Förgroddning är det billigaste knepet i hela potatisodlingen. Det kostar ingenting, tar tio minuter att sätta igång och ger dig ungefär två veckor extra i andra änden av säsongen. Allt du behöver är en äggkartong, ett ljust fönster i ett svalt rum och lite tålamod i mars.
Ändå går det fel förvånansvärt ofta. Sättpotatisen hamnar i garderoben eller källaren "för att gro till sig", och när du hämtar den i maj sitter det femton centimeter långa, vita, spröda skott på varje knöl som knäcks så fort du rör dem. Det är inte förgroddning – det är motsatsen. Skillnaden mellan de två sitter nästan uteslutande i ljuset, och den här guiden visar exakt hur du styr det.
Snabbfakta om att förgro potatis
| Detalj | Värde |
|---|---|
| Vad det är | Att låta sättpotatisen bilda korta groddar i ljus och svalka före sättning |
| Andra namn | Förgroddning, ljusgroddning, groning, förodling av potatis |
| När du börjar | 3–6 veckor före planerad sättning, vanligast 4 veckor |
| Startfas (groddvilan bryts) | 18–21 °C i 5–10 dygn |
| Groddfas (huvuddelen av tiden) | 10–15 °C, riktigt ljust |
| Ljus | Ljust rum eller fönster, ingen gassande direkt sol |
| Groddlängd vid sättning | 1–2,5 cm, tjocka och kompakta |
| Groddfärg | Grön, blågrön eller rödlila beroende på sort |
| Antal groddar att behålla | 3–4 per knöl som standard |
| Utrustning | Äggkartong, odlingsbricka, fruktlåda eller papptråg |
| Placering av knölen | Ett lager, kronänden med flest ögon uppåt |
| Vinst i tid | 10–14 dagar tidigare skörd |
| Tjänar mest på det | Tidiga och mycket tidiga sorter |
| Tjänar minst på det | Sena matpotatissorter som odlas till lagring |
| Frostkänslighet | Groddarna dör vid frost – förvara frostfritt |
| Skötselnivå | Låg – titta till knölarna en gång i veckan |
Varför ska man förgro potatis – och vad vinner du egentligen?
En sättpotatis som läggs direkt i kall vårjord gör ingenting på ett bra tag. Den ska först bryta sin groddvila, sedan bilda groddar, sedan rötter, och allt detta sker i en jord som håller åtta eller nio grader. Det tar tid. En förgrodd knöl har redan gjort de två första stegen i ditt kök, i tjugo grader, och kan ägna sin energi i jorden åt att bilda rot.
Skillnaden syns tydligast i uppkomsten. Försök på förgrodd sättpotatis har visat att 87–96 procent av de förgrodda plantorna kommit upp inom 18 dagar, mot 21–37 procent av de oförgrodda. Det är inte en marginell skillnad. Det är skillnaden mellan ett jämnt bestånd och ett fält med luckor.
Fyra konkreta vinster
- Tidigare skörd. Räkna med 10–14 dagars försprång på en normal säsong. Odlar du tidig potatis till midsommar är det just de två veckorna som avgör om du hinner eller inte.
- Fler knölar per planta. En förgrodd knöl sätter i regel fler knölar per planta än en oförgrodd, eftersom fler groddar startar samtidigt och plantan får en längre period av knölsättning.
- Mindre risk för röta. Ju kortare tid sättknölen ligger overksam i kall och fuktig jord, desto mindre chans har rötsvamparna. Snabb uppkomst är i praktiken ett växtskydd.
- Du ser vilka knölar som duger. En knöl som inte gror alls på fyra veckor i ljus och värme kommer inte att gro i jorden heller. Den sorteras bort på köksbordet istället för att lämna ett hål i raden.
Vad förgroddning inte gör
Den gör inte en dålig sättpotatis bra. Den botar inte virus, bladmögel eller dålig jord, och den ökar inte den totala skörden särskilt mycket om du ändå skördar sent på hösten. Vinsten ligger i tid, inte i kilo. Vill du ha hela bilden av vad som faktiskt styr avkastningen – jord, kupning, vattning och sortval – finns den i guiden om att odla potatis.
