Bygg en pallkrage steg för steg

Vilken storlek ska pallkragen ha?

Bredden bestäms av hur långt du kan sträcka dig utan att kliva ner i jorden och packa den. Kommer du bara åt från en sida, mot exempelvis ett staket eller en husvägg, bör bredden inte överstiga 80 centimeter. Går det att arbeta från båda långsidorna klarar du 100–120 centimeter utan problem, eftersom du då aldrig behöver nå längre än 50–60 centimeter in från kanten.

Höjden är den detalj flest underskattar. En låg krage på 20–25 centimeter fungerar för sallad och kryddor, men morötter, palsternackor och potatis vill ha djupare jord att sträcka sig ner i. 40–50 centimeter ger både bättre rotutrymme och en arbetshöjd som är snällare mot ryggen – många väljer den höjden enbart för att slippa böja sig lika djupt vid ogräsrensning och skörd.

Längden är mer flexibel, men bräder längre än ungefär tre meter böjer sig utåt av jordtrycket om du inte förstärker med extra stolpar i mitten. Vill du ha en riktigt lång odlingsyta är det oftast enklare och stabilare att bygga två kortare kragar bredvid varandra än en enda lång.

Vilket virke ska du välja?

Det här är frågan där trädgårdssverige faktiskt är oense, och det är värt att känna till båda sidorna innan du handlar virke.

Det vanligaste valet i byggvaruhus är NTR-godkänt tryckimpregnerat virke. Modern impregnering bygger på kopparsalter snarare än den arsenikbaserade impregnering som fasades ut för länge sedan, och virket klarar direkt jordkontakt i tio till tjugo år eller mer. Svenska byggnormer godkänner det för odlingslådor, och det är den lösning de flesta väljer helt enkelt för att den är billig, lättillgänglig och håller länge.

Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) förespråkar samtidigt en försiktigare linje och avråder från impregnerat virke i odlingslådor, med motiveringen att kopparsalter ändå läcker ut i jorden över tid även om mängderna är små. Deras rekommendation är i stället tätvuxen ek, lärk eller kärnfuru obehandlat, eventuellt med insidan bränd för att motverka röta, eller behandlat med ren linolja i stället för kemiska träskyddsmedel. Nackdelen är kortare livslängd om du inte lyfter ur kragen och låter den torka över vintern, och ett högre pris för ek och lärk jämfört med tryckimpregnerad furu.

Det finns inget entydigt fel svar här – det handlar om hur stor vikt du lägger vid att undvika all urlakning kontra hur mycket underhåll och kostnad du är beredd att acceptera. Ska du odla rotgrönsaker som växer i direkt kontakt med virkets insida länge, som morötter och palsternacka, är det en rimlig avvägning att luta åt obehandlat virke eller åtminstone se till att jorden inte ligger an mot väggarna hela odlingssäsongen.

Bra att veta. Oavsett virkesval håller kragen längre om du skruvar fast en tunn plastfolie eller odlingsduk mellan jorden och insidan av väggarna. Det bromsar fukt- och jordkontakten mot träet utan att påverka odlingen, och fungerar lika bra för impregnerat som obehandlat virke.

Hela lastpallar eller kapat virke – vad ska du välja?

Namnet pallkrage kommer just från att man ursprungligen byggde odlingslådor av virke från riktiga lastpallar, och det går fortfarande att göra – men det finns ett par saker värda att känna till innan du släpar hem en hög gratispallar från en butik.

Fördelen är förstås priset. Kasserade pallar går ofta att få gratis eller nästan gratis, och EUR-pallens standardmått gör dem enkla att bygga runda tal med. Ett par gratis lastpallar räcker sällan till en hel krage om du vill ha en normalstor odlingsyta, så räkna med att behöva samla ihop fler pallar än du först tror, och att virket sällan är helt enhetligt i tjocklek och kvalitet mellan olika pallar. Nackdelen är dessutom att du sällan vet exakt vad virket är behandlat med. Många pallar är värmebehandlade (märkta HT, heat treated) vilket är en helt ofarlig process, men en del äldre eller importerade pallar kan vara kemiskt behandlade med medel som inte alls är lämpliga i kontakt med odlingsjord. Leta efter IPPC-märkningen på pallen – står det HT är den värmebehandlad och säker att använda, står det MB (methyl bromide) ska du inte bygga en odlingslåda av den.

Kapat och dimensionerat virke från en byggvaruhandel kostar mer men ger dig full kontroll: du vet exakt vad det är behandlat med, du slår i egna spikar och skruvar i stället för att bända loss pallklossar, och du kan såga till exakt de mått du faktiskt vill ha i stället för att anpassa designen efter vilka pallar du råkat komma över. För den som bygger sin första pallkrage och vill vara säker på vad jorden odlas i, är nyinköpt virke helt enkelt det enklare valet.

