De flesta gräsmattor mår inte dåligt för att ägaren gör för lite. De mår dåligt för att rätt sak görs vid fel tidpunkt. Gödsel i juli under en torrperiod, vertikalskärning i oktober när gräset inte hinner läka, klippning ner till två centimeter för att slippa klippa igen nästa vecka.
Gräs är förutsägbart. Det börjar växa när marken passerar ungefär fem grader, det gror när jorden nått åtta till tio, och det lagrar energi i rötterna på hösten inför vintern. Bygger du året kring de tre tidpunkterna i stället för kring datum i en kalender får du en tätare matta med mindre jobb. Nedan finns hela året månad för månad, en zontabell för när gräset faktiskt vaknar där du bor, klipphöjder per grästyp, och en gödselbudget i kilo i stället för i svepande råd.
Vilket gräs har du egentligen?
Nästan alla svenska villagräsmattor är en blandning av tre eller fyra arter, inte en enda. Vilken art som dominerar avgör hur högt du ska klippa, hur mycket näring mattan behöver och hur den beter sig i torka. Det är därför två grannar kan följa samma råd och få olika resultat.
Titta på mattan i juni, när alla arter växer. Du behöver inte artbestämma varje strå, bara se vilken typ som tar över.
| Art | Känns igen på | Klipphöjd | Styrka | Svaghet |
|---|---|---|---|---|
| Ängsgröe | Breda, mjuka blad med båtformad spets, sprider sig i sidled | 3,5–4,5 cm | Läker luckor själv med underjordiska utlöpare, tål slitage | Gror långsamt, ofta 14–21 dagar, vill ha sol och näring |
| Rödsvingel | Mycket smala, nästan trådlika blad, matt mörkgrön | 4–6 cm | Klarar torka, mager jord och halvskugga | Tål inte hårt slitage, luckor läker långsamt |
| Engelskt rajgräs | Blanka, glänsande undersidor, kraftiga strån | 3,5–5 cm | Gror på 5–10 dagar, tål lek och spring | Sprider sig inte i sidled, känsligare för hårda vintrar i norr |
| Vitgröe | Ljusgrönt, blommar i små vippor även lågt klippt | Räkna det som ogräs | Inget du vill ha | Dör i torka och lämnar bruna fläckar mitt i sommaren |
Domineras mattan av rödsvingel har du en torktålig gräsmatta som mår bra av mindre gödsel och högre klipphöjd. Domineras den av ängsgröe och rajgräs har du en slitstark matta som kräver mer näring och mer vatten för att se bra ut. Ljusgröna fläckar som blir bruna först i juli är nästan alltid vitgröe, och det botas med tätare matta snarare än med bekämpning.
Bra att veta. Står det på fröpåsen vad blandningen innehåller sparar du mycket gissande. Köper du nytt frö till en skuggig del av tomten, välj en blandning med hög andel rödsvingel. Till ytan där barnen spelar fotboll väljer du i stället en med rajgräs och ängsgröe.
När vaknar gräsmattan – och varför är kalendern fel?
Gräset bryr sig inte om att det är den första april. Det börjar växa när marktemperaturen kryper över ungefär fem grader och håller sig där. I zon 1 kan det hända i mitten av mars ett milt år, i inre Norrland först i maj. Samma sak gäller frö: det gror inte på allvar förrän jorden ligger på åtta till tio grader, hur mycket du än vattnar.
Det betyder tre saker i praktiken.
- Vänta med vårgödslingen tills gräset faktiskt växer. Ett enkelt tecken: du har klippt en gång och gräset har växt till igen inom en vecka. Gödslar du tidigare rinner kvävet vidare ner genom jorden utan att göra nytta.
- Så när jorden är varm, inte när luften är det. Jorden ligger efter luften med flera veckor på våren. Därför är sensommar och tidig höst nästan alltid en bättre såtid än april, trots att våren känns mer logisk.
- Lägg höstgödslingen medan gräset fortfarande växer. Rötterna ska hinna ta upp näringen och lagra den. Kommer givan när tillväxten redan stannat ligger den bara kvar.
En billig jordtermometer, nerstucken tio centimeter, tar bort all gissning. Har du ingen räcker det att titta på gräset självt: när det växer tydligt igen mellan två klippningar är marken tillräckligt varm.