När ska du börja förgro potatis?
Svaret räknas alltid baklänges från sättdatumet, aldrig från ett kalenderdatum du hört någon nämna. Formeln är enkel:
Startdatum = planerat sättdatum minus 4 veckor.
Spannet är 3–6 veckor, och fyra veckor är den trygga mitten. Tre veckor räcker om sorten är lättgrodd. Sex veckor fungerar bara om du håller temperaturen riktigt nere, annars blir groddarna för långa.
Varför du inte ska börja tidigare
Det frestande misstaget är att köpa sättpotatisen i februari och sätta igång direkt, "så blir den extra tidig". Det blir den inte. En knöl som förgrotts i tio veckor har antingen långa sköra groddar som knäcks vid sättning, eller så har den lagt så mycket energi i groddarna att knölen skrumpnat och tappat den näring plantan behöver i starten. Groddarna kan dessutom börja bilda små knölar direkt på sättpotatisen om det blir för varmt och torrt – då är krutet förbrukat.
Köper du sättpotatisen tidigt, förvara den kallt och mörkt i 4–6 °C tills det är dags. Kylskåpets grönsakslåda eller en kall källare fungerar. Där ligger knölen i groddvila och väntar.
Vad styr sättdatumet?
Potatis sätts när jordtemperaturen på 10 cm djup varaktigt passerat 8 °C. I södra Sverige inträffar det i normalfallet i mitten av april, i Norrlands inland en bra bit in i maj eller början av juni. Frostrisken spelar också in, eftersom potatisblasten fryser ner vid några minusgrader. Exakta riktvärden per landsdel, plus hur du mäter jordtemperaturen på riktigt, finns i artikeln om när sätta potatis.
Zontabell: när du startar förgroddningen i zon 1–8
Tabellen är riktvärden för ett normalår. Justera efter vädret, efter om du odlar under fiberduk eller i tunnel, och efter din egen mikroklimat – en söderlutande sandjord värms flera veckor före en lerig svacka i samma by.
| Zon | Typiska områden | Sättning på friland | Börja förgro | Tidig skörd |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Skåne, Halland, kustnära Blekinge, Öland, Gotland | 5–20 april | 8–23 mars | Slutet av juni |
| 2 | Sydsvenska slätter, Bohuskusten, Östergötland, kustnära Mälardalen | 15–30 april | 18 mars–2 april | Början av juli |
| 3 | Inre Götaland, Mälardalen, Uppland, Vätterbygden | 25 april–10 maj | 28 mars–12 april | Mitten av juli |
| 4 | Bergslagen, Värmlands inland, södra Norrlandskusten | 5–20 maj | 7–22 april | Slutet av juli |
| 5 | Norrlandskusten till Umeå, höglänta delar av Svealand | 15–30 maj | 17 april–2 maj | Början av augusti |
| 6 | Norrlands inland, Jämtlands dalgångar | 25 maj–8 juni | 27 april–11 maj | Mitten av augusti |
| 7 | Norra Norrlands inland, förfjällsområden | 1–15 juni | 4–18 maj | Slutet av augusti |
| 8 | Fjällnära lägen | 8–20 juni | 11–23 maj | Början av september |
Två saker är värda att läsa ut ur tabellen. Den första är att förgroddningen blir viktigare ju längre norrut du bor, inte mindre viktig. I zon 1 är två veckor en bonus. I zon 6–8 är två veckor ofta skillnaden mellan färdiga knölar och små nubbar när första nattfrosten kommer i slutet av augusti.
Den andra är att startdatumen i norr hamnar i slutet av april, i en period med mycket dagsljus och ofta stark vårsol. Ljusfrågan blir enklare där, men risken att knölarna blir för varma i ett soligt fönster ökar.
Ljus och temperatur – därför blir groddarna korta och gröna
Det här är hela hemligheten bakom förgroddning, och det är också den del som flest hoppar över.
