorter i växthus binds enklast med snöre från takbalken – snurra stammen medsols runt snöret en gång i veckan. På friland behövs en rejäl käpp, minst 150 cm över mark, och mjukt band i åtta-slinga var 25:e centimeter.
Ska plantorna stå i behållare behöver du större kärl än de flesta tror. Räkna med 20–30 liter för en högväxande sort och minst 10–15 liter för en busktomat. Krukodling har sina egna regler för vattning och näring, och de är samlade i guiden om tomater i kruka.
Hur mycket vatten och näring behöver tomatplantor?
Vatten: jämnhet slår mängd
En fullvuxen tomatplanta i växthus förbrukar 1,5–2,5 liter vatten per dygn i juli. På friland i svalare väder räcker ofta 1 liter. Det viktiga är inte den exakta mängden utan jämnheten. Ett växlande mönster – uttorkad jord följt av rejäl blötläggning – är den direkta orsaken till både pistillröta och spruckna frukter.
Praktiska riktlinjer: vattna på morgonen, vattna direkt på jorden och aldrig över bladen, och vattna hellre ordentligt vart annat dygn än lite varje dag. Ett fem centimeter tjockt lager gräsklipp eller halm som marktäckning halverar avdunstningen och jämnar ut fuktnivån. En nedgrävd kruka eller en pet-flaska utan botten bredvid plantan leder vattnet ner till rötterna i stället för att låta det rinna av på ytan.
Näring i tre faser
Tomatens näringsbehov ändras helt under säsongen. I plantstadiet vill den ha kväve för att bygga blad. Från blomning och framåt vill den ha kalium för att bygga frukt. Ger du samma allroundgödsel hela säsongen får du en grön, vacker och tämligen fruktlös planta.
| Fas | Tidpunkt | Näring | Dosering |
|---|---|---|---|
| Uppdrivning | Vecka 3–6 efter sådd | Svag allroundnäring, NPK ungefär 5-1-4 | Halv dos varannan vecka |
| Etablering | Första 2–3 veckorna efter utplantering | Ingen extra näring om jorden är förberedd | – |
| Blomning | Från första blomklasen | Tomatnäring med hög kaliumhalt, NPK ungefär 4-1-8 | Svag dos vid varje vattning |
| Full fruktsättning | Juli–augusti | Tomatnäring plus magnesium vid gulnande blad | Full dos 2 gånger i veckan |
| Avslutning | Från slutet av augusti | Trappa ner till halv dos | 1 gång i veckan |
Bittersalt, magnesiumsulfat, är billig försäkring. En matsked upplöst i tio liter vatten en gång i månaden håller magnesiumbristen borta, och magnesiumbrist är det vanligaste skälet till gula, marmorerade blad mitt i sommaren.
Tjuva, toppa och blada av
Tjuvning innebär att du bryter bort sidoskotten som bildas i vinkeln mellan stam och bladskaft. Målet är att plantan ska lägga energin i frukt i stället för i nya grenar. Det gäller bara högväxande sorter. Busktomater ska aldrig tjuvas – då tar du bort de klasar de var tänkta att sätta.
Så gör du
Gå igenom plantorna en gång i veckan från slutet av juni. Bryt av sidoskott medan de är under fem centimeter – då lossnar de rent med tummen och såret läker på ett dygn. Större skott kräver sax, och saxen ska torkas av med sprit i minst 30 sekunder mellan plantorna för att inte flytta virus och svamp. Tjuva på morgonen när plantan är spänd av vatten, och gärna en torr dag.
Undantaget är skottet strax under den understa blomklasen. Sparar du det får du en andra stam och därmed fler klasar, vilket fungerar bra i växthus med gott om ljus. Metoderna, inklusive tvåstamsodling, gås igenom i detalj i guiden om att tjuva tomater.
Toppa i rätt tid
Toppning betyder att du klipper av huvudskottet två blad ovanför den översta klase du tänker skörda. Timingen är enkel: en klase behöver ungefär sex till åtta veckor från blomning till mogen frukt. Toppa därför i mitten av augusti i zon 1–3 och i slutet av juli i zon 4–6. Klasar som blommar efter det hinner ändå aldrig mogna, och de stjäl näring från dem som kan.
Bladavtagning
Ta bort de nedersta bladen efterhand som klasarna under dem mognar. Det förbättrar luftcirkulationen, minskar risken för bladmögel och gör det lättare att komma åt att vattna. Ta högst tre blad per planta och vecka, och lämna alltid minst tolv fungerande blad kvar – bladen är fabriken som gör socker till frukten.