Vad behöver du – verktyg och material?

Utöver själva virket klarar du dig långt med grundläggande snickarverktyg. Du behöver bräder till väggarna, stolpar av minst 45×45 millimeter till hörnen (och gärna ett extra mittstag om kragen är lång), rostfria eller varmförzinkade skruvar minst 60 millimeter långa, en skruvdragare, såg om du inte får virket kapat i affären, vattenpass och tumstock.

• Bräder till väggarna, kapade till önskad längd
• Hörnstolpar, 45×45 mm eller 70×70 mm för extra stabila kragar
• Skruv, minst 60 mm, rostfri eller varmförzinkad
• Skruvdragare och borrspets
• Vattenpass
• Tumstock eller måttband
• Odlingsduk eller markduk till botten (valfritt, se nedan)
• Häftpistol om du monterar plastfolie mot insidan

Ska du ha markduk eller nät i botten?

En pallkrage har normalt ingen botten alls, och det är i grunden en fördel – det ger fri dränering och gör att daggmaskar och mikroliv kan vandra upp och ner mellan kragen och den underliggande marken.

Har du problem med ogräs eller kvickrot som tränger upp underifrån är ett lager kartong eller flera lager tidningspapper direkt på marken ett enkelt sätt att kväva det första året, utan att stänga ute maskar och mikroliv helt som en tät markduk av plast skulle göra. Kartongen bryts ner av sig själv under säsongen.

Har du i stället problem med sork eller andra grävande djur är ett finmaskigt nät av rostfritt eller galvaniserat stål (kaninnät eller liknande) i botten den enda lösningen som faktiskt fungerar. Häfta fast nätet i underkanten av väggarna innan du fyller kragen med jord.

Var ska du placera pallkragen?

De flesta grönsaker vill ha minst sex timmars direkt sol per dag, så en öppen, solig del av tomten slår nästan alltid en skuggig plats nära husväggen. Undvik samtidigt extremt vindutsatta lägen – hård vind torkar ut jorden snabbare och kan knäcka högväxande plantor som tomat och bönor.

Tänk också på avståndet till en vattenkälla. En pallkrage som står långt från slang eller vattentunna blir lätt vanskött bara för att det är krångligt att bära dunkar dit varje dag under en torr period.

Har du flera kragar, lämna minst 60–80 centimeter mellan dem så att du kommer fram med skottkärra, och tänk på att en högre krage kastar mer skugga på grannkragen norrut ju längre in på säsongen solen står lägre.

Ett vanligt nybörjarmisstag är att bygga en enda stor krage när två eller tre mindre hade varit både billigare i virke och enklare att sköta. Mindre kragar är lättare att täcka med fiberduk vid nattfrost, lättare att rotera grödor mellan från år till år, och du slipper det extra mittstag som en riktigt stor krage kräver för att inte bukta.

Skötsel och underhåll år efter år

Skrapa bort jord som ligger an direkt mot träväggarna på hösten om du kan, särskilt om du valt obehandlat virke. Det minskar tiden virket står fuktigt och förlänger livslängden märkbart över flera säsonger.

Har du valt obehandlat virke och behandlat det med linolja, räkna med att stryka om vartannat till vart tredje år för att hålla effekten vid liv – linolja bryts ner av UV-ljus och regn snabbare än de flesta tror. En krage som fått bränd insida behöver i praktiken inget ytterligare underhåll av själva ytbehandlingen, bara den regelbundna koll av skruv och enstaka bräder som gäller oavsett virkesval.

Kontrollera skruvarna någon gång per år – trä som torkar och fuktas om vartannat rör sig något, och en skruv som glappat lite går snabbt att dra åt innan det blir ett större problem. Byt ut enstaka ruttna bräder efter hand i stället för att vänta tills hela kragen behöver ersättas.

Fyll på med kompost eller ny jord varje vår för att kompensera för det som sjunkit ihop och den näring föregående säsongs odling har förbrukat. Vill du hålla koll på vad som faktiskt passar bra att odla i den färdiga kragen, går vår guide till vad du kan odla i pallkrage igenom 20 grödor som fungerar bra, och vår guide till växtföljd hjälper dig rotera grödorna år efter år utan att jorden utarmas i onödan.

Vanligt misstag. Många fyller hela kragen med enbart matjord från en trädgårdsbutik och undrar sedan varför den sjunkit ihop en decimeter redan efter första sommaren. Utan ett bottenlager av grövre, långsamt nedbrytande material sjunker ren matjord ovanligt mycket, eftersom den redan är finfördelad och kompakterar sig själv.

Behöver du lock eller skydd mot fåglar och katter?