En potatisgrodd som växer i mörker sträcker sig. Växten letar efter ljus och satsar all sin energi på längd: skottet blir vitt eller blekt gulaktigt, tunt som en blyertspenna, och så sprött att det bryts av när du bara lyfter knölen. Den typen av skott är etiolerad tillväxt, samma fenomen som gör en tomatplanta i ett mörkt rum lång och tunn.
Ger du groddarna ljus händer något helt annat. Sträckningen bromsas, groddens celler blir korta och tjocka, klorofyll bildas och grodden blir grön, blågrön eller rödlila beroende på sort. Samtidigt bildas små bladanlag och rotanlag i groddens bas. Det är precis den typen av grodd du vill ha: en robust, fingertjock knopp som tål att hanteras och som växer vidare direkt när den kommer i jorden.
Den tvåfasade temperaturen
De flesta beskrivningar säger bara "ljust och svalt", men det fungerar bättre om du delar upp det i två faser.
| Fas | Temperatur | Ljus | Längd | Vad som händer |
|---|---|---|---|---|
| 1. Väckning | 18–21 °C | Spelar mindre roll | 5–10 dygn | Groddvilan bryts, ögonen svullnar och de första groddspetsarna syns |
| 2. Grönning | 10–15 °C | Så ljust som möjligt | Resten av tiden | Groddarna förblir korta, tjocknar och blir gröna eller lila |
| Bromsläge vid behov | 4–8 °C | Ljust | Vid försening | Groddarna slutar nästan växa utan att ta skada |
Väckningsfasen behövs framför allt om sättpotatisen kommit direkt från ett kylt lager och är helt utan groddar. Har knölarna redan små groddspetsar när du köper dem kan du hoppa över fas ett och gå direkt på ljust och svalt.
Bromsläget är det mest användbara i praktiken. Blev våren kall och sättningen skjuts upp två veckor? Flytta brickorna till ett rum eller en veranda som håller runt fem grader, men se till att det fortfarande är ljust och frostfritt. Groddarna står i princip stilla och du slipper det klassiska problemet med potatis som hunnit bli för långgroddad.
Hur ljust är tillräckligt ljust?
Vanligt dagsljus i ett rum med fönster räcker. Ett fönsterbrätte i norrläge är utmärkt. Ett söderfönster fungerar också, men lägg då ett tunt tygstycke eller en tidning över knölarna mitt på dagen i april – direkt vårsol genom glas kan göra knölarna varma och torra.
Har du inget ljust svalt utrymme går det bra med en enkel växtlampa eller ett vanligt LED-rör över brickorna, tolv timmar om dygnet. Det är samma logik som styr när du förkultiverar plantor och ska så tomatfrön: ljusmängden avgör om du får något kort och stadigt eller något långt och spinkigt.
Så förgror du potatis steg för steg
- Köp certifierad sättpotatis. Använd sättpotatis avsedd för ändamålet, inte matpotatis från butiken. Certifierat utsäde är kontrollerat mot virus och karantänsjukdomar som potatiskräfta och ljus ringröta, och matpotatis är dessutom ofta groddhämmande behandlad.
- Ta upp knölarna ur nätet direkt. I ett tätt nät blir det fuktigt och mörkt, och där börjar både röta och långa vita skott. Häll ut dem så fort du kommer hem.
- Sortera. Släng knölar som är mjuka, luktar illa, har mörka insjunkna fläckar eller är helt skrumpna. Knölar på 40–80 gram, ungefär storleken på ett hönsägg, är idealet.
- Väck knölarna. Ställ dem varmt, 18–21 °C, i fem till tio dygn tills ögonen börjar svälla. Hoppa över det här steget om groddspetsarna redan syns.
- Lägg upp dem i ett lager. Äggkartong, odlingsbricka, papptråg eller en grund fruktlåda. Knölarna ska inte ligga på varandra och luften ska komma åt från alla håll.
- Vänd kronänden uppåt. Kronänden är den ände som sitter längst från där knölen satt fast i plantan. Där sitter flest ögon, tätt samlade. Naveländen – med ett litet ärr eller en liten navel – vänds nedåt.