Blomning, pollinering och fruktsättning
Tomat är självpollinerande. Blomman har både ståndare och pistill, och pollenet lossnar när blomman skakas. Utomhus sköter vinden och humlorna det. I ett stängt växthus står luften still, och då sätter blommorna inte frukt trots att allt annat ser bra ut.
Lösningen tar tio sekunder: knäpp lätt på blomklasen med fingret, eller skaka hela stödsnöret, mitt på dagen när luften är torr. Gör det varannan dag under blomningen. En eltandborste mot stödkäppen ger samma effekt och används professionellt.
Pollenet blir sterilt över 32 °C och slutar lossna under 13 °C. Blomnedfall i en hetta i juli beror alltså inte på att du gjort fel, utan på temperaturen. Vädra växthuset från morgonen, skugga taket med skuggväv om det går över 30 °C flera dagar i rad, och håll dörren öppen nattetid i värmeböljor.
Frukten är på plats när blomman vissnar och en liten grön kula sitter kvar. Från den punkten tar det 40–60 dagar till mogen tomat, beroende på sort och värme.
Hur många klasar hinner mogna?
Antalet klasar du realistiskt kan skörda styrs av säsongens längd. I ett ouppvärmt växthus i zon 1–3 hinner en högväxande sort med sex till åtta klasar. I zon 4–6 blir det fyra till sex. På friland i södra Sverige ska du räkna med tre till fyra klasar, i mellersta Sverige två till tre. Sätt en tumregel innan säsongen börjar och toppa plantan när du nått det antalet. En planta med tio halvmogna klasar ger mindre ätbar frukt än en planta med fem fullmogna.
Glesa ur klasarna om du vill ha stora frukter. Klipp bort de tre till fyra minsta anlagen i varje klase på bifftomater. Kvarvarande frukter blir märkbart större och mognar snabbare, eftersom plantan fördelar samma mängd socker på färre frukter.
Varför får tomatplantan bruna fläckar och gula blad?
Nästan alla tomatproblem går att avläsa på plantan. Här är de sju vanligaste, med symtom och åtgärd.
Pistillröta
Mörka, insjunkna och läderartade fläckar i blomänden av frukten. Det är inte en sjukdom utan kalciumbrist orsakad av ojämn vattentillgång – kalciumet finns i jorden men transporteras inte fram när plantan torkar ut. Åtgärd: jämna ut vattningen, marktäck, och undvik överdosering av kväve som binder kalciumupptaget. Drabbade frukter blir aldrig bra, plocka bort dem.
Potatisbladmögel
Grågröna, snabbt mörknande fläckar på blad och stjälk, ofta med vit mögelhinna på bladundersidan i fuktigt väder. Bruna hårda partier i frukten. Sprids med luften från potatisodlingar och slår till efter varma, fuktiga perioder i juli–augusti. Åtgärd: förebygg med luft mellan plantorna, tak över frilandsplantorna och vattning enbart på jorden. Angripna plantor går inte att rädda – ta bort och bränn eller släng i restavfall, inte i komposten.
Magnesiumbrist
Gulnande, marmorerade partier mellan bladnerverna på de äldsta bladen, medan nerverna förblir gröna. Vanligt i juli när fruktsättningen drar magnesium ur bladen. Åtgärd: bittersalt, en matsked per tio liter vatten, som bladbesprutning eller i bevattningsvattnet.
Bladrullning
Bladen rullar ihop sig uppåt som rör. Ser dramatiskt ut men är oftast ofarligt – plantans svar på stora temperaturskillnader mellan dag och natt eller på övergödsling. Åtgärd: vädra jämnare och vattna med rent vatten en vecka om du gödslat kraftigt.
Spruckna frukter
Ringformade eller lodräta sprickor kring fruktfästet. Uppstår när en torr period följs av rikligt vatten och frukten växer snabbare än skalet. Åtgärd: jämn vattning och skörd strax innan full mognad i regniga perioder.
Vita flygare
Små vita insekter som yr upp när du rör vid plantan, klibbiga blad och sotsvamp. Åtgärd: gula limskivor för övervakning, såpalösning med en halv deciliter såpa till en liter vatten en gång i veckan, och biologisk bekämpning med parasitstekeln Encarsia formosa i växthus.
Gråmögel
Gråbrun luden beläggning på stjälkar, sårytor och frukt. Trivs vid hög luftfuktighet och dålig luftväxling. Åtgärd: vädra växthuset varje dag, även när det är svalt, tjuva på torra dagar och plocka bort allt växtavfall från golvet. Samma förebyggande logik gäller för de flesta växthusgrödor – den som samtidigt vill odla gurka får dessutom räkna med att gurkan vill ha högre luftfuktighet än tomaten, vilket kräver en kompromiss.
