Varje vinter dyker samma bild upp i flödet: en färgglad såkalender där januari är full av rutor. Den är skriven för någon som bor någon annanstans. Sår du efter den i Jämtland får du meterlånga tomatplantor i fönstret i april.
Ett fungerande såschema har två delar. Ordningen mellan grödorna är densamma överallt: lök före tomat, tomat före squash. Förskjutningen avgör resten. Här får du båda – månadstabell, grödtabell med 35 grödor och zontabell som flyttar schemat till din trädgård.
Snabbfakta om såschemat
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Vad det utgår från | Sista vårfrosten på våren, första höstfrosten på hösten |
| Grundschema i artikeln | Zon 3 – Mälardalen, Uppland, inre Götaland |
| Skillnad zon 1 till zon 8 | Cirka sex veckor på våren, cirka sju veckor på hösten |
| Tidigast sådd inomhus | Lök, purjolök, chili och selleri – 10–12 veckor före sista frost |
| Senast sådd inomhus | Gurka, squash, pumpa och majs – 3–4 veckor före |
| Första direktsådd | 4–6 veckor före sista frost, när jorden är 5–6 °C |
| Jordtemperatur för värmegrödor | Minst 12 °C för böna, gurka och majs |
| Ljuskrav för tidig sådd | Cirka tio timmars dagsljus, annars växtbelysning |
| Avhärdning före utplantering | 7–10 dagar, räknas in i schemat |
| Sista sådden på året | Vitlök i oktober, plus vintersallat under duk |
| Vanligaste misstaget | Att så värmegrödor i februari i stället för i april |
Så är såschemat uppbyggt
Tre olika händelser klumpas ofta ihop i samma kalenderruta.
Sådd inomhus är start i kruka eller pluggbricka inne i värmen. Det enda som räknas är hur många veckor plantan behöver innan den kan ut – inte vilken månad det råkar vara.
Direktsådd på friland är frö direkt i bädden. Här styr jorden, inte kalendern. Morot gror knappt under 5 °C, böna ruttnar under 12 °C. En kall vår skjuter allt två veckor framåt.
Utplantering är när plantan flyttas ut. Frosttåliga grödor kan ut före sista frosten, frostkänsliga måste vänta till efter. Emellan ligger avhärdningen, sju till tio dagar då plantan vänjer sig vid vind och direkt sol.
Varför zon 1–8 och inte USDA
Den svenska zonkartan från Riksförbundet Svensk Trädgård delar landet i åtta zoner efter vinterns lägsta temperaturer, vegetationsperiodens längd, frostrisk och snötäcke. Den är byggd för träd och buskar, men fungerar bra som grov karta över när våren kommer – samma geografi styr båda.
Det amerikanska USDA-systemet mäter bara köldtålighet på vintern och säger ingenting om hur lång sommaren är – Skåne och Skottland hamnar i samma USDA-zon. SMHI räknar i stället vegetationsperioden som de dagar dygnsmedeltemperaturen ligger över 5 °C: nästan åtta månader i sydvästra Skåne, omkring tre vid fjällstationerna. Det är den skillnaden schemat handlar om.
Hur räknar du baklänges från ditt eget frostdatum?
Det här är den enda färdighet du behöver. Kan du den blir varje frökuvert läsbart.
Formeln
Sådatum inomhus = sista vårfrost − antal veckor plantan behöver inne − en vecka avhärdning.
Ett exempel. Sista frost infaller normalt 25 maj, och tomat behöver sju veckor inne. Sju veckor bakåt är 6 april, minus en vecka avhärdning ger 30 mars. Sår du sista veckan i mars har du plantor i rätt storlek när frosten släpper. Mer i guiden om förkultivering.
För direktsådd är talet litet: frosttåliga grödor fyra till sex veckor före sista frost, mellangrödor två veckor före, värmegrödor en till två veckor efter.
Hitta ditt eget frostdatum
Zontabellen nedan ger riktvärden, men din trädgård kan avvika från zonens medelvärde. Tre saker flyttar datumet:
- Läget i terrängen. Kall luft rinner nedför sluttningar och samlas i svackor. En dalbotten har tre till fem dagar senare sista frost än en sluttning tvåhundra meter bort.
- Närheten till vatten. Kustnära lägen ligger en till två veckor efter inlandet på hösten, men ofta någon vecka efter även på våren.
- Stad eller landsbygd. Asfalt och hus lagrar värme. En innerstadstomt beter sig som en halv zon söderut.
Säkrast är egen journal. Notera sista frostnatten tre år i rad och ta det senaste datumet.
Höstens baklängesräkning
Från midsommar vänds logiken. Ta grödans dagar till skörd, lägg på två veckor för att tillväxten bromsar när dagarna kortas, och räkna bakåt från första höstfrost i stället för framåt från sådatumet.
Rädisa tar fyra veckor: med första frost omkring 5 oktober kan du så ända in i slutet av augusti. Höstsallad tar åtta till tio veckor och sås senast i början av augusti i zon 3. Kålrot tar femton veckor och sås i juni – sår du den i juli får du bara blast.
Månadstabell: vad som sås varje månad
Tabellen visar grundschemat för zon 3. I zon 1 och 2 ligger allt en till tre veckor tidigare, i zon 5 och uppåt två till fem veckor senare.
| Månad | Sås inomhus | Direktsås på friland | Planteras ut | Övrigt |
|---|---|---|---|---|
| Januari | Inget nödvändigt. Chili och paprika bara med växtbelysning | Inget | Inget | Beställ frö, testa grobarhet, planera bäddarna |
| Februari | Lök och purjolök från frö, rotselleri, stjälkselleri, chili, kronärtskocka | Inget | Inget | Tvätta krukor, koppla in belysningen |
| Mars | Paprika, aubergine, tomat sent i månaden, tidig kål, sallad, persilja, tagetes | Spenat och ärter under fiberduk i milda lägen | Inget | Förgro potatis från mitten av mars |
| April | Tomat, basilika, broccoli, blomkål, brysselkål, kålrabbi, honungsmelon | Spenat, ärter, rädisa, sallad, dill, morot, palsternacka, bondböna | Lök, purjolök, sallad, tidig kål under duk | Sätt potatis sist i månaden i zon 1–2 |
| Maj | Gurka, squash, pumpa, sockermajs, höstkål | Morot, rödbeta, mangold, kålrot, majrova, buskböna sent i månaden | Kål, sallad, selleri, purjo; frostkänsligt först efter sista frost | Avhärda en vecka före utplantering |
| Juni | Höstsallad, grönkål och pak choi i pluggbrickor | Böna, gurka, squash, majs, morot, rödbeta, dill, sallad | Tomat, gurka, squash, pumpa, majs, basilika, paprika | Sista chansen för kålrot och brysselkål |
| Juli | Vintersallat, mangold och grönkål för höstskörd | Rädisa, sallad, spenat, dill, koriander, morot till mitten av månaden | Höstkål, grönkål, pak choi | Efterså i luckor så snart något skördats |
| Augusti | Vintersallat och vårkål i pluggbrickor | Rädisa, vintersallat, mizuna, rucola, pak choi, spenat, majrova | Vintersallat och pak choi i växthus eller under duk | Sista salladssådden ute runt 10 augusti i zon 3 |
| September | Inget nytt. Endast vintersallat i växthus | Vintersallat, vinterspenat, vårklynne och vintergatan under duk | Vintersallat i växthus | Sätt vitlök i zon 4–6 i slutet av månaden |
| Oktober | Inget | Vitlök, höstlök och bondböna för övervintring; vintersallat under glas | Inget på friland | Sätt vitlök i zon 1–3, täck bäddarna |
Såschema månad för månad, januari till oktober
Texten under varje månad utgår från zon 3. I zon 1 läser du månaden ungefär två veckor tidigare, i zon 6 tre veckor senare.
Januari – gör ingenting, och gör det ordentligt
Januari är den mest överskattade såmånaden i kalendern. Utan växtbelysning finns inte tillräckligt med ljus norr om Skåne för att en planta ska växa kompakt – dagen är sex till sju timmar lång och solen står så lågt att fönsterljuset mest är en antydan.
Det som hör hemma i januari är förberedelser. Testa grobarheten på frö äldre än tre år: tio frön på fuktat hushållspapper i rumstemperatur – gror färre än sex, köp nytt. Rita bäddarna och beställ fröet. Odlar du långsamma chilisorter som habanero under riktig växtbelysning är sista veckan i januari en rimlig start. Det är hela undantaget.
Februari – de långsamma grödorna
Nu börjar det, men bara för grödor som behöver tio till tolv veckor inne: lök och purjolök från frö, rotselleri, stjälkselleri, chili och kronärtskocka. De växer långsamt och tål tidig utplantering.
Lök från frö sås tätt i en låda och klipps ner till tio centimeter när den blir slokig; purjolök tål samma behandling. Båda planteras ut som tunna strån i april eller maj. Motstå däremot frestelsen att så tomat i februari – extra veckor i fönstret ger inte tidigare skörd, bara en planta som blivit gammal i krukan.
Mars – tomatens månad, men sent i månaden
Mars är när ljuset vänder. Dygnets ljusa timmar passerar tolv runt vårdagjämningen och plantor börjar växa kompakt utan hjälp.
Paprika och aubergine sås tidigt i mars och behöver åtta till tio veckor. Tomat sås sista tiodagarsperioden i mars för växthus, första veckan i april för friland. Mer om tajmingen i guiden om att så tomatfrön.
Tidig vitkål, broccoli och huvudsallad sås också i mars och behöver bara fem till sex veckor. Förgroningen av potatis startar mitt i månaden: knölarna ljust och svalt, omkring 10 °C, med grodden uppåt.
April – den intensivaste månaden
April är den enda månaden där alla tre kolumnerna är fulla samtidigt. Inomhus sås tomat, basilika, de sena kålsorterna, kålrabbi och melon. Ute går frosttåliga frön i jorden så snart den nått 5–6 °C och smulas mellan fingrarna utan att klibba.
Ordningen ute: spenat och ärter först, sedan rädisa och sallad, sedan morot och palsternacka, sist bondböna. Morot sås grunt och bädden hålls fuktig i två veckor – den gror trögt i kall jord. Mer i guiden om att odla morötter.
Sätt potatis när jorden i sättdjupet håller 7–8 °C, i zon 3 oftast sista veckan i april. Blasten kommer upp efter tre veckor och ska då vara förbi frostrisken, annars kupar du över den. Zonvisa datum finns i guiden om när man sätter potatis.
Maj – vänta ut frosten
Maj lurar fler odlare än någon annan månad. Två varma veckor i början gör att allt ser klart ut – och så kommer järnnätterna.
Inomhus sås nu bara snabbväxarna: gurka, squash, pumpa och sockermajs behöver tre till fyra veckor och blir förvuxna om de sås tidigare. De vill ha 20–22 °C för att gro och krukor på minst en decimeter – rötterna tål inte att störas. Ute fortsätter direktsådden med morot, rödbeta, mangold och kålrot. Buskbönor kan sås sist i maj i zon 1–2, om jorden nått 12 °C.
Avhärdningen är maj månads viktigaste arbetsmoment. Ställ ut plantorna i skugga två timmar första dagen och öka gradvis under en vecka. En planta som går direkt från fönsterbräda till full sol får brända fläckar på bladen och tappar två veckors tillväxt.
Juni – utplantering och andra omgången
I juni flyttar allt frostkänsligt ut. Tomat, gurka, squash, pumpa, majs, basilika och paprika planteras när nattemperaturen stabilt ligger över 8–10 °C, i zon 3 i början av månaden.
Böna, gurka och majs går nu lika bra direkt i jorden som i kruka. Fortsätt också så morot, rödbeta, sallad och dill i små omgångar var tredje vecka – det är skillnaden mellan tio kilo sallad på en vecka och lagom mycket hela sommaren.
Juni är sista chansen för de långsamma höstgrödorna. Kålrot, brysselkål och lagringsbar vitkål måste vara sådda senast mitt i juni. Efter midsommar är kalendern vänd: allt du sår därefter räknas bakåt från höstfrosten.
Juli – luckorna fylls
I juli skördas de första grödorna och lämnar tomma ytor. Fyll dem direkt – bar jord i juli är förlorad odlingstid, och ogräset fyller den åt dig annars.
Rädisa, sallad, spenat, dill och koriander direktsås löpande. Morot kan sås till omkring den 15 juli i zon 3 och ger små, söta rötter i oktober – den sådden slipper dessutom morotsflugans första generation.
I pluggbrickor i skuggan sås vintersallat, grönkål och pak choi för utplantering i augusti. Plugg slår direktsådd i juli: bäddjorden är torr och het, medan en skuggad bricka går att vattna dagligen.
Augusti – det korta fönstret
Augusti har ett smalt men värdefullt såfönster. Jorden är varm och ger snabb groning, men dagarna kortas med fyra minuter om dygnet. Rädisa, rucola, mizuna, pak choi, majrova och spenat hinner bli klara om de sås i första halvan av månaden i zon 3. Sallad ska vara sådd senast omkring den 10 augusti för att bilda huvud.