- Ställ ljust och svalt. 10–15 °C och så mycket dagsljus som möjligt, utan gassande sol. Frostfritt, alltid.
- Titta till dem en gång i veckan. Vänd brickan så att alla knölar får ungefär lika mycket ljus. Plocka bort en knöl som börjar bli mjuk innan den smittar grannarna.
- Gnugga bort de svagaste groddarna. När groddarna är några millimeter långa och du ser vilka som är starkast, nyp bort de klenaste så att tre till fyra kraftiga sitter kvar. Mer om avvägningen längre ner.
- Sätt när groddarna är 1–2,5 cm. Korta, tjocka och gröna. Har du väntat på vädret och groddarna passerat tre centimeter – sänk temperaturen istället för att bryta av dem.
Hur många groddar ska du behålla?
Här finns ett verkligt val att göra, och det är ett av de få ställen där du styr skörden med fingrarna.
Varje grodd blir en stjälk. Varje stjälk bildar sina egna utlöpare och sina egna knölar. Många stjälkar ger många men mindre knölar. Få stjälkar ger färre men större knölar. Den totala vikten skiljer sig förvånansvärt lite – det är storleksfördelningen du flyttar på.
| Antal groddar du låter sitta kvar | Resultat | Passar för |
|---|---|---|
| 1–2 | Färre men klart större knölar, lite senare skörd | Bakpotatis, stora knölar till ugn |
| 3–4 | Balanserat – bra antal i användbar storlek | Standardvalet för de flesta, både tidigt och sent |
| 5 eller fler | Många små knölar, tidig och jämn uppkomst | Färskpotatis, delikatesspotatis, potatis i säck eller kruka |
Standardrådet är att behålla tre till fyra groddar och gnugga bort resten. Det ger en planta som orkar med sina stjälkar och knölar i den storlek de flesta vill ha.
Så gör du det rent praktiskt
Vänta tills groddarna är några millimeter till en centimeter långa, så att du ser vilka som blivit kraftigast. Gnugga eller nyp sedan bort de klena med tummen. Det gör inget om det blir en liten fuktig fläck där grodden satt – den torkar in på ett dygn.
Ett misstag att undvika
Bryt aldrig av samtliga groddar på en knöl. Så länge huvudgroddarna sitter kvar hämmar de de vilande ögonen – det är samma toppdominans som får en obeskuren buske att växa uppåt istället för att buska sig. Tar du bort alla groddar släpper hämningen, knölen sätter igång en helt ny omgång ögon och du tappar ett par veckor. Det händer oftast av misstag när någon "rensar upp" en långgroddad potatis genom att dra av alla skott.
Ska du dela sättpotatisen?
Ja, ibland – men gör det i rätt ordning och vid rätt tillfälle.
En sättpotatis på 40–80 gram sätts hel. Den har lagom mycket upplagsnäring för att driva fram groddarna tills plantan klarar sig själv. Är knölarna betydligt större, säg över 100 gram, kan du dela dem och få dubbelt så många plantor av påsen.
Så delar du
- Förgro knölen hel först. Då ser du var ögonen sitter och vilka groddar som blev starkast.
- Dela en till två dagar före sättning, inte tidigare och inte samma dag som du planerade en veckas väntan.
- Skär med en ren, vass kniv rakt igenom knölen så att varje bit väger 40–60 gram och har minst ett väl utvecklat öga eller en grodd – helst två.
- Låt snittytorna ligga luftigt och torrt i rumstemperatur i 2–3 dygn. Ytan korkar igen och bildar ett skyddande lager.
- Sätt bitarna med snittytan nedåt eller åt sidan, aldrig uppåt.
När du inte ska dela
Dela inte om jorden är kall och blöt vid sättning. Ett snittyta i sju grader och genomdränkt lera är en öppen dörr för rötsvampar, och du riskerar att förlora bitarna helt. I zon 5–8, och alla år när april är regnig, är hel sättpotatis det säkra valet.