Zontabell: gräsmatteåret i zon 1–8
Tabellen visar ungefärliga tidpunkter ett normalår. Väder slår alltid ut kalender, och ett kallt år kan förskjuta allt två till tre veckor. Använd den som utgångspunkt, inte som facit.
| Zon | Tillväxten startar | Vårgödsling | Bästa såtiden | Höstgödsling senast | Sista klippningen |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Mitten av mars | Slutet av mars till mitten av april | Maj eller sen augusti till mitten av september | 15 september | Slutet av oktober till början av november |
| 2 | Slutet av mars | April | Maj eller sen augusti till mitten av september | 10 september | Slutet av oktober |
| 3 | Början av april | Mitten av april | Mitten av maj eller sen augusti | 5 september | Mitten till slutet av oktober |
| 4 | Mitten av april | Slutet av april | Slutet av maj eller mitten av augusti | Slutet av augusti | Början av oktober |
| 5 | Slutet av april | Början av maj | Början av juni eller början av augusti | Mitten av augusti | Slutet av september |
| 6 | Början av maj | Mitten av maj | Juni | Början av augusti | Mitten av september |
| 7 | Mitten av maj | Slutet av maj | Mitten av juni | Slutet av juli | Början av september |
| 8 | Slutet av maj till början av juni | Juni | Juni, och räkna med att en del frö inte hinner etablera sig | Juli | Slutet av augusti |
Vanligt misstag. Att höstgödsla för sent. I zon 5 och norrut är mitten av augusti redan gränsen, inte september. Kommer givan när tillväxten avstannat får du ingen effekt på rötterna, men däremot en mjukare matta som är känsligare för snömögel.
Hur högt ska du klippa gräset?
Klipphöjden är den enskilt viktigaste inställningen i hela gräsmatteåret, och den som oftast är fel. Ett grässtrå driver rötterna ungefär lika djupt som det är högt. Klipper du till två centimeter får du ett rotsystem som torkar ut vid första värmeböljan och som inte når näringen längre ner.
Sikta på 3,5–4,5 centimeter som normalläge. Höj till 5–6 centimeter under torra perioder och i skuggiga partier, där gräset behöver mer bladyta för att klara sig på mindre ljus.
Tredjedelsregeln är den andra halvan: klipp aldrig bort mer än en tredjedel av strålängden vid ett tillfälle. Vill du ner till fyra centimeter ska du alltså klippa när gräset är sex. Har mattan vuxit till tolv centimeter under semestern tar du den i två eller tre omgångar med några dagars mellanrum i stället för att skala av allt på en gång.
Lämna klippet kvar när det är kort och torrt. Klippet är gräsets egen näring på väg tillbaka ner i jorden, och en matta som får behålla det klarar sig på mindre gödsel än en som alltid körs med uppsamlare. Samla upp när gräset är långt, blött eller fullt av ogräsfrön, annars blir det liggande i kakor som kväver gräset under.
Skärpan spelar också roll. En slö kniv sliter av strået i stället för att skära det, och de trasiga snittytorna torkar ut och blir grå. Ser gräsmattan gråaktig ut ett dygn efter klippning är det nästan alltid kniven det handlar om, inte torka. Slipa eller byt en gång per säsong.
Gödsling: tre givor och en budget i kilo
Gödselråd brukar sluta i "gödsla några gånger per säsong", vilket inte hjälper någon som står i butiken. Räkna i stället i kväve, och läs det första talet i NPK-siffran på säcken. En säck märkt 11-3-5 innehåller 11 procent kväve, alltså 110 gram kväve per kilo produkt.
Två tal räcker att komma ihåg:
- Högst 0,5 kg kväve per 100 m² och giva. Mer än så bränner gräset i värme och rinner bort i regn. Med en 11-procentig produkt motsvarar det ungefär 4,5 kg produkt per 100 kvadratmeter.
- 1–2,5 kg kväve per 100 m² och år. Det lägre värdet passar en rödsvingelrik matta som mest ska vara grön och trivas. Det högre passar en slitstark matta med rajgräs och ängsgröe som används hårt.
| Giva | Tidpunkt | Typ av gödsel | Syfte |
|---|---|---|---|
| 1. Vårgivan | När gräset börjat växa, se zontabellen | Kvävebetonad, till exempel 20-3-3 | Få igång tillväxt och täthet efter vintern |
| 2. Sommargivan | Mitten av juli, halv dos, hoppa över vid torka | Balanserad, till exempel 12-3-12 | Hålla färgen genom sensommaren |
| 3. Höstgivan | Se zontabellen, viktigast av de tre | Låg kvävehalt, hög kalium, till exempel 5-1-15 | Härda gräset och bygga rötter inför vintern |
Höstgivan är den som ger mest tillbaka. Kaliumet härdar cellerna, det låga kvävet gör att gräset inte skjuter mjuk bladmassa inför frosten, och rötterna får lagra energi som betalas ut i form av tidig grönska nästa vår. Måste du välja bort en giva, välj bort sommargivan.