Odlingskalender för tomater zon 1–8
Datumen nedan är riktvärden byggda på sista frostdatum enligt SMHI:s statistik, där 70 procents sannolikhet gäller för att frosten passerat. Kontrollera alltid tiodygnsprognosen innan du planterar ut, och ha fiberduk framme.
| Zon | Sista frost (riktvärde) | Sådd inomhus | Ut i växthus | Ut på friland | Första skörd |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 24 april–9 maj | 1–15 mars | 25 april–10 maj | 15–25 maj | Början av juli |
| 2 | 1–20 maj | 5–20 mars | 1–15 maj | 25 maj–5 juni | Mitten av juli |
| 3 | 15–27 maj | 10–25 mars | 10–20 maj | 1–10 juni | Slutet av juli |
| 4 | 20 maj–1 juni | 15 mars–1 april | 15–25 maj | 5–15 juni | Början av augusti |
| 5 | 30 maj–4 juni | 20 mars–5 april | 20 maj–1 juni | 8–18 juni, endast tidiga sorter | Mitten av augusti |
| 6 | 25 maj–6 juni | 25 mars–8 april | 25 maj–5 juni | 10–20 juni, med odlingsväv | Slutet av augusti |
| 7 | 12–18 juni | 1–10 april | 1–10 juni | Avrådes | Slutet av augusti |
| 8 | Omkring 11 juni | 1–10 april | 5–15 juni | Avrådes | September |
I zon 7 och 8 är växthus eller polytunnel i praktiken en förutsättning. Välj körsbärstomater under 65 dagar, använd svarta odlingssäckar som lagrar värme och ha en dunk vatten i växthuset som utjämnar nattemperaturen.
Skörd, eftermognad och förvaring
En tomat är mogen när färgen är jämn hela vägen ner till skulderpartiet och frukten ger efter lätt vid tryck. Vrid av den med foderbladen kvar – frukter med stjälk håller flera dagar längre. Skörda varannan dag i högsäsong. Övermogna frukter kvar på plantan signalerar till växten att den kan sluta producera.
Så mycket kan du räkna med att få: en högväxande sort i ouppvärmt växthus ger 4–6 kilo per planta över säsongen, en busktomat i 15-literskruka 1,5–3 kilo och en frilandsplanta i södra Sverige 1–2,5 kilo. Körsbärstomater väger mindre men ger fler frukter och en längre skördeperiod. Skillnaden mellan en välskött och en försummad planta ligger oftast i vattningen, inte i sorten.
Förvara aldrig i kylskåp
Under 12 °C bryts de aromämnen ner som ger tomaten smak, och strukturen blir mjölig. Skadan är permanent. Förvara i stället i rumstemperatur, med stjälkfästet nedåt, på en bricka utan att frukterna rör varandra. En mogen tomat håller fem till sju dagar så.
Eftermogna gröna tomater
I slutet av september finns alltid gröna frukter kvar. De mognar inomhus om de nått full storlek och börjat skifta i färg. Lägg dem i en papperskasse eller kartong tillsammans med ett moget äpple. Äpplet avger etengas som sätter igång mognaden, och processen tar en till tre veckor i 18–20 °C. Helt små och hårda frukter mognar aldrig – använd dem till chutney eller inlagda gröna tomater i stället.
Frysa och torka
Hela tomater kan frysas som de är. Skalet spricker vid upptining och lossnar med fingrarna, vilket faktiskt är det enklaste sättet att skala tomat. Frysta tomater passar till såser och grytor men inte till sallad. Halverade körsbärstomater torkade i ugn på 70 °C i sex till åtta timmar håller i månader i en burk med olivolja i kylen.
Spara egna tomatfrön till nästa år
Från en enda mogen tomat av en fröäkta sort får du 50–150 frön som håller grobarheten i fyra till sex år. Det fungerar inte på F1-hybrider, där avkomman splittras upp i föräldrarnas egenskaper.
- Välj en fullmogen, felfri frukt från den planta som gett bäst skörd och bäst smak.
- Skär itu och krama ut fröna med den geléartade massan i ett glas. Tillsätt två matskedar vatten.
- Låt stå i rumstemperatur i tre till fem dygn. En vit mögelhinna bildas på ytan. Det ska den – jäsningen löser upp det groningshämmande gelélagret runt fröet och dödar samtidigt vissa fröburna sjukdomar.
- Fyll på med vatten och rör om. Grobara frön sjunker, tomma skal och fruktkött flyter. Häll av det som flyter.
- Skölj i sil och bred ut fröna på en tallrik av porslin eller på bakplåtspapper – de fastnar i hushållspapper.