Dela inte heller små knölar bara för att få fler plantor. En bit på 20 gram ger en svag planta som aldrig kommer ikapp.
Vilka sorter tjänar mest på att förgros?
Alla potatissorter kan förgros, men vinsten är ojämnt fördelad. Tumregeln är enkel: ju tidigare sorten är, desto mer har du att hämta.
Tidiga sorter – här ligger hela vinsten
Tidiga sorter skördas ofta som färskpotatis medan blasten fortfarande är grön, och då räknas varje dag. Två veckors försprång kan vara skillnaden mellan potatis till midsommar och potatis till midsommar nästa år. Bland de tidiga sorter som säljs som sättpotatis i Sverige finns 'Rocket', 'Solist', 'Swift', 'Timo', 'Maris Bard', 'Maria', 'Arielle' och 'Jaerla'.
Medeltidiga sorter – lönar sig ofta
Halvtidiga sommarpotatisar som 'Gourmandine', 'Princess', 'Inova', 'Celebration' och 'Gala' tjänar också på förgroddning, framför allt norr om zon 4 där säsongen är kort. Här handlar vinsten mindre om tidig skörd och mer om att knölarna hinner bli färdiga innan blasten fryser bort.
Sena sorter – oftast inte värt besväret
Sena matpotatissorter som 'King Edward', 'Bintje', 'Asterix', 'Melody' och mandelpotatis växer under en lång period och skördas ändå först när blasten vissnat i september. Royal Horticultural Society konstaterar rakt av att det inte finns någon verklig fördel med att förgro sena sorter. Vill du ändå göra det skadar det inget – men prioritera brickorna och fönsterplatsen till de tidiga.
Undantaget: kort säsong
Ju längre norrut, desto mer suddas gränsen ut. I zon 6–8 kan förgroddning av en medeltidig sort vara det som gör den odlingsbar över huvud taget. Och i de zonerna är rådet ofta att välja en mycket tidig sort istället för att försöka pressa fram en sen.
Felsökning: vad groddarna berättar
Titta på knölarna en gång i veckan. Groddarna säger ganska exakt vad som är fel.
| Det du ser | Vad det betyder | Åtgärd |
|---|---|---|
| Långa, vita, tunna och spröda skott | För mörkt, oftast i kombination med för varmt | Flytta till ljus direkt. Skotten gröngulnar men blir aldrig korta – planera för att sätta försiktigt |
| Inga groddar alls efter tre veckor | För kallt, eller knölen ligger kvar i djup groddvila | Höj till 18–21 °C i en vecka. Händer inget då är knölen förbrukad |
| Groddar på 5 cm eller mer och sättningen dröjer | För varmt eller för tidig start | Sänk till 4–8 °C med bibehållet ljus. Bryt inte av groddarna |
| Knölen skrumpnar och blir mjuk och veckad | För varmt och för torrt, knölen förbrukar sitt eget vatten | Sänk temperaturen. En lätt skrumpen knöl går att sätta, en mjuk gör det inte |
| Små knölar bildas direkt på groddarna | Kraftig temperaturstress, ofta efter en varm period | Sätt knölen omgående. Vinsten är förlorad men plantan blir oftast godkänd |
| Mörka, insjunkna fläckar med rötlukt | Blötröta eller torrröta | Kasta knölen. Rör inte friska knölar med samma hand utan att tvätta den |
| Vitt eller grått ludd på ytan | Mögel i för fuktig och för tät placering | Sprid ut knölarna, öka luftväxlingen, torka av ytan |
| Grön hud på hela knölen | Helt normalt vid ljusgroddning | Ingen åtgärd. Knölen ska sättas, inte ätas |
Om groddarna hunnit bli långa ändå
Det händer alla. Kasta inte potatisen. En knöl med tio centimeter långa bleka skott ger fortfarande skörd, men du måste behandla den varsamt: lägg knölen i fåran med skotten liggande i sättriktningen istället för att försöka få dem att peka uppåt, och skotta jorden över dem utan att trycka. Skotten böjer upp sig av sig själva inom en vecka.