Sprid alltid på torrt gräs och vattna in med fem till tio millimeter om det inte kommer regn inom ett dygn. Ojämn spridning syns i flera månader som mörkgröna ränder, så gå halva dosen i ena riktningen och halva i den andra om du sprider för hand.
Att gödsla mitt i en torrperiod. Gräset kan inte ta upp näringen utan vatten, och saltet i gödslet drar ytterligare fukt från rötterna. Väntar du tills det kommer regn får du full effekt av samma säck.
Hur mycket vatten behöver gräsmattan?
En etablerad gräsmatta behöver ungefär 25 millimeter vatten i veckan under torrperioder, regn inräknat. Millimeter är samma sak som liter per kvadratmeter, så en gräsmatta på 100 kvadratmeter dricker omkring 2 500 liter under en torr vecka. Det är mycket mer än de flesta tror, och exakt därför blir det ofta fel: många vattnar tjugo minuter varje kväll och ger sammanlagt en bråkdel av det.
Lite vatten ofta är sämre än mycket vatten sällan. Ytlig vattning håller fukten i de översta centimetrarna, och rötterna följer efter uppåt i stället för att söka sig ner. Nästa gång du åker bort en vecka står mattan brun.
- Mät vad spridaren faktiskt ger. Ställ ut tre raka burkar eller konservburkar i spridarens yta och kör i trettio minuter. Mät vattendjupet med en linjal.
- Räkna om till full giva. Har du 8 mm på trettio minuter behöver du dryga 90 minuter för att nå 25 mm. Notera tiden en gång, sedan slipper du gissa resten av sommaren.
- Vattna en gång i veckan, inte varje kväll. Ett långt pass som når ner tio till femton centimeter driver rötterna djupare. Dela upp passet i två om vattnet börjar rinna av på styv lerjord.
- Vattna på morgonen. Bladen hinner torka under dagen, vilket minskar risken för svampangrepp, och mindre vatten dunstar bort än mitt på dagen.
Och det viktigaste: en brun gräsmatta i juli är oftast inte död. Gräs går i vila i torka, ser eländigt ut i tre veckor och kommer tillbaka när regnet kommer. Råder bevattningsförbud är det helt rimligt att låta den göra just det. Höj klipphöjden till fem eller sex centimeter, sluta gödsla och gå så lite som möjligt på den torra ytan.
Våren: mars, april och maj
Mars
Gå inte på mattan medan den är vattensjuk eller frusen. Ett fotavtryck i blöt jord packar marken i flera år framåt och blir en plats där mossa etablerar sig först. Vänta tills ytan bär.
När den gör det: kratta bort löv, grenar och vinterskräp med en lövräfsa, försiktigt. Det här är inte vertikalskärning, bara städning så att ljus och luft når gräsets basdelar. Har du fläckar med grå, hoptovad beläggning är det snömögel, och de partierna behöver luftas och sedan stödsås när det blivit varmare.
April
Första klippningen tas när gräset har växt till sex eller sju centimeter. Klipp inte lägre än fem centimeter första gången, även om du siktar på fyra i sommar. Gräset har just vaknat och ska inte stressas.
Vårgödslingen läggs efter första eller andra klippningen, när tillväxten är tydlig. Är jorden sur, under pH 5,5, kalka nu i stället och skjut gödslingen några veckor. Kalk och gödsel ska inte ges samtidigt.
Maj
Maj är månaden då allt växer samtidigt, och den vanligaste orsaken till att mattan halkar efter är att klippningen inte hänger med. Klipp en till två gånger i veckan. Tredjedelsregeln gäller fortfarande.
Maj är också rätt läge för vertikalskärning om filten kräver det, och för stödsådd i luckor. Jorden är varm nog och gräset växer starkt nog för att läka snabbt. Så 0,5–1 kg frö per 100 kvadratmeter i luckorna, täck med två till tre millimeter dressjord och håll ytan fuktig i två till tre veckor.
Bra att veta. Har du planterat lökar i gräsmattan ska gräset där inte klippas förrän lökarnas blad gulnat av sig själva, ungefär sex veckor efter blomningen. Det gäller särskilt påskliljor, som bygger nästa års blomma i bladen. Läs mer i vår guide om påskliljor i gräsmattan och rabatten, och om blomsterlökar för naturalisering.
Sommaren: juni, juli och augusti
Juni
Tillväxten är fortfarande hög och klippningen ska hålla jämna steg. Kontrollera klipphöjden nu och lås den för sommaren. Är juni torr, höj ett snäpp direkt i stället för att vänta tills mattan blir brun.
Juni är sista rimliga månaden för större reparationer innan värmen kommer. Efter midsommar blir nysådd frö en osäker affär i hela södra Sverige.
Juli
Klipp mer sällan och högre. Fem till sex centimeter under varma, torra perioder skuggar jorden, bromsar avdunstningen och håller ogräsfrön från att gro.
Sommargivan läggs i mitten av juli, med halv dos, och bara om mattan får vatten. Är det torrt eller bevattningsförbud: hoppa över den helt. Ingen gräsmatta har tagit skada av en utebliven sommargiva, medan många har bränts av en illa tajmad.
Vanligt misstag. Att försöka rädda en torkstressad gräsmatta med gödsel. Brun färg i juli är vila, inte näringsbrist. Kvävet tvingar plantan att växa när den inte har vatten att göra det med, och resultatet blir svagare rötter och sämre återhämtning i augusti.
Augusti
I slutet av augusti vänder året. Nätterna blir svalare, daggen kommer tillbaka och jorden är fortfarande varm. Det är den bästa kombinationen hela året för att så gräs: varm jord som får fröet att gro snabbt, och sval luft som gör att småplantorna inte torkar ihjäl.
Är mattan gles, tunn eller sliten efter sommaren är det nu du gör insatsen, inte till våren. I zon 5 och norrut startar det arbetet redan i början av augusti.
Hösten: september, oktober och november
September
September är gräsmattans viktigaste månad. Tre saker hör hemma här, i den här ordningen:
- Lufta om jorden är packad. Kärnluftare som drar upp jordproppar ger bäst effekt på lerjord och hårt trampade ytor. Proppar du plockar upp lämnar du kvar på ytan att falla sönder.
- Stödså luckor och tunna partier. Riv upp ytan lätt, så 0,5–1 kg frö per 100 kvadratmeter, dressa med två till tre millimeter och håll jämnt fuktigt tills fröet grott.
- Lägg höstgivan. Låg kvävehalt och hög kalium, senast det datum som gäller för din zon. Har du just sått, vänta tills de nya plantorna klarat två klippningar.
Fortsätt klippa så länge gräset växer. Höstklippningen brukar glömmas bort, men gräs som går in i vintern långt lägger sig platt under snön och blir en perfekt miljö för snömögel.
Oktober
Löv är det största hotet mot gräsmattan den här månaden. Ett lager våta löv som ligger kvar i två veckor släcker ljuset och lämnar gula fläckar som syns hela nästa år. Kratta eller kör över med gräsklipparen så att löven finfördelas och faller ner mellan stråna.
Har du mycket mossa kan järnsulfat läggas nu, men läs avsnittet om mossa nedan först. Mossa är ett symptom, och järnsulfat behandlar bara symptomet.
November
Sista klippningen tas när tillväxten praktiskt taget upphört, på 4–5 centimeter. Inte kortare, för då tappar gräset bladyta det behöver, och inte längre, för då lägger det sig.
Kratta bort de sista löven, ta undan trädgårdsmöbler och trampoliner från ytan, och töm bevattningen på vatten.
Vintern: december, januari och februari
Vintern är i första hand en fråga om att inte göra skada.
Gå inte på frusen gräsmatta utan snötäcke. Stråna är stumma av frost och knäcks av en fot, och de bruna spåren står kvar till maj. Skotta inte upp stora snöhögar på en och samma plats, eftersom marken under en hög blir vattensjuk och kvävd när den smälter, och salta aldrig gångar intill gräskanten.
Isskorpa som ligger kvar i flera veckor är det enda som verkligen kan döda partier av mattan, eftersom gräset kvävs under det täta lagret. Sitter det is på mattan i februari kan du bryta upp den försiktigt på de värsta ställena, men gräv inte i den frusna ytan.
Februari är däremot en bra månad att serva klipparen, slipa kniven och beställa frö. Den som har frö hemma i mars hinner så vid rätt tillfälle i stället för tre veckor senare.
Mossa, filt och vertikalskärning
Mossa växer inte för att den är aggressiv. Den växer för att gräset har gett upp på den platsen. Fem orsaker täcker nästan alla fall:
| Orsak | Så känner du igen den | Åtgärd |
|---|---|---|
| Skugga | Mossan sitter under träd, mot norrfasad eller bakom häck | Glesa ut grenverk, byt till rödsvingelrik blandning, eller sluta odla gräs där |
| Packad jord | Hårt trampade stråk, vatten blir stående efter regn | Kärnlufta i september, dressa med sand |
| Surt pH | Jordprov visar under 5,5 | Kalka på våren eller hösten, aldrig samtidigt med gödsel |
| För lågt klippt | Mossan kommer i hela ytan, inte i fläckar | Höj klipphöjden till 4–5 cm permanent |
| Näringsbrist | Gräset är ljust och glest, mossan mörkgrön och tät | Följ gödselschemat ovan i minst en hel säsong |
Järnsulfat svartnar mossan på några dagar och gör den lätt att kratta bort. Det botar ingenting. Tar du bort mossan utan att åtgärda orsaken är den tillbaka inom ett år, och du har dessutom öppnat ytan för ogräsfrön. Kombinera alltid mossbekämpning med stödsådd, annars fyller något annat luckan.
Filt är något annat än mossa: ett lager av döda, halvt nedbrutna växtdelar mellan gräset och jorden. Ett tunt filtlager är nyttigt och fjädrar under foten. Blir det tjockare än ungefär en centimeter börjar det stänga ute vatten och näring, och då är det dags att vertikalskära.
- Kontrollera filten först. Skär ut en liten fyrkant med spade och mät det bruna lagret mellan grönt gräs och jord. Under en centimeter, låt den vara.
- Välj tidpunkt när gräset växer starkt. Maj är bäst, tidig september näst bäst. Vertikalskärning i oktober lämnar en riven matta som inte hinner läka före vintern.
- Ställ knivarna så att de precis river i filten. Inte ner i jorden. Kör en gång, inte i kors, om du är osäker.
- Kratta bort allt material och stödså direkt. En vertikalskuren matta är en öppen yta, och öppna ytor fylls av det som hinner först.
- Vattna och gödsla lätt. Håll ytan fuktig i två till tre veckor medan det nya fröet gror.
När är gräsmattan fel lösning?
Vissa ytor kommer aldrig att bära en fin gräsmatta hur mycket du än sköter den. Torr skugga under en stor gran eller björk är det tydligaste exemplet: trädet tar både ljuset och vattnet, och gräset förlorar den tävlingen varje år. Detsamma gäller branta slänter som torkar ut och är livsfarliga att klippa, och smala remsor mellan plattor där klipparen inte får plats.
Där är den ärliga lösningen att sluta. Marktäckande perenner klarar torr skugga betydligt bättre än gräs, kräver ingen klippning och ser bättre ut i september. Under träd fungerar även perenner för skugga långt bättre än ett gräs som ändå alltid är glest.
Vill du minska gräsytan av andra skäl kan du också göra om en del av mattan till en rabatt, eller låta ett hörn växa högre och blomma. En yta som klipps var tredje vecka i stället för varje vecka blir snabbt en av trädgårdens bästa platser för humlor och fjärilar, särskilt om du sår in bivänliga växter i den.
Du behöver inte välja mellan prydlig och vild. Många har en klippt yta närmast huset där barn och möbler ska få plats, och en högre, mer sällan klippt del längre bort. Kanten mellan dem gör att den höga delen ser avsiktlig ut i stället för bortglömd.
Vanliga misstag
- För låg klipphöjd. Två eller tre centimeter ger korta rötter, torkstress i juli och en öppen yta där mossa och ogräs etablerar sig. Höj till fyra och mycket annat löser sig av sig självt.
- Att klippa bort halva strået på en gång. Gräset svarar med att skjuta nya blad på bekostnad av rötterna. Efter semestern: två eller tre klippningar med några dagars mellanrum.
- Lite vatten varje kväll. Det håller rötterna högt uppe i jorden och gör mattan mer känslig, inte mindre. Ett långt pass i veckan slår sju korta.