Ett enkelt lock av hönsnät eller fågelnät spänt över en lätt träram gör stor skillnad om katter i grannskapet ser den nyfyllda, lösa jorden som en inbjudande sandlåda, eller om fåglar gärna hackar upp nysådda frön innan de hunnit gro.

Bygg ramen av samma sorts lätta läkt som du eventuellt använder till mittstaget, klä den med nät eller fiberduk, och gör den så pass lätt att du enkelt kan lyfta av den för vattning och skötsel. Ett löst liggande lock fungerar för de flesta hem, men vill du ha extra stadga kan du montera enkla gångjärn i ena kanten så att locket fälls upp likt en lucka.

Under de första veckorna efter sådd, innan plantorna hunnit bli några centimeter höga, är skyddet som mest värdefullt. När grödorna väl är etablerade minskar de flesta problemen med både katter och fåglar av sig själva.

Vad kostar det att bygga en pallkrage?

Virket är den enskilt största kostnaden, och prisskillnaden mellan alternativen är betydligt större än många tror innan de börjar handla. Tryckimpregnerad furu i grova dimensioner ligger normalt lägst i pris per löpmeter, medan lärk och ek ofta kostar två till tre gånger så mycket för samma mängd virke – en skillnad som snabbt märks på en krage som drar åt över hundra löpmeter bräder om den är stor.

Skruv, hörnstolpar och eventuell markduk eller nät utgör en förhållandevis liten del av totalkostnaden, men välj inte bort kvaliteten där för att spara några tior. Klena skruvar som rostar eller glappar efter ett par år kostar mer i besvär än de sparar i pengar.

Jordfyllningen är ofta den kostnad folk underskattar mest. Ska du fylla en stor krage enbart med köpt planteringsjord i säck blir slutnotan lätt högre än virket kostade. Genom att bygga upp fyllningen i lager med grövre material och egen eller köpt kompost i botten, enligt principen längre upp i guiden, går det att hålla ner både kostnad och mängd jord du behöver köpa in.

Vanliga frågor

Måste en pallkrage stå på en pall?
Nej, namnet kommer historiskt från att man byggde av virke från lastpallar, men i dag används det som ett samlingsnamn för alla lådformade odlingsbäddar utan botten, oavsett vilket virke de är gjorda av eller om de faktiskt innehåller pallvirke.

Är tryckimpregnerat virke farligt för grönsakerna som växer i kragen?
Modernt NTR-godkänt virke är impregnerat med kopparsalter och är godkänt för odlingslådor enligt svenska normer, men viss urlakning sker ändå över tid, särskilt de första åren. Vill du vara extra försiktig, klä insidan med en tunn plastfolie mellan jord och virke, eller välj obehandlad ek eller lärk i stället.

Hur många liter jord går det åt till en pallkrage?
En krage på 120×80×40 centimeter rymmer ungefär 380 liter, men eftersom du fyller de nedersta 10–15 centimetrarna med grövre material i stället för ren jord blir den faktiska jordåtgången något lägre. Räkna grovt med bredd gånger längd gånger höjd i meter, gånger tusen, för antal liter totalt.

Kan jag bygga en pallkrage direkt på gräsmatta eller asfalt?
På gräsmatta går det utmärkt – lägg gärna kartong eller tidningspapper under för att kväva gräset innan du fyller på jord. På asfalt eller annan hårdgjord yta behöver kragen vara betydligt djupare, minst 40–50 centimeter, eftersom rötterna inte kan tränga ner i underliggande jord alls.

Hur länge håller en obehandlad pallkrage av furu?
Räkna med tre till sex år i konstant jordkontakt. Lyfter du ur kragen och låter den torka på en skyddad plats över vintern, eller skrapar bort jord som ligger an mot väggarna på hösten, kan du förlänga livslängden ytterligare några år.

Behöver jag borra dräneringshål i botten?
Nej, om kragen står direkt på jord eller gräsmatta utan botten behövs inga hål eftersom vattnet redan kan rinna undan genom marken. Har du av någon anledning monterat en tät botten, till exempel för att ställa kragen på en balkong, behövs dräneringshål för att undvika att vatten blir stående.

Kan jag odla direkt det första året, eller behöver jorden sätta sig först?
Du kan odla direkt samma säsong som du bygger kragen. Jorden sjunker ihop något under det första året när det undre lagret bryts ner, men det påverkar inte grödornas första säsong nämnvärt – fyll bara på med lite extra jord eller kompost nästa vår.

Är corten-stål eller sten ett bättre alternativ än virke?
De håller betydligt längre än trä och kräver inget underhåll alls, men kostar mer per meter och går inte lika enkelt att kapa till egna mått själv. Corten-stål blir dessutom varmt i solen, vilket kan torka ut jorden snabbare närmast väggarna jämfört med trä.

Vill du få fler praktiska bygg- och odlingsguider som den här direkt när de publiceras? Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev.