Odla pioner – planteringsdjup, skötsel och rik blomning

Innehåll

• Tre sorters pioner: örtpion, buskpion och Itoh
• Planteringsdjup: det som avgör om pionen blommar
• När ska du plantera pioner?
• Läge och jord
• Plantera pioner steg för steg
• Gödsling och vattning
• Uppstöttning som fungerar
• Skötsel året runt
• Varför blommar inte min pion?
• Gråmögel och andra sjukdomar
• Varför kryllar det av myror på pionknopparna?
• Flytta och dela pioner
• Hur länge lever en pion?
• Pioner som snittblommor
• Sorter som fungerar i svenska trädgårdar
• Zon- och tidtabell för pioner
• Vanliga misstag
• Vanliga frågor

Tre sorters pioner: örtpion, buskpion och Itoh

Nästan alla missförstånd om pioner kommer av att råden blandas ihop mellan grupperna. De ser lika ut när de blommar men byggs olika under jorden. Avgör först vilken du har.

Örtpion – luktpion och bondpion

Örtpionerna vissnar ner till marken varje höst och skjuter nya röda skott i april. Luktpion, Paeonia lactiflora, är den doftande med stora fyllda blommor i juni och juli. Bondpion, Paeonia officinalis och trädgårdsformen Paeonia festiva, är den mörkröda pionen vid varenda gammal torpgrund som blommar redan i slutet av maj.

Båda odlas upp i zon 8 och klarar sig utan vinterskydd när de är etablerade. De blir 60–100 cm höga och behöver ofta stöd, eftersom de fyllda blommorna suger vatten och lägger sig platt i regn.

Buskpion

Buskpion, Paeonia suffruticosa, är vedartad. Den tappar bladen men behåller grenarna, och på dem sitter nästa års blomknoppar. Med åren blir busken över två meter hög. Blommorna är enorma, ofta över 20 cm i diameter, och kommer från maj in i juni, före örtpionerna.

Buskpionen är mindre härdig. Räkna med zon 1–4, och zon 5 i skyddat läge. Den vill stå varmt men inte i stekhett söderläge, eftersom knopparna då lockas ut för tidigt och fryser. En vägg i öster eller väster med vandrande skugga är idealisk.

Itoh-hybrider

Itoh-pionerna är korsningar mellan örtpion och buskpion, uppkallade efter den japanske förädlaren Toichi Itoh. De har buskpionens färgskala, inklusive de gula toner som saknas hos örtpionerna, men dör ner till marken varje vinter som en örtpion. Det gör dem lika härdiga som vanliga perenner.

En Itoh blir 70–120 cm, har stadiga stjälkar som sällan behöver stöd och flikigt bladverk som är dekorativt långt efter blomningen. Svenska plantskolor säljer dem med härdighetsklass A, den högsta för perenner. Nackdelen är priset.

Planteringsdjup: det som avgör om pionen blommar

Läs det här avsnittet om du inte läser något annat. Planteringsdjupet är den vanligaste orsaken till en pion som inte blommar, och det enda felet gödsel och tålamod inte rår på.

Örtpionens ögon ska nätt och jämnt vara täckta

På en örtpion sitter nästa års skott som rosaröda ögon på ovansidan av den knöliga rotstocken. De ska hamna 3–5 cm under jordytan. Inte mer. I tung lerjord går det bra att sätta plantan ännu grundare.

Pionen behöver en köldperiod som når ända ner till ögonen för att blomknopparna ska utvecklas. Sitter de tio centimeter ner kyls jorden varken tillräckligt på vintern eller värms upp snabbt nog på våren. Plantan skjuter blad och struntar i blommorna, i årtionden, utan att något annat är fel.

Jorden sjunker – räkna med det

En nygrävd grop sätter sig. Fyller du med lös kompostblandning hamnar pionen flera centimeter lägre än du tänkt efter första vintern. Trampa till botten ordentligt, och mät från den ursprungliga marknivån runt gropen.

Buskpionen är undantaget som förvirrar alla

Här vänder regeln tvärt. En ympad buskpion sitter på en örtpionrot som bara fungerar som amma de första åren. Sätter du ympstället i markytan lever busken vidare på en rot som ger upp. Därför planteras ympade buskpioner med ympstället 10–15 cm ner, så att sorten bildar egna rötter ovanför ympen.

Ympstället syns som en tydlig förtjockning mellan stammen och rotklumpen. Är buskpionen förökad på egen rot, vilket är ovanligt i handeln, planteras den i samma nivå som i krukan.

Itoh planteras som en örtpion

Itoh-hybriderna har en rotstock av örtpionstyp med tydliga ögon och sätts på samma djup: 3–5 cm. Säljs de ympade på örtpionrot räcker 5–8 cm, eftersom plantan ändå dör ner till marken varje vinter.

Hur du rättar en pion som sitter för djupt

Gräv inte bort jord uppifrån, för då ligger rotstocken kvar i en skål av gammal jord som samlar vatten. Lyft i stället hela plantan på hösten och sätt tillbaka den på rätt djup. Räkna med ett till två år utan blomning och full blomning från år tre.

Läge och jord

Pionen är långlivad och flyttar ogärna, så lägg en halvtimme extra på att välja plats. Två saker avgör: solen och dräneringen.

Sol, minst sex timmar

Räkna med minst sex timmar direkt sol per dag. En pion i fyra timmars sol lever och blommar glest, i djup skugga inte alls. Lite eftermiddagsskugga är däremot en fördel, eftersom blommorna håller längre och de ljusa färgerna inte bleks lika fort.

Håll minst en meter till träd och stora buskar. Rotkonkurrensen från en syrén eller ett äppelträd tar både vatten och näring, och pionen förlorar den kampen.

Djup, mullrik och väldränerad jord

Lerhaltig mulljord är idealisk och en aning kalk uppskattas. Sikta på pH 6,5–7,5, och blanda i kalk eller träaska vid planteringen om jorden är sur.

Det pionen inte tål är stående vatten kring rotstocken. En rotstock i blöt lerjord under vårvintern ruttnar eller blir mottaglig för gråmögel. Är jorden vattensjuk lönar det sig att höja bädden fem till tio centimeter. Grus i botten av gropen hjälper inte, utan ger en badkarseffekt där vattnet samlas.

Pioner i kruka

Örtpioner går att odla i kruka, men vill ha stort kärl: minst 40 liter och gärna 50 cm djupt, eftersom rotstocken går rakt ner. Krukan ska ha dräneringshål och stå kallt men frostfritt på vintern. Räkna med sämre blomning än i marken och ny jord vart fjärde till femte år.

Uppstöttning som fungerar

En fylld luktpion i full blom väger förvånansvärt mycket, och efter ett regn ännu mer. Utan stöd lägger sig hela plantan platt utåt och blommorna hamnar i jorden. Plantan tar ingen skada, men blomningen är förstörd.

Sätt stödet innan du behöver det

Den vanligaste missen är att stödet kommer på plats när plantan redan ligger ner. Då går stjälkarna inte att räta utan att knäckas. Montera stödet tidigt på våren när skotten är 15–20 cm. Plantan växer upp genom ringen och göms av bladverket.

Vilket stöd

En pionring i metall håller längst. Välj en ring som är ungefär två tredjedelar av plantans slutliga höjd och lite smalare än den blir bred. Ett rutnät av bambukäppar med snöre fungerar lika bra. Enstaka käppar med ett snöre runt hela plantan ger en korvform och är sämre än ingenting.

Sorter med enkla eller halvfyllda blommor, som 'Bowl of Beauty' och de flesta Itoh-hybrider, klarar sig ofta utan stöd. Det är de tunga fyllda bollarna som behöver hjälp.

Skötsel året runt

En etablerad pion kräver mindre arbete än nästan allt annat i rabatten.

April och maj

Röj bort gamla löv så snart de röda skotten syns. Sätt stödet när skotten är 15–20 cm och gödsla lätt. Har något skott svartnat vid basen och vissnat är det gråmögel, och då klipper du bort det direkt.

Juni och juli

Ta bort överblommat allt eftersom, genom att klippa strax ovanför första kraftiga bladet. Då slipper plantan lägga kraft på frösättning, och den vissnade blomman blir ingen infektionshärd. Klipp aldrig bort mer bladverk än nödvändigt.

Vill du ha färre men större blommor knipsar du bort sidoknopparna när de är ärtstora och låter bara toppknoppen sitta. Vill du ha längre blomningsperiod låter du alla sitta kvar, eftersom sidoknopparna öppnar sig efter toppknoppen.

Augusti och september

Vattna vid torka, och gödsla efter blomningen om du inte gjorde det i juli. Det här är också månaderna för att plantera, flytta och dela.

Oktober och november

När bladverket gulnat klipper du ner örtpionens blast till 2–3 cm över marken. Det är ingen kosmetisk åtgärd. Gråmögel övervintrar i död pionblast, och att slänga den i stället för att kompostera är den mest effektiva sjukdomsåtgärd du kan göra. Buskpion klipps inte ner alls.

Nyplanterade pioner och buskpioner i zon 4 och uppåt mår bra av granris första vintern. Etablerade örtpioner behöver inget vinterskydd i Sverige.

Varför blommar inte min pion?

Det här är den vanligaste frågan om pioner, och den har ungefär tio svar. Tabellen tar dem i ordning efter hur vanliga de är. Börja alltid med djupet.

Marknivån som kryper uppåt

Det här är orsaken nästan ingen tänker på. En pion på exakt rätt djup kan ändå hamna för djupt med åren, om du varje vår lägger ett par centimeter kompost över rabatten. Efter tio år ligger ögonen åtta centimeter ner utan att någon flyttat något. Håll rabatten kring pionen fri från tjock mulch.

Tålamodet som krävs

En barrotad pion med tre till fem ögon ger ingen blomning första året, en enstaka blomma andra året och full blomning från år tre eller fyra. Färre än tre ögon kan betyda fem år. Att gräva upp plantan för att kontrollera försenar bara processen.

Varför kryllar det av myror på pionknopparna?

Alla som odlar pioner upptäcker det första gången knopparna sväller: hela knoppen täcks av myror. Sedan följer myten att pionen behöver myrorna för att öppna sig, och oron för att de förstör knopparna. Båda är fel.

Myrorna är där för nektarn. Pionknoppens ytterfjäll utsöndrar en sockerrik vätska medan knoppen växer. De skadar inte knoppen och behövs inte för att den ska öppna sig. En pion under insektsnät blommar precis lika bra.

De gör till och med nytta genom att jaga bort tripsar. Bekämpa dem inte och spola dem inte av med slang, eftersom vatten på knopparna ökar risken för gråmögel betydligt mer än myrorna gör.

Det enda tillfället du behöver bry dig är när du tar in snittblommor. Skaka av stjälken utomhus, eller ställ blommorna i en hink vatten en halvtimme först.

Flytta och dela pioner

En pion vill helst inte flyttas. Men ibland måste den: den sitter för djupt, den har hamnat i skuggan av en buske, eller du flyttar och vill ta med plantan. Delning används också för att föröka en sort, och en stor rotstock kan ge fem eller sex nya plantor.

Tidpunkten är september

Augusti och september är rätt tid, slutet av augusti i de kallare zonerna. Plantan har avslutat säsongen ovan jord men har flera veckors rottillväxt kvar före kylan. Vårflyttning kostar ofta ett extra år.

Så gör du

1. Klipp ner blasten till ungefär 10 cm så att du ser vad du gör.
2. Gräv en ring minst 40 cm från plantans mitt och gå 40–50 cm djupt. Pionrötter går rakt ner och är spröda.
3. Bänd försiktigt upp hela klumpen med grepen från flera håll.
4. Spola av jorden så att du ser rotstockens form och var ögonen sitter.
5. Låt rotstocken ligga i skugga några timmar. Lätt slak rot är lättare att dela.
6. Dela med en vass, ren kniv så att varje del får 3–5 ögon och ett rejält stycke lagringsrot.
7. Skär bort mjuka, mörka eller skadade partier.
8. Plantera om direkt med ögonen 3–5 cm under markytan.
9. Vattna in ordentligt och märk ut platsen.

Delar med ett eller två ögon överlever oftast, men kan behöva fyra till fem år innan de blommar. Fler än fem ögon etablerar sig inte snabbare.

Efter flytten

Räkna med ett till två år med sparsam blomning och full blomning år tre. Gödsla inte extra för att skynda på, utan vattna regelbundet första sensommaren. Buskpion tål delning betydligt sämre och bör flyttas hel med största möjliga rotklump.

Hur länge lever en pion?

Längre än de flesta som planterar den. En örtpion på rätt djup i väldränerad jord blir rutinmässigt 50 år, och plantor på 80 till 100 år är väl dokumenterade. Pioner som fortfarande blommar vid övergivna torpgrunder är inget ovanligt.

Det finns heller ingen anledning att dela en pion av skötselskäl. Till skillnad från andra perenner blir den inte gles i mitten och tappar inte kraft med åldern. Blommar den bra kan du låta den stå orörd hela ditt liv.

Buskpioner blir ännu äldre, och tvåhundraåriga exemplar finns i kinesiska och japanska trädgårdar. Itoh-hybriderna är för unga som grupp för att veta säkert, men de har örtpionens rotsystem.

Det som förkortar en pions liv är tre saker: stående vatten, upprepade flyttar och att någon gräver sönder rotstocken med spade på vårvintern när plantan är osynlig. De två första undviker du vid planteringen, det tredje med en etikett.

Pioner som snittblommor

Pionen är en av de bästa snittblommorna du kan odla, och en av de få där tidpunkten för klippet är avgörande. Klipper du för sent håller blomman tre dagar, klipper du rätt en dryg vecka.

Klipp i marshmallowstadiet

Rätt läge är när knoppen visar full färg men fortfarande är sluten och känns mjuk som en marshmallow mellan tummen och pekfingret. En knopp som är hård som en ärta öppnar sig aldrig i vasen. En som redan spruckit upp är på väg att blomma över.

Klipp tidigt på morgonen när stjälkarna är fulla av vatten och lägg blommorna direkt i en hink ljummet vatten.

Lämna blad kvar på plantan

Regeln som skyddar nästa års blomning: ta aldrig mer än en tredjedel av stjälkarna, och lämna minst två blad kvar på varje stjälk du klipper. Bladen är plantans matfabrik under sensommaren när nästa års knoppar anläggs. Klipper du ända ner till marken syns det sommaren därpå.

Förvaring och vaslivslängd

Pioner i vas håller 5–10 dagar. Byt vatten varannan dag, snitta om stjälkändarna snett och ställ vasen svalt över natten.

Knoppar i marshmallowstadiet går att lagra torrt i kylskåp. Linda dem i tidningspapper utan vatten och lägg dem liggande i grönsakslådan. De öppnar sig efter ett par dagar i rumstemperatur. Så förlänger snittblomsodlare en pionsäsong som annars varar några veckor.

Sorter som fungerar i svenska trädgårdar

Alla sorter nedan säljs i svensk handel.

Så sprider du blomningen över flera veckor

Pionsäsongen känns kort därför att de flesta planterar sorter som blommar samtidigt. Sätt en bondpion för slutet av maj, 'Red Charm' för början av juni, 'Sarah Bernhardt' för mitten av juni och 'Nippon Beauty' för juli. Då har du pioner i sex veckor i stället för två.

Pioner samsas bra med perenner sol som tar över när pionen är färdig, och med odla rosor eftersom jordkrav och läge stämmer överens. Vill du ha färg långt in på hösten kompletterar du med odla dahlia och långblommande perenner. Enkla och halvfyllda sorter fungerar dessutom som bivänliga växter, medan de tätt fyllda bollarna är stängda för pollinatörer.

Zon- och tidtabell för pioner

Tabellen gäller örtpioner. Buskpion blommar två till tre veckor tidigare i samma zon, Itoh ungefär samtidigt som luktpionen. En kall vår förskjuter allt en vecka eller två.

I zon 6–8 är örtpionen fortfarande fullt härdig, men vegetationsperioden är kortare. Plantera därför tidigare på hösten och välj tidiga till medeltidiga sorter. Bondpion och de tidiga hybriderna är säkrast längst norrut. Buskpion odlas i zon 1–4 och kräver skyddat läge i zon 5.

Vanliga frågor

Hur djupt ska man plantera pioner?
Ögonen på en örtpion ska ligga 3–5 cm under jordytan, inte djupare. Det är det viktigaste måttet vid pionplantering, eftersom rotstocken behöver kyla ända ner till ögonen för att blomknopparna ska utvecklas. Ympade buskpioner är undantaget och planteras tvärtom med ympstället 10–15 cm ner, så att sorten bildar egna rötter ovanför ympen.

När är bästa tiden att plantera pioner?
Från mitten av augusti till oktober. Jorden är då fortfarande varm medan luften svalnat, och plantan lägger all kraft på rotbildning. Barrotade pionrötter säljs bara under den perioden. Krukodlade plantor går att sätta från april till oktober, men höstplantering ger ändå ett försprång på ungefär ett år.

Varför blommar inte min pion?
Vanligast är att den sitter för djupt. Kontrollera att ögonen ligger 3–5 cm under markytan. Näst vanligast är för lite sol, den behöver minst sex timmar, och rotkonkurrens från träd och buskar. Andra orsaker är för mycket kväve, torka i juli och augusti året innan, gråmögel och att plantan helt enkelt är för ung. En nyplanterad pion blommar ofta först år tre.

Är myrorna på pionknopparna farliga?
Nej. Myrorna lockas av den sockerrika nektar som knoppens ytterfjäll utsöndrar. De skadar inte knoppen, och att pionen skulle behöva dem för att öppna sig är en seglivad myt. De jagar dessutom bort tripsar. Bekämpa dem inte och spola inte av knopparna, eftersom fukt ökar risken för gråmögel mycket mer än myrorna gör.

Kan man flytta en pion?
Ja, men gör det på hösten och helst bara en gång. Augusti och september är rätt tid. Gräv brett och djupt, 40–50 cm, spola av jorden och dela vid behov så att varje del får 3–5 ögon. Plantera om direkt med ögonen 3–5 cm under markytan och räkna med sparsam blomning i ett till två år.

Ska man klippa ner pioner på hösten?
Örtpioner och Itoh-hybrider ja, buskpioner nej. Klipp ner blasten till 2–3 cm över marken när bladverket gulnat i oktober eller november, och släng den med hushållsavfallet i stället för att kompostera den. Gråmögel övervintrar i död pionblast, och den här åtgärden gör mer nytta än allt annat växtskydd tillsammans.

Varför brunnar och torkar pionknopparna innan de öppnar sig?
Det är oftast gråmögel, Botrytis. Knopparna stannar vid ärtstorlek, brunnar och torkar in, ibland med grå luden beläggning i fuktigt väder. Klipp bort angripna knoppar och skott ner till marknivå och släng dem. Ge plantorna mer luft genom glesare plantering, vattna vid basen och klipp ner all blast på hösten.

Hur länge lever en pion?
Femtio år är normalt och åttio till hundra år fullt möjligt när plantan sitter på rätt djup i väldränerad jord. Pioner som fortfarande blommar vid gamla övergivna torpgrunder är vanliga. Till skillnad från många andra perenner behöver pionen inte delas för att behålla sin kraft, utan kan stå orörd i decennier.

Vill du ha en påminnelse när det är dags att plantera, dela och klippa ner i just din zon får du den i vårt nyhetsbrev tillsammans med säsongens övriga trädgårdssysslor.