- Vertikalskärning på hösten. En riven matta i oktober läker inte innan vintern och går in i kylan med öppna ytor. Gör det i maj.
- Gödsel utan vatten. Vid torka tar gräset inte upp näringen, och saltet gör skadan värre. Vänta på regn.
- Att bekämpa mossa utan att fråga varför den kom. Järnsulfat tar bort mossan men inte skuggan, den packade jorden eller det sura pH:t som skapade den.
- Att gå på frusen eller vattensjuk gräsmatta. Spåren efter en vår med blöta fotavtryck syns i flera säsonger.
- Att spara alla insatser till våren. Sensommar och tidig höst är den bästa tiden på hela året för sådd, luftning och den viktigaste gödselgivan.
Vanliga frågor
Hur ofta ska man klippa gräsmattan?
Efter tillväxten, inte efter veckodag. I maj och juni betyder det ofta en till två gånger i veckan, i juli ibland bara varannan vecka och i september ungefär en gång i veckan igen. Regeln som styr allt är att du aldrig ska klippa bort mer än en tredjedel av strålängden. Siktar du på fyra centimeter klipper du alltså när mattan står på sex.
När ska man gödsla gräsmattan?
Två till tre gånger: en vårgiva när gräset börjat växa och du klippt en gång, en valfri halv sommargiva i mitten av juli om mattan får vatten, och en höstgiva med låg kvävehalt och hög kalium. Höstgivan är viktigast, och senaste datum för den varierar med zon, från omkring 15 september i zon 1 till juli i zon 8. Håll dig under 0,5 kg kväve per 100 kvadratmeter och giva.
Varför är gräsmattan gul och gles?
Titta på mönstret. Jämn ljusgrön blekhet över hela ytan är oftast kvävebrist. Bruna fläckar mitt i sommaren som klarnar när regnet kommer är torka, ofta i kombination med vitgröe. Gula fläckar efter att löv legat kvar är ljusbrist. Grå, hoptovade fläckar på våren är snömögel. Gulaktig ton ett dygn efter klippning kommer från en slö kniv.
När är bästa tiden att så gräs?
Sen augusti till mitten av september i södra Sverige, tidigare ju längre norrut du kommer. Jorden är då varm nog för snabb groning medan luften är sval och daggen kommer tillbaka, vilket är precis vad småplantor behöver. Maj är näst bäst. Fröet gror inte på allvar förrän jorden nått åtta till tio grader, så vårsådd för tidigt gör mest nytta åt fåglarna.
Hur blir jag av med mossa i gräsmattan?
Ta reda på varför den kom först. Skugga, packad jord, surt pH under 5,5, för låg klipphöjd och näringsbrist förklarar nästan alla fall. Järnsulfat svartnar mossan så att den kan krattas bort, men utan att orsaken åtgärdas är den tillbaka inom ett år. Kratta alltid ut och stödså direkt efteråt, annars fylls den öppna ytan av ogräs i stället.
Ska man lämna kvar gräsklippet?
Ja, när klippet är kort och torrt. Det är näring på väg tillbaka i jorden, och en matta som får behålla sitt klipp behöver mindre gödsel. Samla däremot upp när gräset är långt, blött eller fullt av ogräsfrön, eftersom klippet då blir liggande i kakor som kväver gräset under sig och bidrar till filtlagret.
Hur kort ska sista klippningen före vintern vara?
Fyra till fem centimeter. Kortare än så tar bort bladyta som gräset behöver för att klara vintern och öppnar ytan för mossa. Längre än så lägger sig gräset platt under snön, håller sig fuktigt i veckor och blir en idealisk miljö för snömögel. Tidpunkten är när tillväxten praktiskt taget upphört, vilket i zon 1 kan vara i november och i zon 6 redan i mitten av september.
Kan man rädda en gräsmatta som ser helt förstörd ut?
Nästan alltid, och nästan alltid utan att lägga ny rullgräsmatta. Börja med att höja klipphöjden till fyra centimeter och håll den där en hel säsong. Lufta i september om jorden är packad, stödså luckorna direkt efteråt, och lägg en höstgiva. En riktigt tunn matta behöver två säsonger, men förbättringen brukar synas redan efter den första hösten.
Vill du ha en påminnelse när det är dags för höstgivan och stödsådden i just din zon får du den i vårt nyhetsbrev, tillsammans med säsongens övriga sysslor.