- Torka i rumstemperatur i en till två veckor tills ett frö knäcks i stället för att böjas. Förvara mörkt, torrt och svalt i papperskuvert, märkta med sort och år.
Vanliga misstag
- Sådd i februari utan växtlampa. Plantan blir lång och vek innan ljuset kommer. Vänta till mars, eller köp en lampa. Det finns ingen tredje väg.
- För liten kruka. En högväxande tomat i en tiolitersburk torkar ut varje eftermiddag i juli och får pistillröta. Räkna med 20–30 liter.
- Ojämn vattning. Två torra dagar följt av en översvämning ger både spruckna frukter och pistillröta. Marktäck och vattna enligt schema, inte enligt ingivelse.
- För mycket kväve. Stora blad, kraftig stam och nästan inga tomater. Byt till kaliumrik tomatnäring så snart första blomklasen syns.
- Att glömma tjuva i tre veckor. Plantan blir ett snår, luften står still och skörden halveras. En rond i veckan räcker.
- Utplantering för tidigt. En natt på 4 °C skadar inte plantan synligt men bromsar den i två veckor. Vänta tills nattemperaturen stabilt ligger över 10 °C.
- Vattning över bladen. Blöta blad på kvällen är en inbjudan till bladmögel och gråmögel. Vattna på jorden, på morgonen.
- Tomat i kylskåpet. Smaken försvinner under 12 °C och kommer inte tillbaka. Bänken, inte kylen.
Vanliga frågor
Hur många tomatplantor behöver en familj?
Räkna med två till tre plantor per person om du bara vill äta färskt. En välskött högväxande planta i växthus ger 4–6 kilo under en säsong, en busktomat i kruka 1,5–3 kilo. Ska du göra sås och konservera behövs betydligt fler, ungefär åtta till tio plommontomatplantor för tio liter passerad tomat.
Kan man odla tomater inomhus året runt?
Ja, men det kräver utrustning. En tomat behöver 14–16 timmars ljus på minst 15 000 lux, vilket i praktiken betyder en LED-armatur på 50–100 watt per planta. Du måste också pollinera för hand. Välj en kompakt buskesort och räkna med lägre skörd än utomhus. De flesta tycker det är mer lönt att odla sallad och örter inomhus på vintern.
Varför blommar tomatplantan men sätter ingen frukt?
Tre orsaker dominerar. Temperaturen ligger över 32 °C eller under 13 °C, vilket gör pollenet obrukbart. Luften står still i ett stängt växthus så pollenet aldrig lossnar. Eller plantan har fått för mycket kväve och prioriterar blad. Vädra, knäpp på blomklasarna varannan dag och byt till kaliumrik näring.
Måste man tjuva alla tomatsorter?
Nej. Bara högväxande, indeterminata sorter ska tjuvas. Busktomater och hängande amplsorter sätter sina klasar på sidoskotten, så tjuvning tar bort skörden. Står det determinat eller busktomat på fröpåsen lämnar du plantan i fred och binder bara upp den om grenarna blir tunga.
Hur ofta ska man vattna tomater i kruka?
Under juli och augusti oftast varje dag, ibland två gånger om dagen i värme. En högväxande planta i en 25-liters kruka dricker 1,5–2,5 liter per dygn. Stick ner fingret fem centimeter i jorden – känns det torrt är det dags. Ett fat under krukan som får torka ut mellan vattningarna jämnar ut svängningarna.
Går det att odla tomater på en balkong i norrläge?
Svårt men inte omöjligt. Tomat behöver minst sex timmars direktsol, och en ren nordbalkong ger sällan mer än två. Har balkongen morgon- eller kvällssol kan du få skörd av en tidig körsbärstomat, men räkna med hälften så mycket frukt och två till tre veckors senare mognad än i söderläge.
Kan man plantera tomater på samma ställe varje år?
I växthus gör många det, men risken för jordburna sjukdomar som vissnesjuka och rotgallnematoder ökar för varje år. Byt de översta 20 centimetrarna jord vart tredje år, eller odla i säckar och behållare som du tömmer varje säsong. På friland bör du hålla minst tre års växelbruk och aldrig sätta tomat efter potatis.
När ska man sluta gödsla tomatplantorna?
Trappa ner från slutet av augusti och sluta helt två till tre veckor innan du tänker avsluta säsongen. Fortsatt gödsling sent på hösten gör att plantan lägger kraft på nya skott som ändå aldrig hinner ge frukt, och kan försena mognaden på de klasar som faktiskt kan bli klara.
Vill du ha månadens odlingspåminnelser direkt i mejlen? Prenumerera på nyhetsbrevet från GardenLovers så får du rätt sysslor i rätt vecka, anpassade efter din zon.