Det som sås i andra halvan av augusti är övervintringsgrödor. Vintersallat, vårklynne och vinterspenat blir små plantor före kylan, står still under vintern och ger skörd i mars och april. De behöver duk eller växthus från oktober.
September – vitlöken och sista salladen
September är mest skörd, men två sådder hör hemma här. Vinterspenat och vårklynne direktsås tidigt i månaden under fiberduk, och i zon 4–6 sätts vitlöken i slutet av september eftersom jorden fryser tidigare där.
Vitlöken behöver tre till sex veckor på sig att rota sig innan tjälen kommer, men får inte skjuta blad på allvar. Sätt klyftorna fem centimeter djupt med spetsen uppåt och femton centimeter mellan dem. Läs mer i guiden om att odla vitlök.
I växthuset sås vintersallat, mizuna och spenat. Ett kallt växthus förlänger säsongen med ungefär en månad i vardera änden och håller salladen grön till jul i zon 1–3.
Oktober – sista sådden
Oktober är vitlökens månad i zon 1–3. Sätt två till fyra veckor innan tjälen väntas, alltså mitten till slutet av månaden.
Bondböna kan höstsås i zon 1–2 för skörd tre veckor tidigare nästa sommar. En chansning, men kostnaden är bara fröet.
Sist i månaden går det också att vinterså morot, rädisa, dill och ringblomma i jord som är för kall för groning. Fröet väntar, gror när jorden går över 5 °C i mars och ger skörd två veckor före en vårsådd rad. Villkoret är att jorden verkligen är kall – annars gror fröet i november.
Grödtabell: sådatum, utplantering och skörd för 35 grödor
Kolumnen "veckor före sista frost" gör tabellen användbar var du än bor. Månaderna inom parentes gäller zon 3 och är bara en avläsning av samma tal.
| Gröda | Sådd inomhus, veckor före sista frost | Direktsådd på friland | Utplantering | Skörd i zon 3 |
|---|---|---|---|---|
| Lök från frö | 10–12 v (februari) | Går, men ger små lökar | 2 v före sista frost | Augusti–september |
| Purjolök | 10–12 v (februari–mars) | Nej | Vid sista frost | September–november |
| Chili | 10–12 v (februari) | Nej | 2 v efter sista frost | Augusti–oktober |
| Paprika | 8–10 v (mars) | Nej | 2 v efter sista frost | Augusti–september |
| Aubergine | 8–10 v (mars) | Nej | 2 v efter sista frost | Augusti–september |
| Rotselleri | 10–12 v (februari–mars) | Nej | Vid sista frost | Oktober |
| Tomat, växthus | 7–8 v (slutet av mars) | Nej | Vid sista frost i växthus | Juli–oktober |
| Tomat, friland | 6–7 v (början av april) | Nej | 1–2 v efter sista frost | Augusti–september |
| Basilika | 6 v (april) | Nej | 2 v efter sista frost | Juli–september |
| Persilja | 6–8 v (mars–april) | 2 v före sista frost | Vid sista frost | Juli–oktober |
| Vitkål och rödkål | 5–6 v (mars–april) | 4 v före sista frost | 2 v före sista frost | Augusti–oktober |
| Broccoli | 5–6 v (april) | 4 v före sista frost | 2 v före sista frost | Juli–september |
| Blomkål | 5–6 v (april) | Nej, för känslig | 2 v före sista frost | Augusti–september |
| Grönkål | 4–5 v (april eller juli) | 2 v före sista frost | Vid sista frost | September–december |
| Brysselkål | 5–6 v (mars–april) | Nej | 2 v före sista frost | Oktober–december |
| Pak choi | 3–4 v (juli) | Efter midsommar | Augusti | September–oktober |
| Huvudsallad | 3–4 v (mars och löpande) | 4–6 v före sista frost | 2–4 v före sista frost | Juni–oktober |
| Plocksallad och rucola | Inte nödvändigt | 4–6 v före sista frost, sedan var tredje vecka | — | Juni–oktober |
| Spenat | Nej | 6 v före sista frost, samt augusti | — | Maj–juni och september–oktober |
| Mangold | 4 v (april) | 2 v före sista frost | Vid sista frost | Juli–oktober |
| Rädisa | Nej | 4–6 v före sista frost, sedan var annan vecka | — | 4–5 veckor efter sådd |
| Morot | Nej | 2–4 v före sista frost, sista sådd 15 juli | — | Juli–oktober |
| Palsternacka | Nej | 2–4 v före sista frost | — | Oktober–november |
| Rödbeta | Nej, eller 3 v i plugg | 2 v före sista frost | Vid sista frost | Juli–oktober |
| Kålrot | Nej | Vid sista frost, senast 15 juni | — | Oktober |
| Ärt | 3 v i ränna (valfritt) | 4–6 v före sista frost | 2 v före sista frost | Juli–augusti |
| Bondböna | 3 v (valfritt) | 6 v före sista frost, eller oktober | 4 v före sista frost | Juli–augusti |
| Buskböna och störböna | 3 v (maj) | Vid 12 °C jordtemperatur, ofta 1 v efter sista frost | 1–2 v efter sista frost | Augusti–september |
| Gurka, friland | 3–4 v (maj) | 1–2 v efter sista frost | 2 v efter sista frost | Juli–september |
| Squash och zucchini | 3–4 v (maj) | Vid sista frost | 1–2 v efter sista frost | Juli–september |
| Pumpa | 3–4 v (maj) | 1 v efter sista frost | 1–2 v efter sista frost | September–oktober |
| Sockermajs | 3–4 v (maj) | Vid 12 °C jordtemperatur | 1–2 v efter sista frost | Augusti–september |
| Potatis | Förgro 4–6 v ljust och svalt | Sätts 2–4 v före sista frost vid 7–8 °C | — | Juli–september |
| Vitlök | Nej | September i zon 4–6, oktober i zon 1–3 | — | Juli–augusti året efter |
| Dill och koriander | Nej | 2 v före sista frost, sedan var tredje vecka | — | Juni–september |
Två saker syns tydligt i tabellen. Tiden inomhus är kort för nästan allt utom lökväxter och paprikasläktet – de flesta grödor mår bäst av fyra till sex veckor, inte tio. Och kolumnen för direktsådd rymmer fler grödor än de flesta tror: morot, rödbeta, ärt, böna, dill och alla rotfrukter blir bättre direktsådda.
Zontabell: såschemat justerat för zon 1–8
Tabellen ger riktvärden. Ett kallt läge i en svacka beter sig som en zon längre norrut. Frostdatumen är normalvärden – enskilda år avviker med två veckor åt båda håll.
| Zon | Typiska områden | Sista vårfrost | Första höstfrost | Förskjutning mot zon 3 | Första direktsådd på friland | Utplantering av frostkänsligt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Skåne, kustnära Blekinge, Halland, Öland, Gotland | 1–10 maj | 20–31 oktober | 3 veckor tidigare | Slutet av mars | 10–20 maj |
| 2 | Sydsvenska slätter, Bohuskusten, Östergötland, kustnära Mälardalen | 10–20 maj | 10–20 oktober | 1–2 veckor tidigare | Början av april | 20–31 maj |
| 3 | Inre Götaland, Mälardalen, Uppland, Vätterbygden | 20–31 maj | 1–10 oktober | Grundschemat | Mitten av april | 1–10 juni |
| 4 | Bergslagen, Värmlands inland, södra Norrlandskusten | 25 maj–5 juni | 25 september–5 oktober | 1 vecka senare | Slutet av april | 5–15 juni |
| 5 | Norrlandskusten till Umeå, höglänta delar av Svealand | 1–10 juni | 20–30 september | 2 veckor senare | Början av maj | 10–20 juni |
| 6 | Norrlands inland, Jämtlands dalgångar | 5–15 juni | 15–25 september | 3 veckor senare | Mitten av maj | 15–25 juni |
| 7 | Norra Norrlands inland, förfjällsområden | 10–20 juni | 5–15 september | 4 veckor senare | Slutet av maj | 20–30 juni |
| 8 | Fjällnära lägen | 15–25 juni | 1–10 september | 5 veckor senare | Början av juni | 25 juni–5 juli |
Våren och hösten flyttar sig olika mycket. Utplanteringen förskjuts sex veckor mellan zon 1 och zon 8, första höstfrosten sju. Säsongen krymper från omkring 170 frostfria dagar i zon 1 till omkring 75 i zon 8 – den halveras.