Förgro i jord – varianten som ger rötter också
Det finns en tyngre variant av förgroddning som är värd att känna till om du jagar den absolut tidigaste skörden: förgro i fuktig jord istället för på en torr bricka.
Lägg ett par centimeter fuktig planteringsjord i ett tråg eller en grund låda, tryck ner knölarna löst med kronänden upp och strö ett tunt lager jord runt dem utan att täcka groddarna. Ställ ljust i 12–15 °C. Knölen bildar då både groddar och rötter, och när du sätter ut den har plantan ett fungerande rotsystem från dag ett.
Fördelen är ytterligare några dagars försprång. Nackdelen är att knölen blir känsligare att flytta – rötterna skadas lätt – och att den i praktiken är en planta som inte tål frost. Metoden passar därför bäst i säck, kruka eller växthusbädd, eller på friland under fiberduk. Sätter du en förgrodd knöl i en tioliterskruka i växthuset i mars kan du skörda färskpotatis redan i maj.
Att sätta förgrodd potatis utan att bryta groddarna
All vinst från fyra veckors förgroddning kan försvinna på tio minuter om du hanterar knölarna slarvigt när det väl är dags.
- Flytta knölarna i samma bricka som de förgrotts i. Häll dem inte i en hink. En hink med förgrodd potatis låter som en skattkista men innehåller efteråt mest avbrutna groddar.
- Gräv fåran färdig först. Ha allt klart – fåran, gödseln, spaden – innan du bär ut potatisen. Ju kortare tid knölarna hanteras, desto bättre.
- Lägg, tryck inte. Lägg knölen i fåran med groddarna uppåt och låt den vila. Tryck den inte ner i jorden med handflatan.
- Täck med lös jord, inte kompakterad. Sättdjupet är normalt 10–15 cm räknat till knölens ovansida.
- Vänta ut frosten. En förgrodd knöl kommer upp snabbare, vilket betyder att blasten möter frostrisken tidigare. Ha fiberduk redo, särskilt i zon 3 och norrut där majfrost är regel snarare än undantag.
När lönar sig förgroddning inte?
Det är hederligt att säga det rakt ut: förgroddning är inte obligatoriskt, och i vissa lägen är det bortkastad tid.
- Sen matpotatis till lagring. Skörden sker ändå när blasten dör i september. De två veckorna försvinner i slutändan.
- Du har varken ljust eller svalt utrymme. En förgroddning i mörk värme är sämre än ingen förgroddning alls, eftersom du då sätter knölar med sköra skott.
- Du sätter stora mängder. Femtio kilo sättpotatis tar en betydande golvyta i ett ljust rum. Prioritera då de tidiga sorterna och sätt resten osprodd.
- Du är redan sen. Är det 20 maj i zon 3 ska potatisen i jorden, inte i en äggkartong. Sätt osprodd hellre än att lägga på ytterligare tre veckor.
I alla andra lägen – och särskilt för tidig potatis – är svaret ja. Planeringen kring vad som ska ligga var i landet under våren blir enklast om du tänker hela köksträdgården samtidigt: potatisen tar plats i april, medan odla morötter kan vänta och odla vitlök redan gjorts undan i oktober året innan.
Vanliga misstag
- Att förgro i mörker. Det enskilt vanligaste felet. Källaren, garderoben eller garaget ger långa vita skott som knäcks vid sättning. Ljus är inte valfritt vid förgroddning – det är själva poängen.
- Att starta för tidigt. Tio veckor i en äggkartong ger skrumpna knölar och överlånga groddar. Fyra veckor före sättning, inte februari.
- Att förgro i för hög temperatur. Över 18 °C under hela perioden ger snabb men gänglig tillväxt. Efter väckningsfasen ska knölarna ner till 10–15 °C.
- Att lämna knölarna i nätet. Fukt, mörker och dålig luftväxling i samma paket. Ta upp dem samma dag du kommer hem från handelsträdgården.