Från zon 5 och uppåt är förkultivering inte ett val utan en förutsättning för allt utom rotfrukter och sallad. Sockermajs, pumpa och paprika på friland är osäkra affärer i zon 6 och hör hemma i växthus. Däremot är ljuset en tillgång: midsommardygnet i Norrlands inland har nästan tjugo ljusa timmar, och sallad, kål, ärt och rotfrukter växer snabbare där än i söder när de väl kommit igång.
Varför blir plantorna långa och bleka när man sår för tidigt?
En planta som får för lite ljus sträcker sig efter mer. Cellerna i stjälken förlängs på bekostnad av tjocklek, bladen blir ljust gulgröna och plantan blir vek. Fenomenet heter etiolering. Det är inget fel på fröet, jorden eller vattnet – det är en planta som gör exakt vad den ska, med fel förutsättningar.
Tiotimmarsregeln
Tumregeln är att en planta behöver omkring tio timmars ljus per dygn för att växa kompakt. I Stockholm passeras tio timmars dagsljus omkring den 20 februari, i Umeå först en bit in i mars. Men fönsterljus är en bråkdel av utomhusljus, och en bit in i rummet ännu mindre.
Därför fungerar februarisådd bara för grödor som ändå växer långsamt – lök, purjo, selleri – eller med en riktig växtbelysning. Vilken sorts belysning som behövs och hur länge den ska stå på tas upp i guiden om växtbelysning för förodling.
Andra orsaker till långa plantor
- För varmt. Över 22 °C efter groning driver på längdtillväxten. Sänk till 16–18 °C när hjärtbladen är uppe.
- För tätt. Plantor som skuggar varandra sträcker sig lika mycket som plantor i mörker. Skola om när de första riktiga bladen kommit.
- Ingen luftrörelse. En bordsfläkt på lägsta läge några timmar om dagen ger tjockare stjälkar.
När slutar såsäsongen egentligen?
Senare än de flesta tror. Att kalendern tar slut i juni är en dyr missuppfattning.
Den varma jorden i juli och augusti gör att frö gror på tre till fyra dagar i stället för två veckor. Det som begränsar är ljuset, inte värmen. Efter höstdagjämningen står en planta i praktiken still – allt som ska skördas på hösten måste därför ha nått nästan full storlek före den 1 oktober i zon 3.
Faktorn som saknas i nästan alla såkalendrar
Lägg på ett påslag på grödans uppgivna dagar till skörd för alla sådder efter mitten av juli. Fröpåsens siffra är uppmätt under växande dagslängd; sås grödan när dagarna kortas tar den ungefär 25 procent längre tid. En sallad märkt 55 dagar tar omkring 70 dagar sådd i augusti. Det förklarar varför augustisådden ofta misslyckas när man räknar rakt av.
Vad som faktiskt hinner
- Till mitten av augusti: rädisa, rucola, mizuna, spenat, majrova, pak choi, plocksallad.
- Till mitten av september under duk: vintersallat, vårklynne, vinterspenat – skördas i mars och april.
- I oktober: vitlök, höstlök, bondböna för övervintring, samt vintersådd av morot och dill i kall jord.
Så bygger du ditt eget såschema steg för steg
- Skriv ner ditt frostdatum. Ta zontabellens senare datum för din zon, eller ditt eget noterade. Allt annat räknas från det.
- Lägg till första höstfrost. Avståndet mellan de två datumen är antalet frostfria dagar du har att arbeta med.
- Lista grödorna du faktiskt tänker odla. Tio till femton räcker för en normal trädgård, och ett kort schema blir följt.
- Hämta veckotalet för varje gröda. Grödtabellen ger antal veckor före sista frost. Skriv talet bakom varje gröda.
- Räkna bakåt och skriv datum. Frostdatum minus veckotalet minus en vecka avhärdning. Nu har du ett sådatum för varje gröda.
- Gruppera i veckor, inte månader. Slå ihop grödor som hamnar samma vecka. Två till fyra sådatum per månad räcker – du sår i klumpar, inte varje dag.
- Lägg in upprepade sådder. Sallad, rädisa, dill och rucola ska stå med tre till fem gånger var, med två till tre veckors mellanrum. Det är den enskilt största förbättringen i de flesta odlingar.
- Kontrollera mot ytan. Fler plantor än platser är det vanligaste skälet till att schemat spricker i juni.
- Notera vad som hände. Datum för sådd, groning och skörd i marginalen. Efter två år har du ett schema som gäller för din trädgård, inte för ett riksgenomsnitt.
Vanliga misstag
- Att så tomat, gurka och squash i februari. De behöver sex respektive tre veckor inne. Sådda i februari blir de rotsnurriga och gamla innan de kommer ut.
- Att följa en kalender skriven för en annan zon. Brittiska och tyska såkalendrar ligger tre till fem veckor före svenska förhållanden.
- Att glömma avhärdningsveckan. Den ska räknas in bakåt. Utan avhärdning tappar plantan två veckor på solbrända blad.
- Att titta på lufttemperaturen i stället för jordtemperaturen. Jorden ligger flera veckor efter luften på våren, och bönfrö i kall jord ruttnar.
- Att så allt på en gång. Tjugo salladsplantor sådda samma dag blir tjugo huvuden samma vecka. Dela upp i omgångar var tredje vecka.
- Att sluta så i juni. Juli och augusti har årets snabbaste groning. Bar jord efter tidig skörd är slöseri med säsong.
- Att räkna dagar till skörd rakt av på höstsådd. Fröpåsens siffra gäller under växande dagslängd. Lägg på 25 procent för allt sått efter mitten av juli.
- Att så vitlök på våren. Vitlök behöver en köldperiod för att bilda klyftor. Vårsatt vitlök ger oftast en enda rund lök utan delning.
Vanliga frågor
Vad är ett såschema?
Ett såschema är en tidsplan som talar om när varje gröda ska sås inomhus, direktsås på friland och planteras ut. Det bygger inte på månader utan på antal veckor före eller efter sista vårfrosten. Därför fungerar samma schema i hela landet – bara startdatumet flyttas efter din zon.
När ska man börja så inomhus i Sverige?
Tidigast i februari, och bara för lök, purjolök, selleri, chili och kronärtskocka som behöver tio till tolv veckor. Tomat sås i slutet av mars, kål i april och gurka, squash och majs först i maj. Sår du tidigare än så utan växtbelysning blir plantorna långa och bleka av ljusbrist.
Hur räknar jag ut mitt eget sådatum?
Ta ditt normala datum för sista vårfrost, dra bort antalet veckor grödan behöver inomhus och dra bort ytterligare en vecka för avhärdning. Är sista frost den 25 maj och tomaten behöver sju veckor blir sådatumet den 30 mars. Samma formel fungerar för alla grödor i tabellen.
Vad kan man så i januari?
I praktiken ingenting utan växtbelysning. Dagen är för kort och fönsterljuset för svagt, så plantorna sträcker sig och blir veka. Har du riktig belysning kan långsamma chilisorter sås sista veckan i januari. Annars är januari en planeringsmånad: beställ frö, testa grobarhet och rita bäddarna.
Hur skiljer sig såschemat mellan zon 1 och zon 6?
Med ungefär tre veckor. Sista vårfrost infaller 1–10 maj i zon 1 och 5–15 juni i zon 6, så allt förskjuts lika mycket. Hösten flyttar sig ännu mer: första frost kommer i slutet av oktober i zon 1 och i mitten av september i zon 6. Säsongen är alltså både senare och kortare.
Vilka grödor ska direktsås i stället för att förkultiveras?
Alla rotfrukter – morot, palsternacka, rödbeta, kålrot och majrova – eftersom pålroten blir förgrenad om den störs. Dessutom ärt, böna, spenat, rädisa, dill och koriander, som växer så snabbt att förkultivering inte ger något försprång. Förkultivera det som behöver lång tid eller värme.
Kan man så för sent på sommaren?
Ja, men gränsen ligger senare än många tror. I zon 3 hinner rädisa, spenat, rucola och plocksallad som sås till mitten av augusti. Räkna med 25 procent längre tid till skörd än vad fröpåsen anger, eftersom dagarna kortas. Räkna bakåt från din första höstfrost i stället för framåt från sådatumet.
Vad sår man i oktober?
Vitlök i zon 1–3, höstlök och bondböna för övervintring, samt vintersallat och vårklynne under fiberduk eller glas. Sist i månaden går det också att vinterså morot, dill och ringblomma i kall jord – fröet ligger och väntar till mars och ger skörd ett par veckor före en vårsådd rad.
Vill du ha fler guider som den här om såschema och smartare säsongsplanering direkt i inkorgen – anmäl dig till GardenLovers nyhetsbrev och få säsongens checklistor innan det är dags att så.