- Att bryta av alla groddar. Toppdominansen släpper, knölen börjar om från början och du tappar ett par veckor. Ta bort de klenaste, behåll tre till fyra.
- Att glömma frosten. Groddar och blast klarar inte minusgrader. Ett kallt uterum en marsnatt kan sluta med att hela brickan är förlorad.
- Att dela knölen flera veckor i förväg. Snittytorna torkar ut knölen eller angrips av röta. Dela ett par dygn före sättning och låt ytan korka igen.
- Att använda matpotatis som sättpotatis. Ofta groddhämmande behandlad, aldrig kontrollerad mot virus och karantänsjukdomar. Köp certifierad sättpotatis.
Vanliga frågor
Hur länge ska man förgro potatis?
Räkna med tre till sex veckor, och fyra veckor som normalvärde. Kortare än tre veckor hinner groddarna inte bli användbart tjocka, och längre än sex veckor blir de gärna för långa om det inte är riktigt svalt. Det är alltid sättdatumet som styr: bestäm när potatisen ska i jorden och backa fyra veckor från det.
Ska potatis förgros i ljus eller mörker?
I ljus, alltid. Ljuset är det som gör groddarna korta, tjocka och gröna istället för långa, vita och spröda. Ett ljust rum eller ett fönsterbrätte utan gassande sol räcker gott. Förgroddning i mörker ger etiolerade skott som knäcks så fort du lyfter knölen, och då har du förlorat det försprång du var ute efter.
Vilken temperatur ska potatisen ha när den förgros?
Börja med 18–21 °C i fem till tio dygn för att bryta groddvilan, och flytta sedan knölarna till 10–15 °C och ljus under resten av tiden. Dröjer sättningen kan du sänka till 4–8 °C, vilket nästan stoppar groddarnas tillväxt utan att skada dem. Frostfritt gäller hela perioden.
Hur långa ska groddarna vara innan man sätter potatisen?
En till två och en halv centimeter är riktmärket. Groddarna ska vara tjocka, kompakta och gröna eller rödlila, inte trådsmala. Är de längre än tre centimeter går det fortfarande att sätta dem, men hantera knölarna varsamt och lägg dem ner i fåran istället för att trycka ner dem. Bryt aldrig av för långa groddar.
Hur många groddar ska man låta sitta kvar?
Tre till fyra är standardvalet och ger en bra balans mellan antal och storlek. Vill du ha färre men större knölar till ugnen behåller du en till två groddar. Vill du ha många små färskpotatisar låter du fem eller fler sitta kvar. Bryt aldrig av samtliga groddar – då börjar knölen om och du tappar ett par veckor.
Kan man förgro potatis i äggkartong?
Ja, och det är den vanligaste metoden av en anledning: kartongen håller varje knöl upprätt med kronänden uppåt, knölarna rör inte varandra och luften kommer åt från alla håll. En odlingsbricka, ett papptråg eller en grund fruktlåda fungerar precis lika bra. Det som inte fungerar är att lämna knölarna i nätet de såldes i.
Blir skörden verkligen tidigare av att förgro?
Ja, räkna med 10–14 dagar på en normal säsong. Vinsten kommer av att uppkomsten går mycket snabbare: i försök har 87–96 procent av förgrodda plantor kommit upp inom 18 dagar, mot 21–37 procent av oförgrodda. Den totala skörden ökar däremot bara måttligt, så vinsten ligger i tid snarare än i kilo.
Kan man äta en potatis som blivit grön under förgroddningen?
Nej. Grön färg på skalet är klorofyll, som i sig är ofarligt, men det signalerar att knölen samtidigt bildat glykoalkaloider som solanin – och groddarna innehåller de högsta halterna av alla. En förgrodd sättpotatis är utsäde och ska sättas i jorden, inte hamna i grytan. Samma sak gäller matpotatis som stått ljust och blivit grön.
Vill du ha fler odlingsguider som den här direkt i inkorgen – anmäl dig till GardenLovers nyhetsbrev och få vårens påminnelser innan sättfönstret hinner passera.